Skräckupplevelse

Jådå, jag tog mig till gymmet. Actic (föredetta Nautilus) är stället jag går till och de har nån egen "metod" man tränar efter (kan träna efter om man vill ska man väl säga, de står inte innanför dörrarna och delar ut spöstraff till folk som freestylar träningsmetoder). Hela världen kanske redan vet det här, men jag drar grunderna ändå (och med grunderna menar jag allt, det är inte så speciellt krångligt). Istället för att köra exempelvis 3 set à 10 reptitioner per övning så kör man 8-12 repetitioner på övning och sen är man klar med den. Det hela kräver sen att man lägger på så förbannat med vikt så de där 8-12 vändorna är allt man klarar av. Sen går man raskt vidare till nästa övning och kör samma sak där. På så sätt ska man träna mer "effektivt" och även "konditionen" (citattecknen har i konditionsfallet till syfte att uppmärksamma er kära läsare på att någon kondition i dagsläget inte finns). Passet tar inte mer än typ 35 minuter.

Sist jag var där (vilket var väldigt länge sedan) fick jag själv ett Johanna-anpassat träningspass baserat på "metoden" och idag var dagen när jag skulle testa det. Och det gjorde jag, på ett exemplariskt sätt. Jag tog i som en tjur, frustade som en tjur och blev lika röd i ansiktet som det där skynket man använder vid tjurfäktning. Så jäkla cool var jag. Sprang omkring där och flexade mucklerna.


Efteråt dog jag. Har sällan varit så trött. Illamåendet irrade runt i magen som en nykläckt kalv på en åker. Musklerna skakade som om jag krampaktigt höll tag i en tvättmaskin under centrifugeringen. Huvudet snurrade som någonting som jag inte kommer på just nu. Och när jag väl tog mig i kragen och skulle gå hem möter man karln sin och får höra "du ser ut som du håller på att dö". Och här kommer vi då till exakt min poäng. Jag höll på att dö. Nu ska jag aldrig mer gå till gymmet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0