Förbannade vita, diamanter och olja
Jag tittar på Blood diamond, en sådan där amerikansk film om Afrika och all förbannad skit som den kontinenten stått/står ut med. Och mitt hjärta blöder och mina tankar snurrar. Innan min Kapstadenvistelse hade jag, som jag gissar många andra, mått dåligt över att se det, tagit det med en nypa salt ändå (det är ju ändå en amerikansk rulle), gråtit och sedan glömt bort det (mer eller mindre). Nu blir jag så fasligt illa berörd och är nära på att kasta mig på första bästa plan till Kongo för lite volontärarbete. Jag får så dåligt samvete. Dels för att jag borde göra mer och veta mer. Dels för att jag blivit ett sådant "Afrika-fan" bara för att jag var där och tror att jag förstår något, medan jag fortfarande sitter här i min "ljusa och fräscha" etta i sthlm. Falsk kanske.
Men hur som helst är detta nu en förbannad amerikansk produktion med allt vad det innebär, men va 17. Mer Afrika och dess historia till folket!
Men hur som helst är detta nu en förbannad amerikansk produktion med allt vad det innebär, men va 17. Mer Afrika och dess historia till folket!
Det bara går så bra
Det blev en dag i Nacka. I affärer ni vet. Vi skulle ha en grej, en mojäng som förlänger mottagaren för tv-boxen så vi äntligen skall kunna stänga luckan till vår tv-möbel (och slippa se sladdarna) (tror jag visade en bild på kaoset tidigare). Vi testade Clas Ohlson (patriot som man är) men den hade utgått. Vi tog oss in i Media Markt där jag släppte loss Fredda bland tv-apparaterna medan jag försökte titta på handboll, men det enda vi hittade var ett exemplar av en ful variant där kartongen var sönderbruten. Så tillslut gick vi till Kjell & co som hade en variant vi bestämde oss för - som var slut. Så då bestämde vi oss för att ta en annan variant som var dyrare (som vi lyckades pruta ner en aning) - som var slut. Då lade vi ner och åkte hem. Men jag köpte några bh:ar också, så jag ska roa mig med att testa de ikväll, samtidigt som jag tittar på sladdarna.
Först blir det vänner och städning medan karln är förpassad till köket för matlagning.
Först blir det vänner och städning medan karln är förpassad till köket för matlagning.
BRA!
Jag vill bara meddela innan en trött Johanna lägger sig i världens bästa säng att kvällen har varit helt fantastisk och att den där showen är vansinnigt värd att se. VANSINNIGT. Jag har skrattat så tårarna sprutade samtidigt som det var smart och inget annat än genialt. Det var en och en halv timme ren humor samtidigt som de pratade om mig, och alla andra där inne. Jakten på det perfekta hemmet som vi alla sysslar med. Wonderful (superlativen bara haglar). Tänk om jag hade en femtedel av Fredrik Lindströms ordförråd, jag hade kännt mig oövervinlig. Och den där Schyffert är vansinnigt rolig så fort han inte är med i parlamentet och slänger könsord fram och tillbaka.
"Så går jag i oskärpa framför kameran med ett fat med limefrukter".
"Så går jag i oskärpa framför kameran med ett fat med limefrukter".
Ljust och fräscht
Efter en gårdag med tjejsnack och rödvin hemma hos Hanna blir det inte många knop gjorda idag. Just nu försöker vi komma på något att äta till lunch, vilket uppenbarligen kan vara en extrem kraftansträngning. Än så länge utan resultat också.
Men ikväll, då smäller det! Då ska vi till Berns och kolla läget med Schyffert och Lindström. Min kära parterns underbara julklapp till mig och det ska bli väldigt kul. Trerätters och sen en 5+ show - uppenbarligen.
Men ikväll, då smäller det! Då ska vi till Berns och kolla läget med Schyffert och Lindström. Min kära parterns underbara julklapp till mig och det ska bli väldigt kul. Trerätters och sen en 5+ show - uppenbarligen.
Superhero
(obs, följande text är en lång och utdragen harang med skryt)
Som sagt, mot Linköping var det. Teoriseminarium till masteruppsats hägrar. Och för er som inte känner er så hemma i teoristudier till rättsvetenskap kan jag bara säga en sak; grattis. Att titta på havsvatten dunsta är bra mycket mer actionfyllt. Veckans konsert på SVT2 är som en partydrog som håller dig vaken i flera dygn i jämförelse med tio sidor rättspositivism. Speciellt när hälften av sidorna är på engelska.
Till morgondagens seminarium levde jag dock länge i euforin över att vi inte skulle behöva läsa någon 1600-tals bästasäljare och svara på frågor i stil med "vad kom först, hönan eller ägget", då jag inte sett skymten av några instruktioner. Men ack så fel jag hade. Fem minuter innan avfärd mot tåget, alltså klockan åtta såg jag mailet innehållande just de där tio sidorna med tillhörande frågor. Så jag skrev ut dem under många fula ord och konstaterade att 'skynda att älska' kunde få åka med som resesällskap sovande i väskan.
Men (nu kommer skrytet förresten) så fel jag hade. Klockan nio började jag läsa och ynka fyrtio minuter senare har jag läst klart, svarat på frågorna OCH (och det är här sensationen kommer), stoppa pressarna, fattat det hela. Nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra med dessa nya superkrafter. Bekämpa ondska, fixa världssvälten? Möjligheterna känns oändliga.
Som sagt, mot Linköping var det. Teoriseminarium till masteruppsats hägrar. Och för er som inte känner er så hemma i teoristudier till rättsvetenskap kan jag bara säga en sak; grattis. Att titta på havsvatten dunsta är bra mycket mer actionfyllt. Veckans konsert på SVT2 är som en partydrog som håller dig vaken i flera dygn i jämförelse med tio sidor rättspositivism. Speciellt när hälften av sidorna är på engelska.
Till morgondagens seminarium levde jag dock länge i euforin över att vi inte skulle behöva läsa någon 1600-tals bästasäljare och svara på frågor i stil med "vad kom först, hönan eller ägget", då jag inte sett skymten av några instruktioner. Men ack så fel jag hade. Fem minuter innan avfärd mot tåget, alltså klockan åtta såg jag mailet innehållande just de där tio sidorna med tillhörande frågor. Så jag skrev ut dem under många fula ord och konstaterade att 'skynda att älska' kunde få åka med som resesällskap sovande i väskan.
Men (nu kommer skrytet förresten) så fel jag hade. Klockan nio började jag läsa och ynka fyrtio minuter senare har jag läst klart, svarat på frågorna OCH (och det är här sensationen kommer), stoppa pressarna, fattat det hela. Nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra med dessa nya superkrafter. Bekämpa ondska, fixa världssvälten? Möjligheterna känns oändliga.
Tillbaka igen
Det var inte mindre än fyra och ett halvt år sedan jag, pirrig som få, anlände till Linköping för att bli student. Jag hade galet mycket packning med mig, hela min garderob faktiskt, i en resväska på hjul och en fjällryggsäck modell större. Jag hade varit i den andrahandslägenhet jag skulle bo i en gång tidigare men aldrig tagit mig dit från stationen förut. Men jag hade memorerat en karta från eniro i hvudet - så det skulle gå bra. Jag har nog sällan kännt mig mer ensam tror jag.
Väl framme i lägenheten använde jag de första tjugo minuterna till att lyssna på musik och gråta floder. Sedan tog jag tag i mitt liv och hittade (tack och lov) en telefonkatalog (old school, jag vet. Inget internet/iPhone där inte) där jag hittade en Ica butik och en karta dit. Den rev jag glatt ut och travade iväg med fjällryggsäcken på ryggen (tom nu) för att inhandla middag och frukost. Det blev nog mackor båda målen. Dagen efter tog jag mig till skolan med hjälp av en karta jag fått ritad vid ett möte med hyresvärden på Stockholm central en månad tidigare. Väl framme i skolan irrade jag sedan runt i vad som kändes som en evighet innan jag för första gången satt i ett klassrum på Linköpings universitet och var pirrig som få för att träffa läraren och se vad jag skulle få lära mig. Sen var jag på plats.
