Johannas...

Det är fortfarande mycket oklart vem som skickade de där strumporna till mig. Jag trodde det var Rebecca så jag använde dem. Men det var det tydligen inte så nu hoppas jag bara att det inte är någon sniken strumpprenumerationstjänst som kommer kräva mig på pengar. Så om någon retar mig vore det läge nu att avslöja sig själv. Bretev postades i Göteborg i alla fall, så jag börjar ringa in brottsplatsen.

God morgon. Idag klockan tolv skall första inlämning av uppsats ske. Det ska vara sisådär en sida långt och endast vara en presentation av ämnet. Detta borde jag varit klar med för ungefär en månad sedan, men det är jag inte. Jag har inte börjat. Tänkte göra det nu. Har till och med tagit eftermiddagspass på jobbet (som är det segaste man kan syssla med) för att kunna spurta klart nu på förmiddagen. Så långt allt väl. DÅ ser man att skid-vm börjar precis när jag ska börja jobba. När ska det börja löna sig att vara student egentligen??

Jag tänkte hoppa rakt in i händelsernas centrum och, nu när jag återhämtat mig, berätta om min lördag. För det var den dagen jag skulle ta och åka tjejvasan, etapp 1 i jakten på tjejklassikern. Och det gick ju faktiskt bra.

Närmare bestämt Leksand. För att förklara hur livet har sin gång här tänker jag belysa två saker.

Glee Cast – Toxic (Glee Cast Version)

Nu har min packning pågått i cirka sju timmar och jag har lyckats packa ner underkläder, en jacka och träningsoverall. Det känns som att något saknas. Det känns även som att jag kan vara den absolut mest ineffektiva packare i världen, en flock oorganiserade sjöldpaddor hade nog ändå lyckats bättre och snabbare. Har dock haft en ursäkt, svåger var här och hälsade på. Riktigt trevligt, men godkännt kan jag ändå inte ge mig själv. I ren protest går jag nu och lägger mig, blir tidig uppstigning imorgon för att hinna. Smart Lundin, smart.

Jag ringde lillebror för att höra om han kunde tänkas ha tid att hämta sin syster vid tåget imorgon. "Ja, jo, kanske - får se, vad var det jag skulle göra imorgon? Hmm.. vilken tid kommer du?" fick jag tillbaka. Jag meddelade snällt och vädjande att jag kommer vid fem, varpå han efter en lång fundering konstaterar att "det går bra, jag gör ju faktiskt ingenting på dagarna så du kan komma när som helst".

Dags för packning inför helgens utmaning, tjejvasan. Jag ska åka upp till dalaland redan imorgon på förläger. Ni vet ett sådant där som proffsen sysslar med där de acklimatiserar sig till omgivningarna. Jag har dock dumpat höghöjdsträningen den här gången, starten är ju inte i Sälen så jag tänkte att jag inte skulle riskera för höga blodvärden.

Jag är på väg till skolan. Gick upp extra tidigt för att få en stund för mig själv och bloggmappen, så nu är jag uppdaterad till tänderna igen efter några dagars frånvaro. Jisses sicket heltidsjobb det är att ha/följa duktiga bloggare. Det bara sprutar ju ut saker att läsa. Tror ni att "jag hann inte, fick lov att läsa bloggar (och titta på biggest looser)" är en fullgod ursäkt för att lämna in uppsatsen för sent?

Jag älskar att få post. Skit samma om det är räkningar, det är superkul att öppna dörren och se en massa dravel liggande där. Idag fick jag ett vykort från bästa kinesen och hennes herre OCH ett paket. Eller i alla fall ett vadderat kuvert. Och vad låg i det, jo - ett par strumpor. Randiga. Helt utan avsändare. Och då HELT utan avsändare. Jag har ingen aning om vem och varför dessa strumpor nu är i min ägo. Är det så att jag blivit bloggkändis och får saker hemskickade? Nä, tveksamt. Så om du kära avsändare läser detta, ge dig tillkänna.

