Las Vegas
Då var man på plats i Sin city och galen är den. Om allt i Amerikat är stort och överdimensionernat jämfört med hemma så är allt i Vegas over the top i USA-mått mätt. Men det är väl så det ska vara. Utan att vi egentligen har gjort ett jota idag är kameran full med bilder i ett försök att fånga vad som händer i stan, så ni får ett axplock. Har ni varit här tidigare är det nog inget speciellt, har ni det inte kanske det kan vara lite kul att se.
Efter den galnaste frukosten (bild imorgon, var helt oförberedd och hade ingen kamera) spenderades många timmar på poolområdet för att bättra på (skapa) någon form av bränna. (frisyr prioriterades uppenbarligen inte). Sen är det ju så att när det är 30 grader i resten av USA så har vegas slagit till med dryga 40. Så på poolområdet omvandlades snabbt till mest i poolen.
Sen gick vi på promenad och tittade på vårt hotell från håll. Nånstans på övre halvan i tornet mitt i bilden bor vi.
Promenaden gick till Caesars palace och deras högt överseriösa shoppingcenter där vi hade lite business att kolla upp. Om romarna från början hade varit så seriösa med sitt byggande hade romarriket banne mig aldrig störtat. Storfotografen i mig var inte påkopplad men ja, ni kanske ser ändå.
På hemvägen svor Johanna (alltså jag) över min tankeverksamhet när jag beslutade mig för att ta långärmad tröja när jag skulle ut i 35 graders hetta. Men Bellagio drog igång en ny modell (som vi inte sett) av sin fontänshow så jag kom på andra tankar. Den första versionen vi såg går att skåda på här.
Sen kom vi in i den aldrig så sköna air conditionen igen och sitter nu här och filurar över ett glas rött och en öl. Rummet ska ni få se mer av, det kräver liksom en helt egen dedikering. Kvällen ska spenderas i bästa Vegas-anda, med dricka i handen. Var får man se.
Our place
Vi har precis funnit vår plats på jorden. Men nu är vi i Vegas. Och det är mest bara galet.
San Diego
Vi bor internetlöst just nu så uppdateringen är knapp. Hänger på starbucks när vi måste titta upp saker. Annars har vi det helt makalöst bra. Befinner oss i San Diego där vädret är VARMT och stranden är underbar. Vi bor i en släktings hus (läs: palats) och Fredda lyckades väl fånga nattutsikten rätt bra igår tycker jag. På schemat idag står återigen shopping, eftersom sällskapet behöver vila kropparna från en rätt stark sol vi hängde med igår. En vecka kvar nu och vi vill inte åka hem!
On top of the hill
Vi cruisade ju Beverly Hills igår och körde av en slump förbi en öppen husvisning. Efter mycket dividerande, två vändningar på smala gatan och tio djupa andetag gick jag och frågade om man fick komma in och titta trots noll köpintresse och det gick så bra så. Så vi tog oss ett varv och - tja, well - fell in love. Dock talade mäklaren glatt om för oss att det räckte inte utan det fanns ett ännu värre hus som låg ännu högre upp. Så hon gav oss adressen och vi och vår terdje medresenär GPS:en tog oss iväg. Vi har nu lite svårt att bestämma oss för vilket hus vi ska satsa på, men vi har lite infoblad med oss hem. För visst syns det att det är där vi hör hemma - på plastgräset framför vår egna pool.
Vi har funnit vårt drömhem
Var på husvisning igår och hittade vårt drömhus. Ska berätta allt om det sen. För nu står städerskorna och stampar utanför dörren så vi ska iväg. Shopping på schemat. Happy me.
I bilen
Gårdagen spenderades till störst del i bilen där vi for fram längs det här landskapet. Det var helt fantastiskt vackert, man fick bara se till att inte tänka på bristen på räcke vid vissa passager. Efter att har kringlat oss fram bra många mil valde vi stora motorvägen och hamnade tillslut i en "dansk" stad som såg "dansk ut" men hade förbannat goda wienerbröd. I min mening såg det mest ut som Törnrosdalen i Astrid Lindgrens värld, men det var vad jag tyckte det. Sen begav vi oss mot Santa Barbara och åt en delikat middag mitt i smeten. Vid det laget hade tiden gått rätt långt och vi var trötta så det blev inget längre stopp i SB, men det finns en chans att vi åker tillbaka - imorgon kanske för det var vansinnigt skön stämning i stan. Tillslut kom vi så fram till vårt hotell där vi ska bo nu i tre nätter. Superpt bra!
Idag är tanken att vi ska kasta oss in i hetluften, aka Los Angeles. Hollywood och Beverly Hills står på schemat + en dejt med den sex-filiga motorvägen.
Det blev ett stopp på vägen
Ett kiss-stopp på vägen blev till stranddebut vid Stilla havet. Inte för att det på något sätt kändes som om man ville bada, men en strand är ju alltid en strand. Medan Fredda fotade vågor ägnade jag mig åt betydligt viktigare saker, bygga torn. Blev rätt nöjd om jag får säga det själv. Mätte väl hela 8 cm tror jag.