Idag skall jag nu tillbaka igen, första gången på riktigt efter att jag flyttat därifrån - på riktigt. Den här gången ska jag till stationen, utan packning. Sen ska jag, helt utan karta, ta mig till Julia, och alltså inte vara själv en sekund. Därefter ska jag vakna imorgon och vant (nåja) ta bussen till universitetet där jag snabbt kommer hitta den sal jag ska vara i. Därefter skall jag genomlida ett seminarium som jag VET kommer vara tråkigt med en lärare som jag VET kommer få mig att vilja dö.
Tiderna förändras, om man säger så.
Väl framme i lägenheten använde jag de första tjugo minuterna till att lyssna på musik och gråta floder. Sedan tog jag tag i mitt liv och hittade (tack och lov) en telefonkatalog (old school, jag vet. Inget internet/iPhone där inte) där jag hittade en Ica butik och en karta dit. Den rev jag glatt ut och travade iväg med fjällryggsäcken på ryggen (tom nu) för att inhandla middag och frukost. Det blev nog mackor båda målen. Dagen efter tog jag mig till skolan med hjälp av en karta jag fått ritad vid ett möte med hyresvärden på Stockholm central en månad tidigare. Väl framme i skolan irrade jag sedan runt i vad som kändes som en evighet innan jag för första gången satt i ett klassrum på Linköpings universitet och var pirrig som få för att träffa läraren och se vad jag skulle få lära mig. Sen var jag på plats.
Idag skall jag nu tillbaka igen, första gången på riktigt efter att jag flyttat därifrån - på riktigt. Den här gången ska jag till stationen, utan packning. Sen ska jag, helt utan karta, ta mig till Julia, och alltså inte vara själv en sekund. Därefter ska jag vakna imorgon och vant (nåja) ta bussen till universitetet där jag snabbt kommer hitta den sal jag ska vara i. Därefter skall jag genomlida ett seminarium som jag VET kommer vara tråkigt med en lärare som jag VET kommer få mig att vilja dö.
Tiderna förändras, om man säger så.
Samboliv
Efter att ha blivit lurad på två tunnelbanor kom jag hem till färdiglagad mat och nydiskat kök. Hur klarade jag mig som ensamboende kan inte förstå. Jag vill minnas en hel del kräm-ätande i soffan och en mindre myrstack med smulor på soffbordet. Kan inte ha varit bra.
Nu blir det En idiot på resa på SVT play som tydligen ska vara något i hästväg roligt, enligt bröderna Lindmark. Det bådar gott, de är rätt roliga. Återkommer med en sådan där recension.
Nu blir det En idiot på resa på SVT play som tydligen ska vara något i hästväg roligt, enligt bröderna Lindmark. Det bådar gott, de är rätt roliga. Återkommer med en sådan där recension.
Efter en dag i en fönsterlös skolkorridor
längtar man ut.
Grönt
Heldag i skolan idag. Ska, som sagt, till den där Hovrätten idag och leka rättegång. Det ska ske vid halv sju, superkul. Tji fick man för att man tyckte det var "coolt" att vara i sådana lokaler, de som har det hela i skolan har gått hem nu för länge sen. Men jag klagar inte. Fick äntligen svar på mitt mail till en handledare idag, gällande ett potentiellt ämne till uppsatsen som jag ska börja skriva nu. Alltså ännu en start på en grekiskt tragedi för den här stackars bloggen - när Johanna skall lotsa er igenom 30 hp uppsats. Det kommer bli en pina för oss alla så för er skulle råder jag er nästan att sticka nu, medan ni kan. Handledaren tyckte i alla fall att det var ett intressant ämne, så jag tar det som grönt ljus och kör all in. Han sa dock att det var viktigt att jag hittade tillräckligt med information för en uppsats, då jag valt ett lite klurigt ämne. Men all in var det, och än så länge (på två timmar) har jag hittat - nada.
Johanna vs den grekiska tragedin: 0-1.
Johanna vs den grekiska tragedin: 0-1.
Same procedure
Har skaffat mig en morgon - ja vad säger man - ritual kanske. Det går till som så att när Fredda går sätter jag klockan (viktigt för psyket att slippa göra det dagen innan vettni). Jag sätter den på 07.17 (vilket innebär att jag sover ca 16 minuter efter det att han har gått). Sen snoozar jag i runda slängar en halvtimme. Efter dessa trettio minuter tänder jag lampan (vilken skulle kunna vikariera som ljusterapeut), och snoozar i ca 20 minuter till. När klockan är någonstans runt 08.10 tar jag fram telefonen och kollar fb, twitter och aftonbladet. Någonstans i mitten av denna procedur får jag dock ont i armen av att ligga med telefonen uppe i vädret framför mitt alltför närsynta ansikte så jag sätter mig upp - endast för mjölksyrans skull. Och då ba: Viola. Jag är uppe.
Man kanske inte ska klaga alltför mycket på det här med att vara student.
Man kanske inte ska klaga alltför mycket på det här med att vara student.
Fond of me
Jag har betalat alla mina räkningar idag och det var banne mig länge sedan jag hade så mycket kvar på kontot efter den holmgången. Pris och lovord till extrajobb. Nu ska pengar sparas till Kina så ni kommer fortfarande få dras med damen "sorry, inte råd" när ni föreslår någon aktivitet, men ändå. Glädjande. Och eftersom jag är så tacksam för banken tänkte jag mig att jag kunde återgälda det hela genom att investera mina små slantar lite. Så, shoot, och ge mig ett råd på en bra, lagom riskfylld, fond jag kan stötta med nån peseta i månaden.
Update: Hittade en Norge-fond. Oväntat att när alla andra fonder ligger på ett pris runt 30-lappen inhandlas Norge-fonder för den ringa summan 198000 kronor. Det blir nog inte den.
Update: Hittade en Norge-fond. Oväntat att när alla andra fonder ligger på ett pris runt 30-lappen inhandlas Norge-fonder för den ringa summan 198000 kronor. Det blir nog inte den.
Stäm mig
Min käre pojkvän ringde och frågade hur min dag såg ut och jag svarade glatt att jag ska hem och skriva stämningsansökan. Snabb som han är karln hann han nästan ringa en advokat innan jag snällt tillade "till skolan". Så inget sånt på gång på hemmafronten, bara lite klassiskt skolarbete. Imorgon ska jag näligen till svea hovrätt och leka rättegång. Det ska faktiskt bli riktigt kul. Jag ska vara nämndeman, vilket innebär att jag bara behöver sitta och lyssna, hehe till alla de som fick svåra roller. Karma, när den visar sig från sin bästa sida.
En tanke
Jag har erkänt att jag kanske inte har den bästa musiksmaken i världen. Så när jag lyssnar på Lady Gaga i min lilla iPod på, säg, tunnelbanan försöker jag hålla det på en nivå så att inte alla i hela världen ska höra det. Bara för att. Kanske tyder på att jag är lättrampad på, jag väljer att kalla det medmänsklighet. Men den medelåldersman som satt bredvid mig idag tänkte nog inte riktigt likadant när han drog på Pussycat dolls på högsta volym, just to make sure att hela vagnen hörde.
Vågrät helg
Den där skidpremiären gjorde slut på mig som människa uppenbarligen. Både psyket och kroppen fick sig en rejäl törn. Har därför spenderat helgen i återhämtningstillstånd. Mestadels i soffan. Bitvis i sängen. Tog en sväng till badkaret också, vara för att vara på den säkra sidan. Dåligt gick det också, i spåret alltså. Men nu är jag redo för en ny vecka. Främst av allt ska jag sätta igång med den där uppsatsen. Och konstigt nog ser jag fram emot det.
La premiere
Snabbt samtal till mamma där vi försökte sia väder och vind, snöndjup och snökvalitet. För nu är det dags för skidpremiär. Outfit på.
Vallaboden har precis slutfört noggrant arbete (med fel sport på tv dock).
Nu ska jag bara göra mitt också. Brännt mig så in i bomben på spisen har jag gjort också. Går det dåligt tänker jag skylla på det.
Vallaboden har precis slutfört noggrant arbete (med fel sport på tv dock).
Nu ska jag bara göra mitt också. Brännt mig så in i bomben på spisen har jag gjort också. Går det dåligt tänker jag skylla på det.
It's like magic
Såhär stor är vår tvättkorg. Liten alltså. Den är typ yttepytte.