Det kom en rasande nedförsbacke. Sen svängde spåret, det gjorde Johanna också. Men när backen och svängen sedan var över kom raksträckan, och då

Jag tog en datorpaus i helgen. Förutom en timme Downton Abbey från SVTplay, för jisses så jag älskar kostymdramor/serier.

Äh, jag kör lite matbloggande också. Bästa maten efter en träningsrunda på dagen när man är för trött för att tugga.

Jag har förstått/börjat ana att den här bloggen har fått några "nya" läsare. Och med "nya" menar jag då personer vars soffa jag inte personligen druckit vin i, grinat i, tittat på Änglagård (1 eller 2) i eller sminkat mig i - typ. Detta innebär att jag nu har drabbats av någon form av skrivkramp. För de där människorna vars vars soffor jag har invaderat genom åren är jag nu rätt säker på att de kommer fortsätta läsa, om inte annat för att de tycker synd om mig för hur mycket strunt en människa kan få ur sig. Ni andra har jag däremot lite sämre koll på. Vad vill ni ha av mig liksom?

Jag har identifierat tre steg som alla leder mig mot en tvärsäker landning i sängen varje kväll. Min trötthet går nämligen igenom tre faser innan den slår ut mig totalt.

Idag ska farmor ut på after work. Och med farmor menar jag då jag, och inte söta Astrid hemma i näs. Jag ska ut med mina kollegor som jobbar med samma uppgifter som jag gör, vi är sex stycken och alla de andra är väl sådär ett halvsekel yngre än mig. Vilket egentligen inte är ett dugg problem, de är sköna typer. Det enda jag är rädd för att de ska hålla ett sådant där tempo som gör att tant-Johanna ska känna sig ännu mer 65 än vad hon redan gör (senast jag var ute var, well, någon gång på 1800-talet). Önska mig lycka till.

Jag har hört talas om ett ordspråk som säger att man blir som man umgås. Men med tanke på mina släktingars i mångt och mycket tveksamma humor (och humör ibland, även om det kanske ändå mest är jag) har jag alltid totalförnekat att det skulle vara sant. Jag är då rakt inte lika virrig som min mor och en sådan tidsoptimist som min far - icke (märk ironin). Men för en stund sedan sprang jag runt här och plockade och hittade detta. En samling av mina och herrns grejer, en pryl av varje sort tillhör var och en av medlemmarna i paret. Och visst kan man ändå skönja vissa likheter.

Jag sitter på jobbet och blir konstant inte lyssnad på. Det är ganska frustrerande måste jag säga. Jag säger typ "köp blommor" och den jag pratar med går och badar bubbelpool, det är på den nivån jag och mina telefonpolare ligger. Vi klaffar inte riktigt, det är brist i kommunikationen.

Ibland blir jag lite facinerad över hur svenska folket beter sig mot vissa yrkesgrupper. Det är som att bara för att man har ett visst yrke så är man inte längre människa. Hemköpskassörskor till exempel, de verkar endast existera för att folk skall kunna över på konsten att ignorera. Lapplisor verkar inte heller vara något drömyrke då allt som händer är att du endast kan göra fel - enligt alla utom chefen (för det verkar ju som om lapplisorna själva anser sig göra fel då och då). Och så har vi då telefonarbetarna för jag menar, det är väl allmänt vedertaget att bara för att man inte ser ansiktet på människan kan man bete sig lite hur som helst - inte lyssna till exempel.

Men nu har jag slutat. Och missförstå mig icke, jag gillar mitt jobb!

Hemma igen efter en helg som kan gå till världshistorien som den minst krävande helgen någonsin. Det enda arbete jag utfört har varit det att se till att det ständigt funnits något ätbart (för färgämnen i godis ÄR också ätbart, så ni vet) i munnen min. Nu ligger jag i min säng och har pecis avslutat helgläsningen. Inköpt i fredags, slut nyss. Måste innebära ett bra betyg, eller som sagt en oerhört oproduktiv helg. Men i det här fallet går jag på betyget. Läs!

