Johannas...

Dra på trissor så fort tiden går helt plötsligt. Idag är det nyårsafton! Kvällen skall spenderas med paret Tranås tillsammans med tre andra par på uppstyrd middag. Ska bli så förbannat trevligt.

God morgon. Jag älskar att vakna i min egen säng. Lite väl ensamt för tillfället men det skall ordnas efter lunch idag.

Tillbaka i Stockholm och har njutit hela vägen hem med min Elle Interiör-tidning. Skrev ju för länge sedan att jag hade dålig koll på allt sånt där - men nu ska det bli ändring. Prenumerationerna bara haglade in som julklapp (jippi) så nu ska jag bli stylish. Eller i alla fall mitt hem. Har redan hittat sådär en miljon saker jag måste ha och kommer således inte kunna göra annat ett år framöver än att köpa inredning. Bra där. (Men var icke orolig Rebecca, Kina ska det bli ändå - för varje pryl jag köper åker en bestämd summa till reskassa. Eller nåt).

Jag har haft lite julledigt. Fast jag har varit allt annat än ledig. Usch så det flängs runt den här tiden på året. Nu är jag till exempel på min mors jobb och leker elva-åring. Får följa med mamma runt och titta och så där ni vet - som man gjorde på mellanstadiet när man hade "prao". Har varit och köpt skidpjäxor också till vasan - hujedamig så dyrt det var.

Julen har hur som helst varit kanon. Saknar min lilla tomte till pojkvän bara så snart blir det hemfärd till storstaden igen för att återuppta livet. Jobb, plugg och matlagning. Ni vet. Men först, lunch i Mora (ni vet, fiendeland...).

Igårkväll var mamma och pojkarna i Stockholm och vi hade lite familjehäng hemma hos morbror Pecka. Riktigt trevligt var det. Matilda är sjukt rolig. Om man låter som en mygga och "sticker" henne med fingret så säger hon "aj" varenda gång. Jätteroligt om man är 25 år kan jag lova.

Vi skulle gå på bio idag. Jag hade liksom laddat i någon vecka sådär. "Älskling, kan vi inte göra något kul nu när vi snart ska sära på oss i fem (5!!) hela dagar" har gått hett. Så bio blev lotten. Men då går karln och blir sjuk. Hela lägenheten är en bastu på grund av det där aggregatet som ligger i sängen. Something is cooking. Så jag funderade på att gå på bio själv, för någon gång ska jag göra det. Men det var bara ett problem, jag har noll med kronor på kontot och det var han som skulle betala. Attans.

På kvällen/natten är det helt klart min säng. Då finns det inget bättre ställe än under mitt alldeles egna täcke.

Hänger i skolan med en dator. Därav mycket bloggande. Det är helt enkelt inte speciellt kul att sitta själv och läsa Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag är kissnödig också, men vet inte om jag vågar lämna alla mina grejer. Han som sitter bredvid ser lite skum ut. Tenta imorgon hur som helst, den där jag skulle göra när jag fick magsjuka förut. Och nu tänker jag sticka ut hakan och säga att jag blir mäkta besviken på mig själv om jag inte klarar den här. Inte för att jag känner att jag har stenkoll utan för att jag har pluggat till tentan en gång tidigare OCH läst kursen ett halvår i Sydafrika. Det bara ska gå då.

Jag anar att jag nämnt detta tidigare, men det är så fruktansvärt nerslående varenda gång jag kommer på det. Ni vet Foo fighters, bandet. Om ni inte gjort det tidigare; lyssna på en låt medan ni tänker på sångaren. Den snyggaste person ni kan tänka er dyker högst troligt då upp i huvudet. Om ni sedan googlar på bilder så kommer ni bli SÅ besvikna. Karln låter som en grekisk sexgud och ser ut som en grekisk tragedi. Eller det var väl å ta i kanske, men han håller i alla fall inte röstmåttet. Han ser helt enkelt inte ut som han låter. Dessvärre. Eller det kanske är bra i och för sig, annars hade jag nog sagt upp hela mitt liv och gått och blivit groopie.

Min absolut största rädsla är att Fredda ska dö. Eller någon av mina syskon. Jag brukar kunna vara sådär dum så jag börjar fantisera (inga positiva fantasier dock) om det, vilket renderar i panikångestattacker. Blir rädd att han inte ska vakna nästa morgon, eller bara inte komma hem efter jobbet. Fruktansvärt.