Så varje gång jag ska lägga ner tvätt stålsätter jag mig för tanken att det är fullt och att det blir till att ha smutskläder liggande på det ½ kvadratmeter stora golvet till nästa tvättid (och sen ska vi inte prata om längden på de där tvättiderna här omkring). Men icke då. Allt försvinner banne mig i den där tvättkorgen. Såhär ser till exempel lakan från en dubbelsäng ut sekunderna innan de skall utsättas för tvättkorgen.
Och såhär ser de ut när de delar tvättkorg med en veckas smutstvätt.
Nä, jag fattar faktiskt inte!
Så varje gång jag ska lägga ner tvätt stålsätter jag mig för tanken att det är fullt och att det blir till att ha smutskläder liggande på det ½ kvadratmeter stora golvet till nästa tvättid (och sen ska vi inte prata om längden på de där tvättiderna här omkring). Men icke då. Allt försvinner banne mig i den där tvättkorgen. Såhär ser till exempel lakan från en dubbelsäng ut sekunderna innan de skall utsättas för tvättkorgen.
Och såhär ser de ut när de delar tvättkorg med en veckas smutstvätt.
Nä, jag fattar faktiskt inte!
Skapa igen
Man hann inte mer än få tillbaka sambon innan han stack igen. Fest denna gång. Så det blev en sån där änka-kväll ikväll också. Vill ni veta vad jag gjort? Sluta läs nu annars. Jag har ätit våfflor och skapat. Kreativ är jag så det förslår ska ni veta, men bara inne i huvudet. Jag saknar vettiga kanaler att få ut det bara. Ikväll fick jag i alla fall tillslut ut den där bilden på en tavla, men den tål då rakt inte en nära granskning.
Orginalbilden (som ni nog garanterat sett redan någonstans) ser ut såhär.
Hoppas han kommer hem snart.
Orginalbilden (som ni nog garanterat sett redan någonstans) ser ut såhär.
Hoppas han kommer hem snart.
To court
Idag var det inte alltför svårt att stiga upp faktiskt (trots det är jag mer sen än vanligt, men det hör inte hit). Jag fick riktigt bra nyheter igår, ett företag har eventuellt ett uppsatsämne till lilla mig, vilket gör att en börda på sisådär tretton ton lyftes från mina axlar. Jag vet att om jag bara kommer på ett bra ämne så kommer jag kunna göra en bra uppsats men än så länge har jag inte ens vetat var jag ska börja. Så det kom verkligen som en blixt från en klar himmel - en bra blixt dock. Precis som om jag vore bonde en riktigt varm och torr sommar, efter blixt kommer regn - som man säger.
Till det ska jag iväg till tingsrätten efter skolan vilket, tro det eller ej, ska bli riktigt kul. Inte kul, intressant. Förlåt mig. Ska nog se ett mål gällande bedrägeri och ett om snatteri. Det är en riktigt kul kurs vi läser nu, processrätt. Den här terminen som jag gnällt så mycket om har än så länge utvecklat sig på bästa sätt. Tur för mig.
Glad idag!
Till det ska jag iväg till tingsrätten efter skolan vilket, tro det eller ej, ska bli riktigt kul. Inte kul, intressant. Förlåt mig. Ska nog se ett mål gällande bedrägeri och ett om snatteri. Det är en riktigt kul kurs vi läser nu, processrätt. Den här terminen som jag gnällt så mycket om har än så länge utvecklat sig på bästa sätt. Tur för mig.
Glad idag!
I love
Världens bästa
Min musiksmak är nog inte den bästa i världen. Jag är i och för sig inte som Mariah och anser att Det Bästa Bandet ågonsin är Arvingarna (jo, stående skämt som bara måste med i sammanhanget) men de är väl inte alltför långt kvar. Här hemma lyssnar jag på det min pojkvän säger åt mig att lyssna på, mer eller mindre. Om jag skulle välja en favoritartist skulle jag säga Beyonce, men hon vinner mest för att hon är så förbaskat snygg. Är det fest kommer jag kräva att få lyssna på allt som kan gå under kategorin "dängor", Lady Gaga, Familjen, Maskinen, Basshunter, Daddy Yankee och company. Främst av allt är jag ombytlig. Men nu har jag i alla fall, efter några dagars avbrott från På minuten i iPoden, korat världens bästa låt. Det är i alla fall så jag tänkt vid varje lyssning nu i flera år. Behöver ingen mer empirisk data än så. Men det var en hård kamp, största utmanaren var Ecuador. Ni vet den gamla dängan av Sash!.
Vinnare är hur som helst den några år gamla rackaren Romeo återvänder ensam presenterat av Kent.
Vinnare är hur som helst den några år gamla rackaren Romeo återvänder ensam presenterat av Kent.
Här så ni kan lyssna!
På vägen hem
På väg hem från jobbet, kissnödig som få. Och som om det inte var nog är jag gräsänka dagen till ära (eller konsultänka kanske man ska börja kalla det, har mina aningar om att det bli en del sånt i framtiden). iPoden dog nyss också så jag sitter här och funderar på vad kvällen ska bjuda på. Min plan var att städa men är allt annat än sugen efter fyra timmars bråkande med kunder som tycker att betala räkningar via internet är att göra allt bankens arbete. Annat förslag är att välja bilder att framkalla framför handbollen eller försöka hitta en tulpanvas nere i förrådet. Oavsätt vad ska jag fört bege mig till Ica för att inhandla den ultimata hemma-själv-maten, risgrynsgröt.
Måla naglarna kanske.
Måla naglarna kanske.
Vinterben
Fortsätter dagens film-tema innan jag ska stupa i säng. Jag vill bara säga att filmen var grym. Inte speciellt optimistisk på något sätt, mer än att man får en liten reality-check på sitt eget liv. Vilket alltid kan vara bra. Salongen var full så när vi gick ut fanns det massor med folk att tjuvlyssna på och höra deras kommentarer. En dam (runt 30-35 är min gissning) körde med: "jahaaaa, den var ju ba aaaaa, så seg. Inte ett enda litet hahaha var med. Man skrattade inte en gång. Jösses, jag ska veeeerkligen rekommendera den för aaallaaa mina vänner (på ett grymt ironiskt sätt)". Jag tror inte hon fattade poängen.
Se den!
Se den!
B I O
Jodå, tackar som frågar. Jag mår bra. Stel som en pinne och ont i foten. Men bra mår jag. Är på väg till skolan igen, för att därefter ta en vända till jobbet, för att därefter möta upp mannen i mitt liv för att återigen gå på bio. Vi går en hel del på bio. Det är mest för att svärfar får gratisbiljetter från jobbet, som han inte utnyttjar, som har kort datum. Så man skulle kunna säga att vi stressgår på bio. Idag var sista dagen. Winter's bone blir det, från halvkassa platser. Men det ska bli trevligt, den har ju fått så fasligt många plus/a:n/getingar osv i alla recensioner.
Välkommen
Varför blir man inte alltid mött i dörren av sådana här små rackare när man kommer hem?
Skräckupplevelse
Jådå, jag tog mig till gymmet. Actic (föredetta Nautilus) är stället jag går till och de har nån egen "metod" man tränar efter (kan träna efter om man vill ska man väl säga, de står inte innanför dörrarna och delar ut spöstraff till folk som freestylar träningsmetoder). Hela världen kanske redan vet det här, men jag drar grunderna ändå (och med grunderna menar jag allt, det är inte så speciellt krångligt). Istället för att köra exempelvis 3 set à 10 reptitioner per övning så kör man 8-12 repetitioner på övning och sen är man klar med den. Det hela kräver sen att man lägger på så förbannat med vikt så de där 8-12 vändorna är allt man klarar av. Sen går man raskt vidare till nästa övning och kör samma sak där. På så sätt ska man träna mer "effektivt" och även "konditionen" (citattecknen har i konditionsfallet till syfte att uppmärksamma er kära läsare på att någon kondition i dagsläget inte finns). Passet tar inte mer än typ 35 minuter.
Sist jag var där (vilket var väldigt länge sedan) fick jag själv ett Johanna-anpassat träningspass baserat på "metoden" och idag var dagen när jag skulle testa det. Och det gjorde jag, på ett exemplariskt sätt. Jag tog i som en tjur, frustade som en tjur och blev lika röd i ansiktet som det där skynket man använder vid tjurfäktning. Så jäkla cool var jag. Sprang omkring där och flexade mucklerna.
