Johannas...

Del 1. Som ni vet skulle jag gymma och gå på systemet idag. Dessa två instutitioner ligger i stort sätt grannar nere i stan, varför jag (smart som jag är) tänkte att jag tar två flugor i en smäll. Det kan till och med ha varit så att jag gick och tränade för att jag ändå fick lov å åka ner på stan. Fast andra hållet låter mycket bättre!

Hur som, när jag äntligen skulle packa mig iväg kom jag på att jag inte har nåt lås att låsa skåpet med. Snilleblixt dök då upp i huvudet; "jag tar bara med mig värdelösa saker och tar med mig mobilen till träningsmaskinen, så vill ju ingen sno nåt ut skåpet ändå". Sagt och gjort, så gjorde jag. Det var ju lite dumt visade det sig sen, när jag tänkte gå till systemet och handla helt utan varken leg eller pengar. Jag åkte alltså till gymmet i onödan. Pust.

Del 2. Det var ju bara å dra hem och hämta pengar och allt. Sen bar det iväg ut till Tornby ist för stan. Omväxling (om medvind på ditvägen) kallas det. I kassan hade de sen stoppat två tvillingsystrar i 55-års ålder. Lika kläder (systemets, herregud var handlar de?!?), lika frisyr, lika blondering och lika bister uppsyn. Jag tackar två-åringen som satt i en vagn bakom mig i kön för att han muntrade upp min resa ut dit genom att säga hej sådär 45 gånger. Sen var det motvind som vanligt och när jag kom hem var jag kall som satan och butter. Tack och lov för underbara dagar och briljant tankeverksamhet...

Lyssnar som sagt på P4 här nu, och det är den sämsta kommentator jag någonsin hört. Han pratar skånska så pass att jag inte förstår vad han säger när han pratar fort. Han pratar inte så fort så ofta dock, så man får inte riktigt veta vad som händer. Han hejar en hel del på Rögle också, men han är ju skåning. Ed Belfour, är inte skånskvänligt att uttala vill jag lova. Och Mikael Garth skulle kunna vara hans son, eller så är det det enda namnet han kan på planen. Går nog in till Cmilla en sväng nu och tvingar de (tror Silje och Tobbe skulle komma) att titta text-tv...

Ikväll är det dags för viktig viktig hockeymatch. Som vanligt har jag inte nån hockeykanal över huvudtaget ,utan får stå ut med hemska radioreferat där det hela tiden låter som om intensiteten på planen håller på å river hela hallen samt att varje skott är en stolpträff..typ. Om det blir ett oaviserat blogguppehåll beror det nog på hjärtattack och besök på sjukhuset här i stan. Annars leder LHC med 2-0 i matcher mot Färgestad, ibland är livet underbart i alla fall.

Dagens wild och crazy:
Min snygga freesyle/offroad-åkning på cykeln (militärcykel observera) hem idag. Varför köra på den asfalterade och bara cykelvägen när man kan köra på de snöbeklädda gräsmattorna och köra sicksack genom snövallarna längs vägen. Envisas världen med att ha snö här nu, så ska det banne mig utnyttjas. Färden resulterade hur som i en försening hem på typ 30 minuter och mängder med snö i skorna, men det var det värt. Haha, hade ju inte brottom hem till nåt direkt =) Väl hemma passade jag på å göra en snöängel på gården. Ett råd är väl dock att ha täckbyxor när man gör sånt, inte jeans och sneakers...

Vacker va?!? haha. Notera postgubben....han tyckte nog jag var helt normal.

Det här med att inte ha nåt vettigt för sig medför två saker.
1. Man har absolut ingen undanflykt för att slippa träna
2. Man bli sugen på att göra nåt kul, vara lite wild and crazy, slöppa tyglarna och korsa nån gräns här och där.
Just därför funderade jag på att dra till mötet på NH utan BH idag. Men jag sket i det, fegade ur om ni vill. Jag är besviken på mig själv men lovar att göra nåt ännu vildare imorgon...

Jag har i alla fall bokat date på gymmet ikväll med Sara (tror jag hon hette). Dance står på tapeten. Duktig Johanna, duktig.

Nu är det en timme kvar innan jag beger mig söderut igen. Jag har kämpat med att få ner min nya matta, den jag fick av farmor, i väskan. Det är en inte alltför liten matta. Nu har i alla fall dragkedjan gått igen på "lilla" bagen. Hoppas bara att dragkedjan inte väljer att ge upp när väskan kastas upp på hatthyllorna ovanför sätena på tåget. Känner inte för att bjuda ut mina underkläder till herr alkolist och alla tonåringar som antagligen kommer vara på tåget mellan Leksand och Borlänge, det brukar vara fult med såna. Har varit en sväng till näs också och hämtade mitt headset, som blidde kvar hos Kristofer i tosdags. Sen passade jag på att krama de små liven på Lundinsgården också. Nu ska jag äta lite risotto och sedan dra till hemköp och köpa matsäck. Jag är sjukligt osugen på att åka tåg, men det får väl gå. Ska iaf få träffa skäggfredrik igen, var lite längesen nu...