Ja, vi tar väl helgens försök till inrikesflyg. Det gick tillslut, men det krävdes alltså 25 år och en misslyckad resa för att för första gången flyga inom Sverige. Roligare första än så kom jag inte på.

Jani, det där med inrikesflyg - det har jag lagt ner. Vi skulle som sagt ner till svåger med sambo och bäbis i helgen och vi fick tag på flygbiljetter som var bra mycket billigare än tåget och var sjukt nöjda. Där fick vi för att vi bajsade på SJ. Planerna låg på ca 4 timmars total restid för helgen, det blev totalt 14. Och som sagt en vända till Danmark och en hotellnatt. Men jag har i alla fall flugit inrikes nu, för fösta gången. I alla fall en vända.

Haha. Det där med väderförhoppningarna gick sådär va. Försenade var förrätten. Varmrätten kom som serverad när vi fick landa i Köpenhamn istället för Malmö. Och det inte för att piloten körde fel. Och till dessert denna unersköna fredagskväll bjöd menyn på inställda tåg över bron och chartrad buss istället. Dessvärre inte dit vi ville. Så vi avslutar denna kulinariska helgstart med en nattfösare och tar in på hotell. Tanken var att vi skulle till freddas bror, men vi tar helt enkelt det imorn.

Vi ska till Malmö i helgen och tanken är att vi ska flyga dit. Men de här förbannade flyginställningarna oroar. Så jag vill därför bara att vi gemensamt hoppas på att vädergudarna kan vara vänliga och lägga ner jävulskapen mellan 19 och 20.30. Tack.

Ni vet det där stället där man har sina kläder, garderoben. Den är helt innehållslös hos mig. Helt totalt innehållslös. Det ligger grejer där inne, men det är ingenting som räknas. Det är så fruktansvärt tråkigt. Vareviga morgon startar med klädångest och slutar med det minst dåliga alternativet. Shoppingabstinens kan vi kalla det. Men, det är ju inte för inte som fönstershopping finns. Så när jag blir rik ska jag omedelbart inhandla följande.

ALLT!

Jag är inte så svår att få på bättre humör. Ett dåligt skämt, en kram, en värmande gärning, en bra låt. Det brukar gå bra bara jag får tänka på något annat. Och skulle man sitta med en sur/ledsen/grinig Johanna utan att komma på botemedlet så är det bara att låta mig vara, jag är inte långsint och kommer snart komma tillbaka.

Har varit sjuk hela helgen, vet inte om jag meddelade det. Och när jag är sjuk är det fruktansvärt synd om mig. Ni vet hur killar tror att en förkylning är det värsta man kan råka ut för. De skulle bara testa att vara tillsammans med mig när jag är sjuk. Jag kräver konstant omvårdnad och när jag inte får det "av sig självt" så gnäller jag konstant. Ligger i mitt hörn i soffan och utstöter ljud som inte kan betyda annat än att jag max har två veckor kvar att leva. Men nu är det bättre och allt som är kvar är en konstant huvudvärk. Till min stora förtret har karln också detta symptom, vilket innebär att jag får noll uppmärksamhet för min smärta. Men ibland tittar han på mig med sina snälla ögon och jag tänker att nu, nu är det dags för lite Johannaompyssling. Då kommer ett "men ta en tablett då". Jag ruvar därför nu på min hämnd.

Försökt jättelänge att komma på vad. Men det var sannerligen inte lätt där här. Jag vet att det finns saker som jag blir förbannad på, känner de bara inte just nu. Det är nog så jag jobbar, på dagsbasis. Vad som eldar upp mig till skyarna ena dagen får knappt en axelryckning nästa dag. Just nu har pojkvännen min satt på en mycket skön låt som verkligen inte framkallade upprördhet, så jag är blank (och han har spelat den säkert 15 gånger på raden nu, så det finns liksom ingenting ilsket kvar i mig). Men om ni vill kan ni säkert hitta både det ena och andra ilskna/bittra inlägget i bloggen. När jag är arg på grannen för att han duschar eller på hela USA för att de är korkade - eller annat viktigt.

Mitt första ögonblick var ju den där sekunden när något varmt sprider sig från magen och ut i kroppen och man bara känner att man är lycklig. Så mitt andra ögonblick får väl bli motsatsen.

gå till skolan. Så jag går nu. NU!

Skulle skriva om "min månad" men det var så värdelöst tråkigt så jag skiter i det. Ni kan ju, om ni är väldigt intresserade, läsa blogginlägg från en månad tillbaka så har ni rätt bra koll. Känner att den här listan kanske inte är så kul att läsa om - men jag kan ju inte bara ge upp. Men man kan ju göra lite justeringar.