Efteråt dog jag. Har sällan varit så trött. Illamåendet irrade runt i magen som en nykläckt kalv på en åker. Musklerna skakade som om jag krampaktigt höll tag i en tvättmaskin under centrifugeringen. Huvudet snurrade som någonting som jag inte kommer på just nu. Och när jag väl tog mig i kragen och skulle gå hem möter man karln sin och får höra "du ser ut som du håller på att dö". Och här kommer vi då till exakt min poäng. Jag höll på att dö. Nu ska jag aldrig mer gå till gymmet
Sist jag var där (vilket var väldigt länge sedan) fick jag själv ett Johanna-anpassat träningspass baserat på "metoden" och idag var dagen när jag skulle testa det. Och det gjorde jag, på ett exemplariskt sätt. Jag tog i som en tjur, frustade som en tjur och blev lika röd i ansiktet som det där skynket man använder vid tjurfäktning. Så jäkla cool var jag. Sprang omkring där och flexade mucklerna.
Efteråt dog jag. Har sällan varit så trött. Illamåendet irrade runt i magen som en nykläckt kalv på en åker. Musklerna skakade som om jag krampaktigt höll tag i en tvättmaskin under centrifugeringen. Huvudet snurrade som någonting som jag inte kommer på just nu. Och när jag väl tog mig i kragen och skulle gå hem möter man karln sin och får höra "du ser ut som du håller på att dö". Och här kommer vi då till exakt min poäng. Jag höll på att dö. Nu ska jag aldrig mer gå till gymmet
Morgon den artonde
Varenda morgon senaste veckan har det varit någon som är ute och skrapar bort is med en (som jag bara kan anta) aluminiumskrapa så det låter hela vägen till Italien. Man vaknar upp på ett hejdundrans bra humör av det vill jag lova. Som om någon skulle stå och skrapa med en tops på trumhinnan ungefär. God morgon, god morgon.
Till det har jag en punkt på/i nacken som gör fasansfullt ont. Men skit i det. Fullt upp idag med skola, jobb och sen en (inte alltför) efterlängtad comeback till gymmet. De där träningsprogrammet hon la upp för mig lär väl vara i tyngsta laget nu efter en jul med allt vad det nu innebär och annars bara osunt leverne.
Till det har jag en punkt på/i nacken som gör fasansfullt ont. Men skit i det. Fullt upp idag med skola, jobb och sen en (inte alltför) efterlängtad comeback till gymmet. De där träningsprogrammet hon la upp för mig lär väl vara i tyngsta laget nu efter en jul med allt vad det nu innebär och annars bara osunt leverne.
Som Eva i Björnes magasin
Back on track. Har nu lämnat höstterminen 2010 bakom mig och ser fram emot VT2011 (såklart inte, men ni fattar, håller skenet uppe).
Och vad gör man när man har skrivit en tenta (och avklarat 46 hp på en termin, japp jag är stolt). Man går såklart på stan. Och när man kommer hem - så pysslar man. Så jag har sprungit omkring här hela eftermiddagen/kvällen med knappnålar, tyg, snöret, spikar, kort, saxar, strykjärn och you name it. Det börjar bli riktigt riktigt mysigt här hemma, om jag får säga det själv. Och jag kan verkligen märka hur min stil har ändrats under tidens gång, så det är nog bra att inte göra som många vill (absolut inklusive jag) och köper och fixar allt direkt när man flyttar in. Bättre att låta det växa fram. Synd att varken jag eller karln har begåvats med någon form av tålamod...
Och vad gör man när man har skrivit en tenta (och avklarat 46 hp på en termin, japp jag är stolt). Man går såklart på stan. Och när man kommer hem - så pysslar man. Så jag har sprungit omkring här hela eftermiddagen/kvällen med knappnålar, tyg, snöret, spikar, kort, saxar, strykjärn och you name it. Det börjar bli riktigt riktigt mysigt här hemma, om jag får säga det själv. Och jag kan verkligen märka hur min stil har ändrats under tidens gång, så det är nog bra att inte göra som många vill (absolut inklusive jag) och köper och fixar allt direkt när man flyttar in. Bättre att låta det växa fram. Synd att varken jag eller karln har begåvats med någon form av tålamod...
Då var det på't igen
Återigen dags för tenta. Sen är jag också. Önska mig lycka till, eller nåt. För jag antar att jag inte kan förvänta mig en välkomstkommitté vid universitetet idag heller... :)
Studentliv
Det är sånt här som gör att man tänker tillbaka på studenttiden med ett stort leende på läpparna. Det är också därför man ihärdigt talar om för småsyskon att när/om ni ska studera, gör det i en studentstad.
Alla teknologer i Uppsala lär sig tydligen den här dansen under nollningen. Enligt Karin ser det mycket kul ut på uteställen när låten sätter igång och någon tappad teknolog här och där kör igång. I can imagine.
Vill ha vill ha
Lördag del 2
Lasagnen var delikat.
Nu sitter vi tätt bredvid varandra i soffan framför tv:n med ljus tända i hela vardagsrummet - och har varsin dator i knät samtidigt som vi lyssnar på Swedish house maffia. Vad gör ni?
Nu sitter vi tätt bredvid varandra i soffan framför tv:n med ljus tända i hela vardagsrummet - och har varsin dator i knät samtidigt som vi lyssnar på Swedish house maffia. Vad gör ni?
Lördag
Har suttit hela dagen framför böckerna och ugglat. Och ugglat är rätt ord. Vi (jag, pepp och Chr) beslöt oss nämligen för att tag sen att det var en bra idé att lära oss den här kursen på två-tre dagar. Det visar sig nu att det var inte så lätt - alls. Så jag sitter här och ugglar. Och lär mig mest ingenting. This is how it looks.
Under tiden har karln fått laga mat, diska, hämta telefonen, kliat i nacken osv. Man skulle haft en hemmaman alltså. Nu vankas lasagne och det skall bli oerhört gott. Framför fångarna på fortet kanske.
Under tiden har karln fått laga mat, diska, hämta telefonen, kliat i nacken osv. Man skulle haft en hemmaman alltså. Nu vankas lasagne och det skall bli oerhört gott. Framför fångarna på fortet kanske.
Uppsala
Larz-Kristerz på Fångarna på fortet och karln min jublar och gör lyckhjulningar på det minimala hallgolvet. Not. Nu ska jag titta på det där bara för att.
Igår var jag till Uppsala, vet inte om jag meddelade detta. Hälsade i alla fall på fröken fräken och världens finaste Alfons. Alfons är en katt. Bara för att reda ut alla kärleksförhållanden och eventuella crushar. Han ser ut såhär och jag filar förtillfället på hur kidnappningen skall genomföras på bästa sätt.
Annars var det bara mysigt och trevligt. Det får bli lite oftare, nu när vi bor så nära på grannar som man kan.
Igår var jag till Uppsala, vet inte om jag meddelade detta. Hälsade i alla fall på fröken fräken och världens finaste Alfons. Alfons är en katt. Bara för att reda ut alla kärleksförhållanden och eventuella crushar. Han ser ut såhär och jag filar förtillfället på hur kidnappningen skall genomföras på bästa sätt.
Annars var det bara mysigt och trevligt. Det får bli lite oftare, nu när vi bor så nära på grannar som man kan.
Ögonbrusharna
Efter en kort titt på miss tess's bilder inser jag att det är dags att ge ögonbrynen en rejäl omgång. Herregud. De ser ju ut som två sophuvuden som är ute på vift. Inte okej.
Grannar
Om ni någon gång funderar på att flytta, se till att inte bli våra grannar då bara. Jag tror inte ni vill det. De stackarna som bor mitt emot har nog fått stå ut med min mindre läckra lekamen som springer runt och letar kläder halvnäck och helstressad efter att morgonduschen blev lite väl lång. Stackars dem. Sedan har vi våra grannar vägg i vägg som bråkar rätt ofta, tror vi. Speciellt efter vi lagt oss på kvällen (fortfarande mest gissningar). Så för att sluta gissa tog vi (läs: jag) helt enkelt och hämtade in ett bastant IKEA-glas till sovrummet för att kunna höra bättre. "Jag hatar dig" förekom definitivt. Sen anar vi också att möbler av okänt slag (antagligen stolar) vältes omkull. De kan också vara finnar. Sen somnade vi.