Det tittas på melodifestivalen här hemma ikväll. När jag var liten var jag en total sucker på schlager och de två viktigaste händelserna efter födelsedag, julafton och namnsdag (jo, vi firade sånt hårt i min familj) var först den svenska melodifestivalen (som gick under benämningen "lilla melodifestivalen") och därefter eurovision song contest (följdaktligen under benämningen "stora melodifestivalen"). Men i och med att åldern slagit mig och det har blivit en sådan fruktansvärd cirkus med fem veckor dravel och sedan tillslut en vecka halvseriöst men med folket som är så korkade och alltid röstar fram fel låt har min ungomliga entusiasm runnit av mig. Förra året missade jag allt för att jag var utomlands och det har varit ett underbart år där jag fortfarande inte har en aning om hur vinnarlåten låter och har ännu sämre koll på resten. Men nu är man tillbaka i landet lagom och inser att om man inte har något speciellt för sig en lördagskväll kommer man tillslut få lov att titta på spektaklet ändå bara för att alla andra kanaler lägger ner verksamheten mellan 20.00 och 21.30 dessa dagar.

Svärmor har gått och skaffat sig en bästa kompis här ute på ön i östersjön. Varje gång hon kommer träffas de, han brukar oftast stå och vänta vid dörren när hon entrar tomten, för att hälsa välkommen. Som tack för gesten bjuder svärmor väldigt ofta på middag, vänlig som hon är. Och han är tacksam. Det händer att han till och med hänger med som sällskap när svärmor hushållssysslar, tex hänger tvätt eller solar. Han ville vara med på kort idag också.

Hej hej. Befinner mig i underbaraste söderköping hemma hos svärföräldrarna och har helgmys. Det här måste verkligen vara sveriges mysigaste stad. Det är som att gå igenom en sådan där dörr de hade i sikta mot stjärnorna förr i tiden, en förvandlingsdörr, och på andra sidan kommer man ut i en Astrid Lindgren-saga. Jag kan se Lotta och Co titta på mig genom fönstret när jag går på de små broarna som Kalle Blomkvist och gänget har springer på. Älskar det!

nu skulle vi egentligen åkt ut till skärgården men det blåste storm och lite till där ute, så vi tar det imorn. HELG!

På senaste har familjen Johanna/Fredda inmundigat en hel del falukorv. Personligen anser jag den vara den överlägset godaste korvsorten (i alla fall bortsett från alla smakkorvar, typ kolbazh (stavning okänd)) och min känsla är att den även är rätt underskattad. Jag menar, den är billig (relativt) och leder oftast till en snabbt färdig rätt. Dock är det ju ändå ett problem med denna delikatess, att den går att tillaga/ätas på så många sätt. Det blir ju lätt en fight om korvuslingen och vad som skall ske med den. Så jag tänkte för en gångs skull reda ut detta, alltså vilket sätt att äta falukorv som är bäst. Jag har enkelt snott detta test och gjort vissa modifikationer. Duellanterna är; rå falukorv på knäckebröd (leksandsbröd självklart), stekt falukorv med idealmakaroner och ugnsstekt falukorv med potatismos. Betyg ges i en skala från 1 J till 5 J, där 5 såklart är högst.

Det snöar ute och jag är nyduschad och nyäten efter en skidtur (NU ska jag sluta tjata). Lägenheten ser ut som kaos och så jag borde verkligen göra något åt det, men det tänker jag inte. Joanna är nämligen i stan så jag ska in och träffa henne. Fint. Sen ska jag gå på apoteket, sådär fint.

Vi försökte oss på ett parti Yatzy idag igen. Jag tog mig över 300 poäng. Min käre karl blev arg idag också. Så vi slutade.