Jag har gjort och inte gjort en massa saker som, om man ser det en och en, jag ångrar. Men i ett sammanhang, alltså typ livet, kan jag inte ångra dem ändå. Jag mår bra och älskar vad livet har gett mig, så varför ångra konstiga beslut eller icke-handlingar när de ändå är de som tagit mig hit. Så de skiter jag i.

Vi har startat en liten tradition i familjen, nämligen den att en gång per månad ska vi ringa och bråka med ComHem. Och jag börjar tro att ComHem själva har anammat denna fina sed för de gör då ingenting för att försöka stoppa oss. Tvärtom skulle jag vilja säga. MEN, inget ont som inte har något gott med sig. Jag blev helt enkelt arg, fick honom att ta bort en halv faktura och se till att jag fick mitt kanalbyte right away. Resultatet: Nu har vi massvis med kanaler som vi inte ska ha.

I veckan skaffade vi julstjärnor. Idag (eventuellt imorgon) (till och med kanske båda dagarna beroende på effektivitet) skall vi julbaka. Pepparkakor har vi enats om, det kommer även bli saffransmuffins istället för bullar (orkar inte knåda) och sen vill jag göra någon form av "godis" men knäck funkar inte eftersom det tenderar att bli för många och vi är lite för glupska. Förra året slukade vi sådär 500 knäck på en vecka. Det är de kilona som nu arbetas bort.

Hehe, med risk för att bli tjatig.

Jag lånade bilder från Mona (bruden Karin), och jag kan inte på något bättre sätt beskriva varför jag älskar den där platsen på jorden (och ett stort grattis till Mona och Sebbe!).

En stor dag för huvudstaden det här. Eller iaf för mig. Nobelfest OCH idol-final. Jag kan inte se att stan inte sklle klara det men själv slits jag mellan att hänga utanför Globen och live-twittra vid syn av eventuella b-kändisar eller hänga vid stadshuset för att få en skymt av drottningens klänning och kanske försöka få Victorias autograf. Dessvärre håller jag på att dra på mig en förskylning, vilket ka äventyra båda alternativen. Den som lever får se. Först jobba (förresten, gissa vem som skakat hand med vd:n efter blotta tv veckors anställning...).

Kan man över huvud taget ha ett favoritminne? Jag har så många, så många olika tillfällen. Men om jag får ta flera minnen och bunta ihop under en rubrik så blir det nog favorit.rubriken min Kapstaden-vistelse. Väl i den bunten finns det vissa som sticker ut - när Fredda kom ner, när vi satt och spelade gitarr och drack vin på stranden i mörkret, "bilen" på "motorvägen" - men det är nog ändå helheten som är det bästa.

Jag vet inte när det hände, men jag vet att jag numera går upp extra tidigt för att se på julkalendern. Går upp så jag ska hinna duscha och göra frukost innan. Min vanliga, väldigt innarbetade, rutin är att gå upp och lyckas ta sig utanför dörren på 15 minuter. Jag känner inte riktigt igen mig själv. Och som om detta inte vore nog ska jag i eftermiddag på PT-konsultation. Vem är jag?!?

Å herre gud. Jag kommer faktiskt ihåg den.

Jobbet begärde ett utdrag på mig ur brottsregistret, eller belastningsregistret kanske det hette. Man får tydligen inte jobba på bank om man har en historia som ekonomisk brottsling. I fredags fick jag i alla fall hem brevet och tog med mig det (på order oöppnat) igår. När vi sedan skulle öppna det säger chefen att det innehåller någon notering, eftersom det är mer än ett papper. Jahaaa, tänkte jag. Vad fasiken nu då.

Hmm, jag antar att man ska skriva om sina framtidsvisioner nu. För tillfället sträcker sig dessa inte längre än till att jag hoppas att min redovisning går bra senare idag. Men i övrigt är jag nog inte roligare än att jag vill få mig ett jobb som jag trivs med och en familj att älska i ett hus någonstans.

Vill bara först tala om att jag är lite sur över att jag sumpade ett inlägg per dag. Gav mig 17 på att jag skulle klara det, men det gick sig inte. Men jag tänker inte sluta för det. Så ni får hålla till godo.

Efter h-vetesmorgonen har det gått i en jämn fart neråt. Inga bestick rena i personalmatsalen och Sean stressa till skolan - bra för att inse att seminariet är framflyttat en timme. Så ni sitter jag och väntar. Och såklart, just denna dag, har jag faktiskt planerat något efter skolan. Ska på någon form av personligtränare- konsultation (ska dit och säga "jag är student, hante råd"). Så då fick jag lov att flytta det också. Mkt nu, och mkt lite som går rätt.