To live with a tekniknörd
Vi har något form av system här i hushållet som gör att man kan lyssna på musik trådlöst från datorn. Det brukar fungera alldeles utmärkt, förutom när det händer något på en telefon i närheten, då blir det tyst. Fråga mig sen inte hur det går till, allt jag vet är att det krävs en helt egen serverpark för att få till det. För ett tag sen fick karln nys om att han kunde koppla in iphonen som kontroll till det hela, och spela från den. Därför kan det numera, när jag sitter mitt inne i en viktig tv-serie (säg till exempel Top Model), helt plötsligt börja dåna musik på högsta volym ur högtalarna. Då sitter karln högst troligt och har tråkigt på toan. Eller så står man tillsammans i köket och lagar mat och helt plötsligt tror man att Coldplay har konsert i vardagsrummet. Ni fattar.
Ikväll är jag väldigt trött och är i detta nu på väg att lägga mig. Skulle bara avklara det sista framför datorn först, medan han den där lade sig i sängen. Då, mitt i studiosnacket efter handbollsmatchen och mitt scannande av bloggmappen, drar "Jag måste ringa Carina" med Lars Kristers igång i full kareta här inne. Jag hoppade väl sådär två meter upp i luften och fick en puls på 190. Så var man inte trött längre.
Ikväll är jag väldigt trött och är i detta nu på väg att lägga mig. Skulle bara avklara det sista framför datorn först, medan han den där lade sig i sängen. Då, mitt i studiosnacket efter handbollsmatchen och mitt scannande av bloggmappen, drar "Jag måste ringa Carina" med Lars Kristers igång i full kareta här inne. Jag hoppade väl sådär två meter upp i luften och fick en puls på 190. Så var man inte trött längre.
Vi är nog inte först
men ojojoj så vi har garvat.
Älska iphone, skönt man inte är ensam.
Älska iphone, skönt man inte är ensam.
Bankrådgivare
Idag var det alltså säsongspremiär på jobbet. Och jag måste säga att det går rätt hyfsat. Nu är det väl inte kärnfysik jag sysslar med, men för en total banknolla som jag var när jag började kan jag svara på en hel del frågor faktiskt. Bara för att komma hem och hitta en nybliven aktiefrälst pojkvän med tusen frågor. Jag kan dock inte svara på en enda. Så självförtroendet i botten igen.
Nu ska jag titta på handboll. Så länge bjussar jag på en sida för dig som inte vet vad att göra till middag:
Nu ska jag titta på handboll. Så länge bjussar jag på en sida för dig som inte vet vad att göra till middag:
workin'
Jag jobbar idag igen. Det var jättelänge sen.
Lyckorus
Tentan avklarad. Nu väntar tre veckor av inget straffrättstänk alls. Sen kommer resultatet och då hoppas jag att jag kan lägga det bakom mig för all framtid.
Jag fick en kofta också.
Ikväll ska min underbara karl bjuda på restaurang och därefter bjuder svärfars arbete på bio. Indiskt är tanken och efter det The town
Efter att jag lämnade salen fick jag hur som helst en riktig frihetskänsla i kroppen och tog en vända på stan. Säg vad man vill om konsumtionssamhället, men att gå där och pilla på grejer och komma ut med en kasse nya saker ÄR härligt. Idag fick mina älsklingshästar en pidestal att stå på. En låda helt enkelt.
Jag fick en kofta också.
Ikväll ska min underbara karl bjuda på restaurang och därefter bjuder svärfars arbete på bio. Indiskt är tanken och efter det The town
Peppad och förberedd?!?
Vad som skulle föreställt sista minuten plugg blev inte helt oväntat Johanna som vältrar sig i sin egen misär och därför läser bloggar istället. Men nu får det helt enkelt gå som det går imorgon. Jag är för trött. Tenta klockan 09.00, imorgon 12/1, Laduvikssalen, Stockholms universitet hur som helst. Ifall någon läsare kände för att spendera natten med att göra en banderoll och komma och heja på mig när jag går in i salen. Jag lovar att skriva en autograf om det skulle hända.
Gott gott-i-gott gott
Vi var och "veckohandlade" förut. Gissa favoritmåltiden hos familjen smörgås.
Sista dagen
Imorgon är det tenta. Så idag är dagen D då ALLT som jag inte lärt mig ska in i huvudet. Och det är dessvärre rätt mycket. Var på "frågestund" inför tentan igår och blev totalt överkörd av sådär 200 andraårsstudenter. Vi fick även ett slutligt råd av läraren; "läs inget mer från och med nu fram till tentan, det ni inte kan nu kommer ni inte kunna då och det ni kan kommer ni bara röra till om ni läser mer". För min del började jag läsa igår, typ. Heja heja.
Off to school.
Off to school.
En kväll som alla andra
Jani, tänkte dra en liten genomgång om vad som händer här hemma. Helt ogenomtänkt och oredigerat, så ni får se liksom. Jag sitter i soffan med datorn på soffbordet samtidigt som konferensresan går på tv och jag konstaterar att blondinbella låter yngre när hon pratar än vad hon "låter" när hon läses. Jag rensar och strukturerar min blogg-mapp samtidigt. Den lilla mappen har på senaste tiden vuxit sig gigantiskt och har nu blivit tre stycken. Mest på grund av att jag blivit totalt inrednings-besatt den senaste månaden.
Karln springer omkring och pratar med familjen i telefonen och drar storyn om hur han delade tunnelbanevagn med Sven Wolter idag. Sven fyller tydligen 77 år imorgon, vi säger grattis!
Tidigare åt vi gulaschsoppa som var mycket god och väldigt enkel att göra. Den står fortfarande kvar på spisen (tror jag) och bör tas hand om nu, men jag är trött och ynklig och sitter mest i soffan och kräver att bli kliad på ryggen. Samtidigt står skrivaren här bredvid mig på golvet och skriker "bär ner mig till förrådet". Jag väser "skit ner dig" lite då och då så den ska hålla tyst.
Karln kollar filmer om porsche-bilar. Närmare bestämt Porsche 918 RSR, med motor från RS Syyder, dvs en V8 på 3,4 liter som trimmats till 560 hästar. Totalt landar effekten på 767 hästar med hjälp av två extra elmotorer. Så ni vet.
Jag har plockat ner julpyntet.
Livet är väl ändå underbart ibland!
Karln springer omkring och pratar med familjen i telefonen och drar storyn om hur han delade tunnelbanevagn med Sven Wolter idag. Sven fyller tydligen 77 år imorgon, vi säger grattis!
Tidigare åt vi gulaschsoppa som var mycket god och väldigt enkel att göra. Den står fortfarande kvar på spisen (tror jag) och bör tas hand om nu, men jag är trött och ynklig och sitter mest i soffan och kräver att bli kliad på ryggen. Samtidigt står skrivaren här bredvid mig på golvet och skriker "bär ner mig till förrådet". Jag väser "skit ner dig" lite då och då så den ska hålla tyst.
Karln kollar filmer om porsche-bilar. Närmare bestämt Porsche 918 RSR, med motor från RS Syyder, dvs en V8 på 3,4 liter som trimmats till 560 hästar. Totalt landar effekten på 767 hästar med hjälp av två extra elmotorer. Så ni vet.
Jag har plockat ner julpyntet.
Livet är väl ändå underbart ibland!
Happy morning
Jag tackar ödmjukast den "stackare" som tidigt imorse kämpade i glada halvtimmen (minst) för att få bilen sin i rullning. Att han fick igång själva motorn rådde det inga tvivel om. Han stod nämligen och varvade den där stackars motorn så den skrek och protesterade värre än ett gäng vänsterradikala på G8-möten. Min aning är att det var lite för halt för honom. Och ja, jag säger honom - men jag har såklart ingen aning om kön. Jag vet bara att det lät som in i ..... och att jag inte kunde sova.
Om ni tänkte skaffa barn, eller så
Om ni någon gång börjar gå i tankar om, till exempel, skaffa barn men är osäkra på om ni har tålamodet som krävs. Var lugna mina vänner - jag har testet för er. Det går till som så att man tar sig först hem till mig här i Stockholm. Sedan tar jag med er ner till källaren, närmare bestämt till vårt förråd. Väl där låser jag upp dörren (det är ett test, men det är, faktiskt, inte omöjligt att slutföra) och så kan testet börja.