Crash
Internet crashade på gamla stället, vi överanvände eventuellt. Men nu är vi på ett nytt ställe. Ett väldigt typiskt amerikanskt vägmotell ni vet, med allt som tillhör. Inte vårt favoritställe kanske, men internet fungerar bra. Vi har i alla fall hämtat ut bilen och påbörjat roadtrip-delen på riktigt. Morgondagen kommer bjuda på väldigt mycket bil, men det är väl det som är roadtrip. Hur som helst har vi det fantastiskt bra! Vidare har vi lagt upp lite bilder rakt från kameran i ett album skapat för att svärföräldrarna krävde bilder, så titta gärna dit. För nu ska jag sova.
Castles in the sky
Jag håller sakta med säkert på att bli kär i San Francisco. Frågan är inte om vi har det bra, utan hur bra vi har det. Antal gånger jag hittils idag nästan gråtit av lycka är väl sisådär 55. Det var som mest nära när jag fick shoppa något som jag verkligen ville ha. Första gången på mycket länge. Ett salt- och pepparkar blev det och de är de finaste som finns. Ska visa en annan gång. Annars har vi sett de gulligaste macroonsen, ätit de godaste pommes fritesen och jag har gjort Starbuckspremiär. Vi har även gått och gått en hel del - och tittat på skyskraporna. I god "vi är i America"-anda ska kvällen spenderas på The Cheescake factory. Men nu är vi på hotellet och tar en toa- och vilpaus.
San Francisco
Inga blommor i håret men väl så mycket intryck rikare ligger vi nu utslitna i sängen klockan åtta. Allt har gått hur bra som helst. Vi är på plats på hotellet, har gått runt halva stan i våra desperata försök att hålla oss vakna och ätit en Philadelphia classic sandwich - tydligen. De har gjort mackorna på det sättet i 70 år och det sättet innebär pommesen PÅ mackan. Det känns som om det här med alla backar och kullar kan visa sig vara en riktigt bra ide. Vad morgondagen bjuder på vet vi inte riktigt eftersom våra hjärnor lade av att fungera någonstans runt lunch idag, det enda jag vet är att jag kommer sova som en stock om cirka fem minuter.
All my bags are packed
Nu är vi så gott som färdigpackade. Det enda som saknas är väl tandborsten och hårsprayen som inte får ta plats i väskan förrän den obligatoriska "försöka fixa en omöjlig situation vad gäller fräschhet mitt i natten"-paniken har avklarats vid tre i natt. Jag har inte förinställt några inlägg så ni får glatt avvakta till att jag tar mig tid och bloggar, men vad jag har hört är inte internetuppkoppling ett av destinationens stora problem så det ska nog lösa sig. Vi anländer i alla fall först till San Francisco imorgon, 11.50 lokal tid (resten får ni räkna ut själva för det vet inte jag). Galet taggade är vi i alla fall, även om vi nu mest sitter som två dönickar och väntar på att sömnen ska komma som ett brev på posten.
Men nu kör vi, semester 2011 here we come.
Beuty and the cheap
Jag har de senaste åren använt mig av sådaan dära dyra krämer från darphin och decleor och jag kan inte säga annat än att de är super. Hade en hud-dipp för några månader sedan, men efter lite motion blev det bättre så jag antar att man inte kan skylla allt på vad man smetar i ansiktet. Nu lagom till resan så är det hela slut i alla fall och om jag har råd med 2000 spänn i krämer, not so much. Så jag skickade pappa (?) som kurir upp till hotellet och han lyckades, med stor hjälp av diverse fruntimmer på telefon, få med sig budgetvarianterna hem till mig. Jag har testat de förut och kan ärligt säga att Kneipp är ett riktigt bra alternativ om man är student eller bara allmänt inte har pengar så det rinner som smör längs benen. En fuktexplosion för dagarna och en nattkräm för kvällarna. Och även om det kanske inte består av de där mirakelkurerna innehåller det endast vegetabiliska oljor - vilket efter vad jag förstår A och O inom hudvård. Deras badoljor är också to somna i badkaret for.
På fel plats
Det är faktiskt lite svårt att koncentrera sig på jobb när man vet att det ligger en halvpackad resväska hemma på golvet som väntar på att fyllas med pryttlar och skor. Kläderna må vara klara (förutom det som ska tvättas idag) men i övrigt är det en hel del kvar att packa. Så spontant känns det som att det kan bli stressigt att sluta halv sex när avfärd sker klockan fyra inatt. Men får lite gjort här i alla fall. Har skrivit ut en miljard rabattkuponger på olika stället till exempel. Ni vet, det viktigaste fixet...
Kickstart
Familjen glömde/lämnade en massa färska bär här och vem är jag att inte utnyttja tillfället till att göra en frukost deluxe. Bra start på dagen efter en natt med lite resfeber. Till exempel skulle jag beställa taxi, men bolaget körde bara de billiga resorna till arlanda från Leksandl. Helt logiskt.