Wop wop. Jag tog mig runt skidspåret och det var bra mycket bättre före än förväntat. Jag ger spårarna fem av fem klistervallor för att de lyckats hålla spåren i det skicket med tanke på vädret. Så det blir en vända imorgon också. 8,5 kilometer tog jag mig runt idag och siktar väl på något liknande imorgon. Duktiga mig.

Dags för skidor igen. Nu ska här klistervallas och sen ska det bussas till spåret (som jag förhoppningsvis finns) och köras gärnet med världens stelaste träningsvärksben. Önska mig för guds skulle lycka till nu!

Schemat för dagen fungerade exemplariskt. Jag var på varje ställe jag skulle vara på OCH, hör och häpna nu alla som känner mig väl, jag var i tid till allt. Jag fick även en semla, vilket var ett trevligt inslag i en annars ganska trist dag matmässigt.

Täkte bara gå igenom dagens schema en sväng. Så ni vet var jag är. Så jag vet var jag själv ska vara.

Den första frågan herr Schyffert och herr Lindström ställde till publiken under 'ljust och fräscht' var hur många som hade hemnet-surfat idag. I runda slängar var det väl 80% någonting, och resterande 20 hade säkert varit och sprungit i inredningsbutiker under tiden eller nåt. För alla är vi väl inne på hemnet lite då och då, eller? Vi är i alla fall, och idag hittade vi vår lägenhet. Mycket dumt, eftersom vi absolut inte ska köpa någon lägenhet just nu. Inte ens i närheten (tidsmässigt alltså). Vi skulle väl i och för sig kanske överväga ett förvärv om det dök upp något för en tjuga plus minus en tia, men det bara för att det passade vår ekonomi så förträffligt för tillfället.

Sitter på jobbet och laddar för träning i eftermiddag. Kan ni förstå vilken seriös människa jag blivit om jag till och med ser till att komma tidigare till jobbet för att kunna gå tidigare - för att hinna med ett visst pass. Jag känner inte igen mig själv. Kan det vara herr Vasa som flåsar mig i nacken om det där förbannade skidloppet mån tro. Eller är det så att jag efter blotta 26 år äntligen har förstått att den årliga "beach xxxx" inte fungerar speciellt bra om man börjar mitt i juli. Eller kan det måhända vara så att snygginen, as in min pojkvän, kommer vara där och jag omöjligt kan gå med på att få stryk i antal träningsdagar per vecka. Jo, så är det nog. Smart har ju aldrig varit min starka sida.

Vad gör ni en kväll som denna. Personligen sitter jag och grinar ögonen ur mig till filmen på trean. Men det är jag det.

En helt underbar dag idag, vädervis alltså. Eller den var bra ändå, men vädret var nog ändå det som stod ut. Så vi tog oss en promenad up på Djurgården och hängde lite, tillsammans med hälften av alla stockholmare och, vad det verkade, en större del av den ryska befolkningen. Men härligt var det.

Jag vill bara, återigen, göra er uppmärksamma på en riktig kvalitetsnyhet från en lokaltidning. Tänka sig, just 340 år sedan. Nästan jämt. Men jag kände ändå att jag skulle dela med mig av den. Jag har nämligen fått förklarat för mig att min, mormors farmors mosters mans syster eller något i den stilen (alltså släkting om man verkligen vill det) brändes just där den dagen. Eller nåt.

Efter en sen middag (och med det menar jag väldigt sen faktiskt, vi har varit så där "produktiva" och "hurtiga" idag) slog vi till på lite yatzy, och ett vinglas till det. Första vändan gick skitdåligt för mig, men jag höll glatt minen uppe. Det är ju ändå bara lördagskväll en gång i veckan och man vill ju inte trumpa till alltför mycket. Men tji fick jag för den positiva inställningen när omgång två inleddes och "vinden vände". Trots att jag nästan inte var ett dugg mallig över mina sexor som radade upp sig i lika raka led som nordkoreanska soldater, blev min motstandare oerhört olycklig och började kasta tärningar hej vilt runt sig. Så vi fick ta en siesta i spelandet och lugna ner oss med en vända fusk-yatzy (min mening), när man bara går uppifrån och ner på listan (och tar bort det lilla moment av tanke som spelet innehåller). Efter det gick det bra igen, surt för herrn att jag slog han med en poäng då. Hehe. Nu riskerar jag att få sova på soffan.