Jag kommer då ge personen som valt att genomgå detta en lapp med saker som skall hämtas ur förrådet, förslagsvis en skrivare, eftersom diverse plugghjälpmedel måste skrivas ut. Till den ska man helst ha en sladd och papper också, den fungerar liksom bäst då. Sen är det bara att köra. Testet slutar när skrivaren, sladden och paketet med papper på något sätt befinner sig utanför gallerburen.
För den goda pedagogikens skulle skall jag nu återge ett tänkbart scenario för hur detta kan gå till. Inte alls självupplevt på något sätt. Första hindret består i att komma in i förrådet, det står nämligen två fåtöljer staplade på varandra precis framför öppningen. Väl inne följer en labyrint av massiva ekskivor, lackhyllor, resväskor, hantlar, madrasser, tavlor, rollers, julgranar osv. Men ut kommer ändå skrivaren rätt fort - den står fritt. Problemet blir istället papperet. Det ligger i någon av kartongerna, som man inte kommer åt utan en massiv omplacering. Så efter mycket om och men lyckas man frigöra en yta mitt i förrådet, mitt framför stapeln av kartonger OCH med möjlighet att göra en ny stapel av de genomsökta kartongerna bredvid sig. Hänger ni med? Sökandet startar och det byggs upp en ny stapel, som av en händelse blockar utgången ur förrådet (såklart, det är den enda någorlunda tomma delen efter att fåtöljerna står i korridoren. DÅ (spänning) slocknar lampan. Den är ju en sådan där tidsinställd. Så det blir bäcksvart, svetten rinner från att lyfta lådor, man ser ingenting och man kommer inte ut. Då minns man att det står en oanvänd kabellist i ett hörn som man lyckas bända fram, efter mycket om och men. De närmaste fem minuterna spenderas sedan med att sikta och försöka få kabellisten att trycka på lampknappen utanför förrådet. Tillslut lyckas man, pust, och fortsätter rotandet. Cirka tio minuter senare, efter att alla kartonger undersökts inser man att "nepp, inget papper någonstans" varpå det dyker upp en idé. Kan det vara så att papperet redan finns i lägenheten? Vågar man chansa? (alltså ställa in allting, låsa förrådet och gå upp och kolla - och riskera att få lov att börja om). Nja, blir svaret så man kollar snabbt igenom lite till innan man ger upp. Det finns inga papper. Så man plockar in allt igen och låser.
Sedan hittar man papperet i lägenheten och ska koppla in skrivaren och "köra skiten ur den" som man säger. DÅ inser man att sladden, den finns inte med upp. Så man går ner igen...
Kommer man sedan upp med sladd-%&fa#@3 utan att vilja ta livet av någon är man garanterat redo att skaffa barn. Barn kan inte vara värre än det där förrådet. En annan tanke är; att om man orkat ta sig igenom detta inlägg är man också nära den tålamodsgräns som krävs...
Jag kommer då ge personen som valt att genomgå detta en lapp med saker som skall hämtas ur förrådet, förslagsvis en skrivare, eftersom diverse plugghjälpmedel måste skrivas ut. Till den ska man helst ha en sladd och papper också, den fungerar liksom bäst då. Sen är det bara att köra. Testet slutar när skrivaren, sladden och paketet med papper på något sätt befinner sig utanför gallerburen.
För den goda pedagogikens skulle skall jag nu återge ett tänkbart scenario för hur detta kan gå till. Inte alls självupplevt på något sätt. Första hindret består i att komma in i förrådet, det står nämligen två fåtöljer staplade på varandra precis framför öppningen. Väl inne följer en labyrint av massiva ekskivor, lackhyllor, resväskor, hantlar, madrasser, tavlor, rollers, julgranar osv. Men ut kommer ändå skrivaren rätt fort - den står fritt. Problemet blir istället papperet. Det ligger i någon av kartongerna, som man inte kommer åt utan en massiv omplacering. Så efter mycket om och men lyckas man frigöra en yta mitt i förrådet, mitt framför stapeln av kartonger OCH med möjlighet att göra en ny stapel av de genomsökta kartongerna bredvid sig. Hänger ni med? Sökandet startar och det byggs upp en ny stapel, som av en händelse blockar utgången ur förrådet (såklart, det är den enda någorlunda tomma delen efter att fåtöljerna står i korridoren. DÅ (spänning) slocknar lampan. Den är ju en sådan där tidsinställd. Så det blir bäcksvart, svetten rinner från att lyfta lådor, man ser ingenting och man kommer inte ut. Då minns man att det står en oanvänd kabellist i ett hörn som man lyckas bända fram, efter mycket om och men. De närmaste fem minuterna spenderas sedan med att sikta och försöka få kabellisten att trycka på lampknappen utanför förrådet. Tillslut lyckas man, pust, och fortsätter rotandet. Cirka tio minuter senare, efter att alla kartonger undersökts inser man att "nepp, inget papper någonstans" varpå det dyker upp en idé. Kan det vara så att papperet redan finns i lägenheten? Vågar man chansa? (alltså ställa in allting, låsa förrådet och gå upp och kolla - och riskera att få lov att börja om). Nja, blir svaret så man kollar snabbt igenom lite till innan man ger upp. Det finns inga papper. Så man plockar in allt igen och låser.
Sedan hittar man papperet i lägenheten och ska koppla in skrivaren och "köra skiten ur den" som man säger. DÅ inser man att sladden, den finns inte med upp. Så man går ner igen...
Kommer man sedan upp med sladd-%&fa#@3 utan att vilja ta livet av någon är man garanterat redo att skaffa barn. Barn kan inte vara värre än det där förrådet. En annan tanke är; att om man orkat ta sig igenom detta inlägg är man också nära den tålamodsgräns som krävs...
Yogge takke
Vi har städat och fejat så vi nu är förgiftade av ajax-lukt här hemma. Så underbart skönt. Och det firar jag med något av det godaste jag vet - Valios yoghurt sommarbär. När jag äter den känner jag mig som nio år gammal igen, ute och springer och leker häst på en sommaräng och snor ett smultron lite här och där när jag ser ett. Med vinden fladdrande i håret och en skir klänning snirklande kring de bara benen och fötterna. Inte för att jag vet eller ens tror att det där någonsin hänt mig. Vad jag vet så hade vi vansinnigt dåligt med smultron just kring där jag bodde och jag brukade inte springa och leka häst, jag cyklade. Och någon skir klänning var det nog inte tal om, testa storblommiga cykelbyxor och fleecetröja istället. Skor var också någonting jag sysslade med när jag var liten på grund av oerhört känsliga fotdynor. Men ni fattar ändå att yoghurten smakar gott va?
En hall - liten men go
Det blev en mycket lyckad bytartur idag. Fast vi hamnade inte i kungens kurva utan smarta som vi är insåg vi på vägen dit att butikerna borde finnas någon annan stans också, som inte innebär att vi måste gå en kilometer mellan varje butik. Och ack så rätt vi hade, blott tio minuter iväg fann vi ett stort köpcentrum med allt och lite till. Och det blidde både en stekpanna och nya lyktor. Men framför allt blidde det en välbehövlig dörrmatta. I några månader har vi nu nämligen stampat på DN:s kulturdel i olika upplagor...
Vi har bytt ungefär var tredje dag sådär. Men nu ni, nu blir det ordning och reda på slasket!
Vi har bytt ungefär var tredje dag sådär. Men nu ni, nu blir det ordning och reda på slasket!
Och fint blev det också.
För mig?
Jag harvade förut en gång om en tröja som jag föll för pladask under mitt internetfönstershoppande (eller okej, det var en massa saker jag harvade om, men denna var lite speciell). Idag fann jag den, äntligen, på REA. Och som om detta inte vore nog tyckte kassaapparaten att det skulle vara 100 kronor mer rabatt än vad lappen sa. Oh happy day. Nu är jag dock fortfarande "fundersam". Den är väl lite speciell. Men vad tycks? Tumme upp eller tumme ner?