En ganska så fin vy från skutans topp



Stilstudie av min eminenta åkstil, hahahaha

Borta bra, men hemma bäst säger de. Imorn bär det av mot linkeboda igen. Känns helt okej. Däremot känns det mycket trist att jag inte hann med eliten (var det inte så Jonna?), alltså kompisarna här hemma, mer. Mycket trist. Ni är helt underbara vet ni!!! Jisses vad kul man alltid har med er...

Nu, tågbiljett.

Pettersson kallar detta Ryssland. Jag kallar det home-sweet-home. Det är lite kyligare här än i Linkan, och lite mer snö. Men solen har skinit idag och det är bedårande vackert.

Dagen har varit fullspäckad. Började med besök i Siljansnäs hos far. Väl där hade jag roddtävling med kraln i "nya" gymmet (tillbyggnaden), "köpte" matta hos Astrid Lundins allehanda (fick en hemvävd trasmatta alltså) och tog en titt på mammas nyuppställda härbre (som hon ska göra sommarstugu av). På plats uppe i Konjäle hittade vi mormor och morfar också och gav dem en gladpåsk-kram. Sen snurrade jag ihop allt vad planering hette och halvmissade fikat med gänget på siljan. Men jag gjorde ett sent inträde och vi snackade lite om vårt halvtragiska gemensamma intresse, bloggar/bloggande/bloggerskor. Ett projekt i ämnet är på ingående (haha) och vi enades om att det nog kommer vara Jonna som fixar det, så håll utkik här...

Ikväll blir det iaf spelkväll, med förhoppning om hårfärgning. Så nu ska jag slänga ihop grejerna till fjällvistelsen och dra till Hemköp för att köpa färg!

Idag på pressbyrån var jag en sån där människa som man hatar, som man viskar till kompisen "väd tänker hon egentligen" om. Jag stövlade in med min lilla (mycket stora) Stadium-bag på ryggen som ryggsäck och handväskan i armväcken. Pressbyrån på Linköpings centralstation räknas nog inte som en av de större. Knölade mig fram till Aftonbladet och gnetade vidare till den enorma kön. Väl framme vid kassan tyckte jag att en sofies mode kan vara kul att ha på tåget, så med en ursäkt att - jag ska bara hämta en bilaga springer jag iväg mot tidningsstället. På tillbakavägen välter jag halva butiken. När den snälla damen i kassan (som redan toklessnat på mig) säger att det blir 25 kr ist för de första 10, och jag hade räknat med totalt 15, ber jag glatt om ursäkt igen och säger med mitt största leende "jamen ta bort den då =)". Sen går jag iväg mot spår 5, puttar lite stöddigt till en papperskorg och känner Lennarts, 45 år och på viktig tjänsteresa (ej fått sitt eftermiddagskaffe än), blick borra ett hål i ryggen.

Sitter framför 100 höjdare och njuter...
Fredrik och Philip vs. humor - 1-0

När det är slut ska jag läsa bröderna Schulmans blogg...
Calle och Alex vs. humor. - 1-0

Summan av kalaset...
Karlar/pojkar i grupp om två spöar skiten ur all annan traditionell humor som finns. Jag förstår att de irriterar vissa, men inte mig. Så jag kan inte annat än älska dem! Måndagarna är räddade framöver!

---

Tillägg: Jag vet faktiskt tom varför jag gillar dem så mycket. De är inte som Carolina Gynning pucko-roliga. De är ju faktiskt intelligenta samtidigt som de är helt bortom väggarna ibland. De är helt enkelt på en helt annan nivå en en annan, dessvärre. Dags och sova och ta hand om näsan kanske... sov sött!

En söndag i sängen. Datorn framför mig, tv:n på och en pojkvän bakom mig, som snarkar lite med jämna mellanrum. Men han är söt. Så söt så han förtjänar en ordentlig presentation...

Han heter Fredrik, men går under namnet skäggfredrik. När jag får mina utbrott på saker eller tex klagar på mina blåmärken lägger han huvudet på sne, säger naaa och skrattar lite. När mitt svintohår står åt alla håll och kanter (tänk penntroll) håller han i mitt ansakte och säger vad söt du är. När jag frågade hur långt Vasaloppet var så svarade han en (1) mil. Han vägrar att snusa när jag är med och han har en stor TV. Han är helt enkelt bäst.