Jag har ännu inte fått någon starttid till tjejvasan, vilket enligt hemsidan skulle ha kommit minst en månad innan start. Om det stämmer kan vi konstatera att jag inte ska starta tillsammans med resten av deltagarna utan sisådär en vecka senare. Själv tror jag nog ändå inte att det är så, så jag tog fram telefonen för att ringa och fråga helt enkelt. De hade stängt, men jag har ändå ringt två gånger nu, endast för att få höra mengelska - alltså engelska på moradialekt.

De senaste dagarna har jag gjort en sak. Tittat på Glee. Jag tog i och för sig en sväng till skolan idag, men det var endast för att jag hade någon form av gruppmöte. Och jag stället alltid upp för laget. Men för min egen skull har jag ingen karaktär och försakar både det ena och det andra på löpande band. Speciellt avsnittet med "Lady Gaga-tema" som helt klart är dagens favorit.

Då var det dags igen. Östergötland, here I come.

Efter två timmar Glee är et nu dags att bege sig till Svea hovrätt igen för att på riktigt leka rättegång. Blodigt allvar denna gång. Dumt då att jag som sagt inte spenderat de sista timmarna med att läsa på utan suttit har och sjungit med i allt vad de har sjungit på tv:n (jag kan, gott folk, meddela att Jay Smiths Like a prayer har noll chans jämfört med Glee's). Men äh, jag kör på mottot att jag är en naturbegåvning.

En lugn dag på jobbet det här. Passar mig bra. Jag är så förbannat trött.  Fredda hade ohyfset att ta sovmorgon idag och gå upp samtidigt som jag, vilket innebär att jag inte fick min "för-vakning" som jag brukar få, utan fick lov att gå upp direkt när klockan ringde. Sånt tycker vi inte om. Det var allt för den här gången.

Okej, nu har jag snart tittat på ett helt avsnitt av 'the bachelor' (jag twittrade om det också, men insåg fort att de där 140 tecknen per tweet inte räckte på långa vägar för att förmedla vad jag såg. Det var sista programmet och alltså välja-programmet. Det första han gjorde med tjejen han inte skulle komma till att välja var att pussa på henne. Sen dumpade han henne med orden "jag älskar dig", "kommer aldrig glömma dig" och "du är så vacker". Shit, tjejen han väljer måste känna sig supertrygg med honom när hon ser det på tv.

Flådig pojkvän är på "kick-off" och blir bjuden på mat av jobbet. Det lämnar mig här, själv, med ett halvtomt kylskåp och en kurrande mage. Funderar skarpt på att ta en vända till Ica och handla Daim till middag, men det regnar och jag har redan svidat om till pyamasbyxor. Hade varit förbannat gott annars. Det jag hur som helst har är champinjoner. Vad kan man göra på det och... (förhandlar med kyl och frys)... romansallad?

Nu är jag arg. Jag har taggat sedan i söndags för skidturen jag skulle ta i eftermiddag. Då går det och blir plusgrader. Det är ju för kattsingen inget vasaloppsväder ute, det är mer passande för utemöbler och frukostintag på balkongen imorgon. Och jag vet att ni är en hel drös folk där ute som suktar efter vår och sommar, shorts och ballerina och jag ÄR fortfarande en av er, efter 26:e februari. Nu har jag inte tid med sånt. Nu vill jag bara åka skidor.

Jag är så dum. Jag sitter här och har asbråttom och väljer ändå att läsa alla bloggar, blogga själv, kolla fejjan, titta hockeyresultat och njuta av frukosten (vem anser dig hinna med sånt en tisdagmorgon innan jobbet liksom?). Nu har jag ännu mer bråttom. Så dum.