Julklappsutdelning
I år (eller förra året såklart - men ni fattar) var ett sådant där år där vi fick superunderbara julklappar - och har bytt typ hälften. Jag byter otroligt sällen gåvor, anser att det jag har fått är något som personen tyckte var menat för mig och blir alltid jätteglad. Men i år lyckades jag först få dubbla prenumerationer på samma tidning, och då känns det på något sätt som att ett byte inte är att stampa givaren i ansiktet och gasta "hehe, vad du är dålig". Så bytt är bytt på den fronten. Karln fick sedan en skäggtrimmer som han blev störtlycklig för - tills han skulle använda den och märkte att det ju var en hårtrimmer (som skulle resultera i inget skägg om han använde den - och det går ju bara inte). Sen fick vi en snygging-termos från stelton...
...som vi också älskar, men vi har redan en. Och så mycket är vi inte ute på picknik eller liknande för att behöva två.
Så idag skall vi på bytardag till Kungens Kurva. Termosen skall, enligt mig, bli en behövlig stekpanna (och kanske en kivilykta:)). Enligt karln "är det ju trist att få en snygg, rolig termos i julklapp och byta den mot en stekpanna (det sista sägs med avsky i rösten)". Vi får se. Hårtrimmern skall i alla fall bli en skäggtrimmer, surprise!
...som vi också älskar, men vi har redan en. Och så mycket är vi inte ute på picknik eller liknande för att behöva två.
Så idag skall vi på bytardag till Kungens Kurva. Termosen skall, enligt mig, bli en behövlig stekpanna (och kanske en kivilykta:)). Enligt karln "är det ju trist att få en snygg, rolig termos i julklapp och byta den mot en stekpanna (det sista sägs med avsky i rösten)". Vi får se. Hårtrimmern skall i alla fall bli en skäggtrimmer, surprise!
Tre rätt en fredag
Vilken flickvän jag är. Jag bara slängde ihop en trerätters sådär vips. Eller jag slängde ihop en tvårätters medan karln på beordran var och handlade den sista rätten - en stor godispåse. Och vips kanske det inte heller var eftersom köket nu ser ut som något du annars endast ser i katastrof-filmer. Men det är väl det helger är till för, att städa upp all galenskap man ställt till med men inte hunnit städa upp efter under veckan. Så det är lugnt för gott var det.
Den tredje rätten (alltså godispåsen) intogs i soffan framför dart (och då intogs inte påsen utan såklart innehållet i påsen). För jo, (som ni som håller koll på twitter och mig märkt) tittade vi på dart av alla sporter och tv-program. Jag skulle kunna ägna ett helt inlägg åt detta fredagsnöje, men nöjer mig denna gång med att konstatera att den kompletta förvirringen i början sakta men säkert byttes ut mot stojande och stimmande och ivrigt hejande på han i rosa tröja.
Nu ska jag sova. Vi ska ta oss ut på äventyr imorn. Till cervera och Media Markt. Spännande.
Den tredje rätten (alltså godispåsen) intogs i soffan framför dart (och då intogs inte påsen utan såklart innehållet i påsen). För jo, (som ni som håller koll på twitter och mig märkt) tittade vi på dart av alla sporter och tv-program. Jag skulle kunna ägna ett helt inlägg åt detta fredagsnöje, men nöjer mig denna gång med att konstatera att den kompletta förvirringen i början sakta men säkert byttes ut mot stojande och stimmande och ivrigt hejande på han i rosa tröja.
Nu ska jag sova. Vi ska ta oss ut på äventyr imorn. Till cervera och Media Markt. Spännande.
Badkar
Jag kör all in på det här med att fylla mina dagar med energi och idag var det dags för badkarspremiär. Alltså dags att inviga vårt badkar i lägenheten. Det är ungefär 4 kvadratcentimeter stort. För att se till att jag skulle kunna koppla av totalt bad jag karln köpa med sig en Sköna hem hem till mig. Och riddare som han är tog han en omväg (mitt sätt att se på det hela) för att få tag i en tidning till mig denna röda dag. Sagt och gjort för en timme sedan ungefär klev jag ner i vattnet och skållade hela kroppen - eller i alla fall den del som fick kontakt med vattnet - och slog upp tidningen. Sedan dess har jag legat där och totalt njutit. Det borde badas mer badkar i världen, den skulle nog vara en bättre plats då. Den enda missen var att jag inte lyckades få de där skrubbhandskarna på julklappsleken i julas, de hade kommit väl till användning. Men det får nog bli en tradition det här, så jag tar det nästa vecka.
Nu har jag tagit mig till soffan och, vilket jag hoppas ni också gjort, slagit på 6:an för en faktiskt mycket bra förutsägbar romantisk komedi med en aning tveksamt översatt titel. Google translate måste haft en riktigt usel dag när Forgetting Sarah Marshall blev Dumpad.
Telefonen är faktiskt, om möjligt, sämre än min kamera på korttagning.
Nu har jag tagit mig till soffan och, vilket jag hoppas ni också gjort, slagit på 6:an för en faktiskt mycket bra förutsägbar romantisk komedi med en aning tveksamt översatt titel. Google translate måste haft en riktigt usel dag när Forgetting Sarah Marshall blev Dumpad.
Telefonen är faktiskt, om möjligt, sämre än min kamera på korttagning.
Det är så grått
Där ute är det så grått. Rebecca har sammafattat halva sitt 2010 med bilder och jag blir såklart avis, men samtidigt förväntansfull och nostalgisk. Jag ska till Kina. Wiho, wiho, wiho. Men framförallt tänker jag ju tillbaka till Kapstaden. Det vackraste som finns. För ett år sedan satt jag hemma och var snart på väg.
Familjen dålig
Vi är sannerligen familjen dålig här hemma för tillfället. Karln har semester och tenderar att utnyttja den på bästa sätt - stanna uppe så länge som möjligt på kvällarna alltså. Och alla vet vi ju att jag är kvinnan med sämst karaktär i Sverige, så jag stannar uppe jag med. När klockan sen ringer på morgonen går jag helt enkelt inte upp. Därav startar jag dagen på tok för sent och förlorar viktiga pluggtimmar. Skärpning på ingående. Ikväll är det jag som sover vid halv sju-ish.
Lätt som en kaka
Jag dryftade idén om att baka lite för karln här på kvällen och fick ett gensvar som skulle få en oscarsvinnare att se ut som en trumpen gammal skåning i Grannfejden. Så trend-Johanna är nu utbytt mot husmors-Johanna som slängde ihop en kladdkaka såhär på kvällen. Det luktar lite skumt, jag tror formen läcker kladdkakesmet i ugnen. Men gott ska det bli. Och imorgon ska jag (uppenbarligen) till gymmet.
Trendspanar-Johanna
Har varit och fikat med han jag bor med på väg hem från skolan. Så mysigt så. Vi tog på oss lika kläder också, bara för att det var kul tyckte vi (läs: jag). Blev liksom 70- eller 80-talet i 10-talsversion (2010 och framåt alltså). På den gamla goda tiden klädde man sig i likadana rosa träningsoveraller och drog på camping. 2011 sitter man på café i randigt.
Och för att spä på det här med "äldre trender" har jag återgått till överkonsumtion av chailatte. Ni vet trenden från sisådär 2006/2007 kanske som jag fattade i slutet av 2009 nånting. I tid som vanligt. Två dagar i rad har denna dryck i alla fall inmundigats - dock inte jättenöjd med någon av dem. Ska spana vidare efter stans bästa.
Och för att spä på det här med "äldre trender" har jag återgått till överkonsumtion av chailatte. Ni vet trenden från sisådär 2006/2007 kanske som jag fattade i slutet av 2009 nånting. I tid som vanligt. Två dagar i rad har denna dryck i alla fall inmundigats - dock inte jättenöjd med någon av dem. Ska spana vidare efter stans bästa.
Nyårslöfte dag 2
Bara en snabb energidepåuppdatering såhär alldeles för sent för att jag ska vara vaken. Jag ligger helt klart på plus. Igår 3D-bio för första gången, idag shopping och fika med två andra Linköpings-överlevare. Som man kallar det. Livet kan inte bli bättre. Och så köpte vi sådana här idag.
Våra första, och jag är redan alldeles fast. Så för att anpassa mig till tema rätt-land säger jag bara, perkele sicket bra nyårlöfte jag gav mig själv.
Våra första, och jag är redan alldeles fast. Så för att anpassa mig till tema rätt-land säger jag bara, perkele sicket bra nyårlöfte jag gav mig själv.
