Johannas...

Uppstigen och glad i hågen över ännu en dag utan skola. Glädjen dämpas dock en aning över min vanliga morgonmage, illamående och inte ett dugg sugen på att äta. Nu vet jag vad ni alla tänker, eftersom man inte kan må lite illa (eller klaga på ömma bröst) utan att ens vänner börjar bråka om vem som ska få äran att vara gudmor, men några minijohannor är inte på ingående i alla fall. Så ni vet. Däremot tycker jag att mina vänner nu snart ska börja gifta sig. Jag har massa idéer till era bröllop vet ni.

Men nu var det ju inte det jag skulle berätta om utan säga att jag satsar på en duktigdag idag. Städa, tvätta och ta mig ut till Maxi på cykeln. Ska bara bota magen först.

Precis klargjort att det blir kravall på torsdag. Det var inte igår. Förra året var man där var och varannan torsdag, nu var det oerhört länge sedan. Men på torsdag blir det overall igen och jag har börjat ladda från och med nu. Detta kan gå precis hur som helst!

Ni var många (förhållandevis alltså) som tittade in här igår. Det var ju dumt att gårdagen inte var en av mina bättre då. Inte på något plan. Det ordnade väl dock upp sig åt kvällskvisten när jag fick lite McDonalds mat, men nåt gjort härinne blev det inte. Däremot anar ni inte vad en McChicken kan göra för en människa dagen efter tenta. Hur som helst hoppas jag ni kommer åter.

Idag har jag i alla fall jobbat. Sista dagen på denna månads lön så den behövdes för att klara av den aningen för massiva kreditkortsräkningen från föregående månad. Och det värsta är att jag inte ens har handlat några roliga saker. Bara mat och tågbiljetter typ.

Ska avsluta detta tråkinlägg med att meddela att jag nu ska gå och göra mat och att jag sen ämnar titta på handbollen på tv4 (inte smygreklam). Ska även upprätta en "att-göra-lista" för att organisera upp mitt liv lite.

Fanfar. Nu är det över. Inte en sekund till hade jag stått ut. En kvart innan dedline började jag på sista frågan med en ovanligt bitter tentatant flåsande i nacken. Hej och hå. Men ett G ska jag kunna skrapa ihop till, hoppas jag. Även om den där sista frågan var precis så hopplös som man kunnat ana. Resten av dagen ska följa vanliga och klassiska tentadagsspår. Lite slapp nu, sen blir det ner på stan och fika och det patenterade bolagsbesöket. Kanske en sväng in på nån billig affär och leta på nåt kul att ta på sig. Och sen blir det häng med klassen hela natten!

Och bakisfilm i sängen imorgon. Mumma

När jag vid kvällens ansiktstvätt stänkte vatten på huden slog det mig hur oerhört törstig jag var efter ännu en dags pluggande med glömd vattenflaska. Så jag hällde i mig en liter vatten på tio sekunder nyss. Och vad har ni gjort ikväll?

Nu ska jag lägga mig i min säng och ladda för morgondagen medan tunntarmen gör det bekvämt för sig i sin nyanskaffade vattensäng.

Filosoferande i soffan började jag undra om okänt folk som tittar in på bloggen uppfattar mig som en fjortis utan dess like. Så jag bläddrade igenom några inlägg och min fasa förstärktes. Så jag tänkte härmed meddela, med enorm risk för att bara befästa min stämpel, att jag inte är någon fjortis. Jag är 23 år och har inga savann-byxor, tar inte slut på en svart kajalpenna på en månad, sms:ar inte hejdlöst, testar inte mina ringsignaler på mobilen medan jag väntar på sms-svar och jag försöker låta bli att springa runt och skrika när jag åker tåg. Men å andra sidan görs väl inte Savann-byxor längre, jag tappar alltid bort kajalpennorna innan de är slut (alternativ innan de har börjat användas), jag har ingen att sms:a hejdlöst med, antar att det bara är sjuåringar som lyssnar på ringsignaler nu för tiden) och jag får alltid åka tåg själv, så jag har ingen att springa runt att skrika med. Så det sa väl inte så mycket. Men fjortis är jag väl inte, hallå.

Den absolut bäste reklamen för tillfället. Jag sitter här och snyftar lite i soffan och funderar på om jag ska åka ut till högstadieskolor och göra mitt nu under nästa kurs, eftersom mitt schema består av en sådär fem föreläsningar på tio veckor - typ.

Äntligen tagit mig upp ur sängen. Inte för att jag är sliten utan på grund av den utomordentligt dåliga idén att påbörja en spännande skönlitterär bok en vecka innan tenta. Så nu har jag streckläst 200 sidor i den i två timmar istället för att tragla lagtext, som hade varit bra mycket mer användbart på tentan. Men nu har jag i alla fall läst klart den och ska försöka läsa lite innan jobbet samtidigt som jag ska ge mig på att skapa en chili con carne i köket. Sen blir det jobb som sagt - och jag antar en vända till med böckerna till tv:n ikväll.

En grop i kudden, ett glas gammal mjölk, en cykel.

En fotoram, en trasig lödlampa, en speciell låt på tv:n.

Jag har egentligen inte så mycket emot att åka tåg. Jag kan till och med tycka det är lite mysigt. Jag är dock en sån där människa som gnäller för att det ska gnällas, klagar livet ur mig vid varje femtimmars tågresa och säger att man hatar broccoligratängen i skolan när man egentligen njöt av den där 2x2 cm stora klicken man fick lov att ta. Men idag var det väl inte så väldigt kul ändå. Det här med insatta bussar istället för tåg rimmar illa med mysig hemfärd.

Väl i stan var min cykel inte stulen, det är kallt och snö här med, jag har både smör och hårdbröd till frukosten imorgon och jag har inte sett nån spindel i badrummet än. Det kunde vara värre...

Efter mycket ältande om när jag skulle åka hem har jag nu bestämt mig för att det blir hemförd till Linköping ikväll och inte imorn bitti. Tänkte väl att det inte är ofta man får chans att umgås fem timmar på ett tåg tillsammans med makarna Hanses/Karlsson så det blev femtåget. Dock sker det kanske inte smärtfritt, det blir en timmes väntetid i mjölby. Sen lär det inte bli en smärtfri hemfärd från stationen heller med mina en miljon väskor - eller i alla fall en miljon kg tunga väskor.

Så vi sammanfattar hemvistelsen med lite bilder (jag har lyckats sno åt mig den stora datorn...)

   

 

Lite bubbelbad, byavägsmöten (där den andra bilen helt enkelt får vänta...) och jag på långfärdsskriskor.
Men nu bär det av mot slätten och det känns ändå helt okej.