Sitter med telefonen och orkar inte kolla vilken dag jag är på. Tittade nyss men glömde bort det. Men jag vet iaf bad jag ska skriva om. Jag tar förra veckan och utgår från den uppslagna kalendern framför mig. Bered er inte på skönlitteratur av nån extremt underhållande karaktär.

Måndag: började jobba på riktigt. 3 timmars genomgång om banken och vad den står för och sånt där. Sedan seminarium i skolan, sexualbrott mot familj. Upplyftande. Shopping!! (för Karln då, men kg fick iaf vara med vilket är det närmaste jag kommer någon form av konsumtion denna månad). Mat: torsk med spenat och tomat.

Tisdag: 5,5 timmars jobb. Sen var jag nog mest slö. Gissar att jag såg project runway-reprisen för 19:e gången. Mat: varma mackor.

Onsdag: en närmast exakt kopia av dagen innan förutom maten. Lagade rätt äcklig apelsinkyckling.

Torsdag: har tog jag ut svängarna. Sovmorgon och således skippad föreläsning (igen). Seminariumni skolan, tillgreppsbrott. Stöld och sånt - mycket mer upplyftande än föregående ämne. Sedan hela 2 timmars kvällsjobb (III, unset i efterhand att jag sliter ut mig). Hem för att knyta okänd måltid (can't remember).

Fredag: 5,5 timmars jobb igen och sen en eftermiddag/kväll i ort sällskap av svt och godis (se tidigare blogginlägg).

Lördag: vakna, packa, åka. Mot Dalarna och bröllop. Och den var det inte så mycket mer med det.

Söndag: vakna, packa, åka. Mot Sthlm igen. Hann inte diska hos hotell mamma så förväntar mig nu inga julklappar. Städa och laga mat. Mat: kött.

En snabb genomgång av min morgon. Klockan är kvart i nio och jag har redan hunnit till jobbet, hem och till jobbet igen. Sug på den. Det tar en halvtimme mellan ställena. Fy för att jobba på bank med säkerhet. Glömde passerkortet och plånboken så jag kunde typ inte komma in. Och hade jag väl hittat nån som kunde släppa in mig hade jag ändå inte kunnat göra nåt där inne. Så, ist för en betald timme på jobbet har jag spenderat denna timme i sthlms lokaltrafik. Idag kan jag lova, är jag inte ett dugg bitter! Jo tjena.

Tiden går så fort. Bara för att man ska göra en grej en helg så är helgen helt borta.

Jamen. Jag skrev ju ett inlägg förut. Någonting om hur bra jag har det här i kväll, i soffan med min godispåse och julmust (premiär). Men det verkar ha försvunnit. Jag skulle vilja gnälla på blogg.se men anar att det är lite elakt då det högst troligt är mitt fel.

Hoppsan, missade visst en dag.

Det är kallt i lägenheten så min kropp har gått ner i intensitet. Alltså blir ingenting gjort. Som att gå upp ur sängen. När jag tillslut gjorde det gick jag till soffan. Framsteg. Är nu så nära ett genombrott i HIV-forskningen. Men det är i alla fall fint utanför fönstret.  Alltid nåt.

Håll i hatten. Det här kan ta tid. Jag har fyra syskon, alla av den yngre varianten. Ska man vara petig är det två helsyskon och två halvsyskon men jag bryr mig inte ett dugg om det. Alla är mina syskon.

Jag vet inte om denna eminenta video nått bloggen tidigare, men om den har det så skadar det inte att visa upp detta mästerverk återigen. Och det är ju ändå första december idag. Hade nästan glömt bort den tills idag då någon rackare grävt upp den och slängt ut den på ansiktsboken. Så här kommer den, något av de bästa julfiranden som någonsin fångats på film. Och då är jag inte det minsta partisk.

Skidskyttepremiär i helgen, and I just love it! Jag hävdar någonstans att skidskytte är den perfekta sporten att titta på men har fått förvånande lite medhåll i den frågan. Men det skiter jag i. Jag har mysbyxor och raggsockor på mig. Sitter i soffan och har tänt en massa ljus. Det saknas bara en filt, men eftersom jag har lovat mig själv att jag inte ska köpa någon filt/pläd/täcke förrän jag har råd med filten med stort F får jag klara mig.