Svinto
Jag sprang runt som en illbatting på för mycket o'boy här förut och fotade lägenheten för att visa upp, men stötte på något mycket mer angeläget att dela med mig av (plus att bilderna ändå bara blev kassa). Svinto. Vilken gudabenådad produkt. Ni vet talesättet 'allt går med vilja, våld och vaselin'? Det borde egentligen låta 'allt går med vilja, våld, vaselin och svinto'. Jag lovar er att Svinto är en bättre fläckborttagare än Vanish - om någon bara vågade testa (jag menar, fläcken lär ju försvinna när tyget gör det). Jag lovar er även att tv:n skulle skina som en lax i vårbäcken om ni bara gick lös på den med en tuss stålbommul. Hur som helst så räddade Svintot mig idag från en 35-minuters kamp mot köttfärssåskastrullen från gårdagen - och fixade en skinande ren kastrull på mindre än tre minuter. Jag tog tid. Och sen tog jag en bild, bara för att ni verkligen ska tro mig.
Har ni sett ett sådant blänkande köksredskap förut. Må vara några repor, blank är den. Jag tog en bild på förpackningen också, så ni ska veta vad ni letar efter i affären nästa gång.
Har ni sett ett sådant blänkande köksredskap förut. Må vara några repor, blank är den. Jag tog en bild på förpackningen också, så ni ska veta vad ni letar efter i affären nästa gång.
Gästblogg, igen!
Hej, Fredda här.
"Animal Super Drum Solo" - Behöver jag säga mer?
Energi
Jag tog ett beslut nu ikväll. Vi kan kalla det ett försenat nyårslöfte. Jag måste sluta gnälla och ta tag i mitt liv. Jag kommer inte ifrån skolan just nu, det bara är så. Jag har ett år kvar vare sig jag vill eller inte. För jag kan inte sluta nu. Så är det ju bara. Men det finns absolut ingen energi i min kropp att uthärda. Förut när jag har gnällt har jag fortfarande någonstans velat sätta mig med böckerna och tragla paragrafer, det vill jag inte längre. Jag vill vakna på morgonen, göra mig i ordning och ta mig till ett jobb och sen åka hem och sitta i soffan utan dåligt samvete. Eller kunna åka hem till mamma och pappa utan att behöva ta en extra 75 liters resväska till böckerna.
MEN, som sagt, inget att göra åt för tillfället mer än att göra det bästa av situationen. Mitt beslut är därför att pumpa mig själv full med positiv energi väl när jag inte sitter och stirrar mig blind på brottsbalken med kompisar. . Så när väl kraften rinner ur ska det finnas en depå att ta av. Bada badkar, shoppa, införskaffa kamera och ta fotopromenader, pyssla, se till att ha kvalitetstid med karln, gå på bio, på restaurang, ta mig fanken gå på museum också (bara för att), hälsa på morbror Pecka och lilla Matilda, planera resor, älska dagen, älska natten, leva livet. Så ska jag väl ta mig igenom det här året också, tror ni inte det!
Shoppade lite idag, just to prove a point. Men måste kanske utveckla den stämningshöjande faktorn i mina inköp. Och nu, nu ska vi på bio!
Vuxen
Nu har jag avslutat dagens plugg. Snitsat ihop slutet på en gruppuppgift. Det blev nog sådär - tur att man har förmodligen världens bästa gruppmedlemmar. Så nu svidar jag om till husmors-jaget och går till Ica med karln. I snitsandets anda har vi snitsat ihop en matlista för veckan och en handlingslista längre än en Serla toapappersrulle. Tacka vettja att tunnelbanan håller sig i närheten av både vårt hem och Icat. Men jag gillar det. Vuxenlivet. Ansvaret. När man fixat och donat och kylskåpet är fullt, magen är mätt och disken är diskad.
Vecka 1
Sen när börjar skolan första dagen vecka 1?!? Tydligen sedan 2011 i alla fall för till skolan ska jag idag. Fyra timmars föreläsning och sedan gruppuppgift. Jag känner mig inte alls speciellt sugen på det. Jag vill vara helt ledig. Som karln, som har semester och gick och lade sig efter två inatt "bara för att han kunde" och nu ligger och prasslar i täcket inne i sovrummet.
Jag tror jag är i behov av att resa bort. Eller shoppa.
Jag tror jag är i behov av att resa bort. Eller shoppa.
Tillbaka i vardagen
Idag sitter jag och pluggar medan karln min leker hantverkare. Springer runt och installerar maskiner till tv:n (den femtonde i ordningen, att det skall vara så svårt att få till en tv-bild) och hamrar i skåpet. Det han sysslar med ser mycket roligare ut än det jag gör.
Det jag gör.
Det han gör.
En tiondel av härvan under tv:n.
Men när jag gjort lite nytta ska jag få belöning. Ska sy kuddfodral.
Det jag gör.
Det han gör.
En tiondel av härvan under tv:n.
Men när jag gjort lite nytta ska jag få belöning. Ska sy kuddfodral.
Klassiskt
På något sätt blir det inte vackrare än såhär. Lillebror envisades med att spela den hela julen och sen dess vägrar den lämna huvudet mitt. Men vad gör det, förra julen kunde jag inte sluta sjunga på 'vår julskinka har rymt'. Det var värre.
Mina hästar
Hästarna är klara och tro det eller ej, men de blev precis som jag ville. Ropen skalla, pyssel åt alla.
Nu ska jag bara laga den där förbannade tavlan som ligger där bakom och som aldrig gör som jag vill.
2011
Jag sportar erhört innovativ rubriksättning dagen till ära. Anar att jag är ensam om den idag.
Men nu är det faktiskt 2011. För varje år som går så blir jag mer och mer fast med känslan om att vi lever i en science fiction-film. Det låter inte som riktiga årtal på något sätt. '2011, året då den första flygande bilen kom' känns på något sätt mer rätt än '2011, året då jag nästa (i alla fall) kommer bli klar med min utbildning'. Men men, det är väl bara att ta det som det är.
Sammanfatta 2010 känner jag inte att jag är så sugen på. Det är ju bara att läsa bloggen så får ni se vad som hänt. Däremot ska jag ta lite tid i anspråk (närmare bestämt tiden det tar för Fredda att gå på toa, för sen ska vi titta på Solsidan) och blicka in i 2011 för att se vad som händer.
Först och främst kommer jag nog fortsätta med mitt klagande över studierna. Dels för att ni annars inte skulle känna igen mig och dels eftersom det är pretty much allt som händer hos mig. Men jag kommer i alla fall slutföra min Linköpingsutbildning - och det är väl inte fy skam. Sen ska jag ta och inhandla en kamera och lära mig hantera den. Men först måste jag börja spara pengar. Fast huvudmålet för året är ändå att äntligen ta sig till Kina. Så är det bara. Vi ska dit och jag SKA turistposa på muren. Det är ett löfte.
Sen får vi se vad som händer. Hur som helst ska vi här hemma och alla ni där ute ha ett förbannat bra 2011.
Men nu är det faktiskt 2011. För varje år som går så blir jag mer och mer fast med känslan om att vi lever i en science fiction-film. Det låter inte som riktiga årtal på något sätt. '2011, året då den första flygande bilen kom' känns på något sätt mer rätt än '2011, året då jag nästa (i alla fall) kommer bli klar med min utbildning'. Men men, det är väl bara att ta det som det är.
Sammanfatta 2010 känner jag inte att jag är så sugen på. Det är ju bara att läsa bloggen så får ni se vad som hänt. Däremot ska jag ta lite tid i anspråk (närmare bestämt tiden det tar för Fredda att gå på toa, för sen ska vi titta på Solsidan) och blicka in i 2011 för att se vad som händer.
Först och främst kommer jag nog fortsätta med mitt klagande över studierna. Dels för att ni annars inte skulle känna igen mig och dels eftersom det är pretty much allt som händer hos mig. Men jag kommer i alla fall slutföra min Linköpingsutbildning - och det är väl inte fy skam. Sen ska jag ta och inhandla en kamera och lära mig hantera den. Men först måste jag börja spara pengar. Fast huvudmålet för året är ändå att äntligen ta sig till Kina. Så är det bara. Vi ska dit och jag SKA turistposa på muren. Det är ett löfte.
Sen får vi se vad som händer. Hur som helst ska vi här hemma och alla ni där ute ha ett förbannat bra 2011.