Jag tycker väldigt mycket om honom! Nu ska jag kittla han lite på skägget så  han tror att det är en fluga eller nåt. Sen ska jag in och hälsa på grannen och höra hur hon mår....

Nu bär det av mot nordligare breddgrader, men förhoppningslis lite varmare toner. Sthlm ligger för knäna om en timme och jag funderar seriöst på att börja packa kanske. Ska vara där ett helt dygn och har några småsaker att göra, ska bli perfekt att få lämna slätten en liten stund i alla fall. Jag är skoltrött tror jag.

Jag ska iaf HITTA mina skor, träffa Karin, se Karins lägenhet (även sova där...), fika med Sofie, fika med gänget, gå på konsert, "fonster"shoppa (antar jag att det måste bli) samt det där vanliga; äta, toa, sova...

Ses imorn!!

Ps. om ni undrar varför de dansar så tokkasst i piece of me-videon tror jag det är för att Brittan anställt dåliga (och mindre vältränade) dansare för att få henne och se riktigt fit ut. Bara så ni vet =)

Nu är det (läs: måste det vara) vår. Två säkra vårtecken på vägen hem:
1. jag i vårjacka
2. Gubbarna som spelar jättekrocket på gräsmattan vid flammanskogen, de är ju så söta.
Väntar spännt på tussilagon. Och så fattas mina nya skor också, som jag hoppas finns i sthlm. Sen är det bara att sätta sig å vänta på en antågande sommar (?!?)

längre. Inte alls faktiskt. Jag har haft en kanonbra födelsedag!

Många uppskattande (och uppskattade) sms och samtal. Två besök på tröskeln och kort på posten. På mitt köksbord står en underbar röd ros och vajar, jag funderar på om jag kan sova med den i sängen...men det blir kanske lite konstigt. Nu ska jag njuta av en bit Åre-choklad och fundera på vad jag ska göra ikväll, ut på cykeltur eller stanna hemma, cykeltur, hemma? hmm 

Hur som är jag, mot alla odds, en lycklig 23 åring. Tack alla som tänkt på mig idag, det betyder massvis!

"Och vad kan passa bättre än ett paket på sin födelsedag!"

Låg i sängen och såsade, som väntat, imorse när det ringde på dörren. Cmilla, tänkte jag och drog på mig duntäcket för att springa och låsa upp dörren. Chock när jag såg att Göran (mammas "pojkvän"/Karl/gubbe eller vad man nu säger) stod där utanför och log sitt vanliga, mycket varma och trevliga leende. Han skulle jobba i Norrköping och valde (antagligen med en aning påverkan av mor) att åka hit och säga grattis. Säga vad man vill om min mamma, men känner mig gör hon då verkligen. Det var precis det jag behövde för att göra detta till en bra dag (uppmärksamhet, haha). Det var ingen frukost på sägnen, men väl ett paket med choklad från Åre chokladfabrik och ett kort med den ovan skrivna texten.

Så alla ni som undrar... Nej, det finns ingen som passar bättre än ett paket på sin födelsedag, speciellt ett som rest 40 mil med homedelivery!!

Sitter och målar tånaglarna och tittar på tv. Roar mig med att vara bättre än deltagarna i singing bee.

Tittade på sporten också och en olycka i super-g backen. Helt fruktansvärt otäckt, så nu blev jag nästan illamående igen. Benen var vridna åt alla håll och kanter och kroppen bara kanade över snön helt apatisk. Jag är imponerad och förfärad över att de utsätter sig för de där riskerna. När (för jag borde väl lyckas med det nån gång) jag blir mamma ska jag förbjuda mina ungar att syssla med sånt. Men jag lovar att det kommer sluta med att jag bor i en slalombacke och är där och grillar korv och drick varm choklad vareviga helg...

Här på slätten är det snöfritt och har så varit hela vintern. Jag som (tydligen) kommer från norraste norrland enligt sydlänningarna här nere, muttrar och tycker att det inte ska regna i februari, då ska det snöa. Men, vad gör man...man kan ju inte gärna sitta med huvudet i frysen hela dagarna för att få känna lite vinter. Hur som så är vintern nu äntligen fullbordad trots att ajg vare sig sett snö, åkt skidor eller pimplat på en sjö och druckit varm choklad; Vasaloppet är på tv! Klockan ringde 07.50 och på med apparaten för att se de 15.000 nissarna åka iväg. Mäktigt är vad jag kallar det. Sen har jag slumrat i sängen fram till nu och drömt att jag vann loppet själv, fast jag körde vilse i Mora på väg mot mållinjen, så eventuellt fuskade jag en aning=)

Joanna pyser hem vid sex ikväll, så vi ska nog ta os en vända till Tannefors och paret Mariah/Herman på fika.