Intense
Jo, jag vet. En bild säger mer än tusen ord. Men ni ska få några rader om de senaste dagarna också, bara för att de har varit så bra. Hela helgen har familjen varit på besök och lördagen spenderades på gröna lund flängandes fram och tillbaka och förlorandes i hemmagjord sjukamp. Höjdpunkten alla kategorier var dock att åka fritt fall med min kära sambo. "Jag har sån kramp, jag har sån kramp" hela vägen upp, och precis så som bilden visar hela vägen ner. My lord om vi grät av skratt när vi såg kortet.
Idag blev det sedan först familjefika och sen har lillebror nr 2 hängt här och tittat på film medan jag har packat och pojkvän har spelat wordfeud (han ska packa imorgon). Jag samlade ihop mina kläder som ska med på cirkus tre minuter. Jag bara tog det som jag kan tänka mig att ta på mig och som var helt ur garderoben och lade ner i väskan. En nätt hög på fyra decimeter, jag tror någon är i behov av att shoppa. Kvällen har sedan spenderats i köket. Där har jag mest diskat, men även bakat kakor. Sista dagen på sommarvikariatet imorgon och det ska firas med att bästa gruppen på jobbet får godsaker. Nu är jag slut som artist och redo för en god hel natts sömn. Det blir sista gången på ett tag det. T-minus sisådär 30 timmar.
Send
Och det var det. Uppsatsen har fått sig ett verksnummer och den är inskickad. Och jag är fri.
Resfeber
Nu är det bara en helg och en dag på jobbet kvar innan det bär av till staterna för dryga två veckors bara häng. Orningsnerverna på pojkvän (främst) har ikväll kickat in och ikväll har det skrivits listor och listor och bränts skivor och skrivits listor och tittat på Matrix (såklart för att bättra på engelskakunskaperna, eheh). Min far med familj kommer och hälsar på en sväng imorgon och dagen ska spenderas på Gröna Lund så imorgon blir det inte så mycket åka av vad gäller planering, så klädbestyren får vänta till på söndag. Men vi känner oss cool lugna. Nästan lite för lugna, har känslan över att vi borde vara mer uppskakade. Men det är väl också en form av resfeber.
En stilla önskan
Vill. Hem. Nu.
The best of news
Fick precis ett sms från Karin med en av de bästa idéer/nyheter på länge, Kristina från Duvemåla ska spelas i vår på teater. Nu råkar det vara i Finland på Svenska teatern där, men i ärlighetens namn kunde jag inte bry mig mindre. Jag kan alla låtar, har grinat till den mer än 400 gånger och jag SKA dit. Och det går ju för farao båtar i ett mot Helsingfors. Å, älska att ha något att se fram emot i framtiden.
Sedan han lämnat Korpamoen...
Feel better
Imorse gav jag helt enkelt upp på självömkan och själadödande här hemma och bestämde mig för att idag mår jag bra. Så jag åt frukost (först för att dubbelkolla) och drog sedan iväg på en sedvanlig 4,7 km-runda med efterföljande plankor i vardagsrummet. Nu ligger jag utslagen med en ny form av magvärk - träningsvärken. Men den är varmt välkommen i fighten mot en bättre kropp. Nu ska jag titta på Australian master chef och sen blir det jobb igen.
Skriver shoppinglista
- Convers
- Convers
- Convers
- Convers
- Convers
- Convers
- Convers
- Convers
- Convers
- Ett par grymma heals
Nostalgi?
Jag lyssnar på Beyonce, världens vackraste kvinna ni vet, medan jag väntar på filmdelivery och helt plötsligt dök Sean Paul upp. Kommer ni ihåg honom. Det gick inte tio minuter på någon radiokanal utan att han var där och härjade. Tror ni det är möjligt att övertyga pojkvän att Shanna Pal bör få en framträdande roll i soundtracket för USA-resan?
Visuell stimulering
Dagens jobb gick i stöpet när farbror feber kom på besök efter att jag piffat till mig till max för att ta mig ut ur lägenheten. Men hellre lida lite nu här hemma än att vara sjuk nästa vecka. Vi kör imorgon igen. Tills dess ligger jag här och visualiserar löprundor och morgonpromenader som botemedel. Det bästa träningspasset någonsin var nog det i fredags, när jag och ettåringen tog oss upp i ottan och hon lekte med sin vagn medan jag avverkade fyra och en halv km jogging till ovan fotograferade kulisser. Genom en skog och tillbaka, med vattnet kluckande i ögonen, genom en grind och in i en hage med både får, getter och en och annan kossa kanske och över fälten. Det var pure jäkla magi.
Tristess
Det här med att vara hemma och inte ha något att göra - det var dels länge sedan, dels mycket tråkigt. Jag har, som vanigt, plöje hela tablån på tv8, sen tittat på Sometimes in april (som i och för sig var väldigt väldigt bra, men så hemsk så livet blev tråkigt ändå), sen lyckades jag spendera någon timme på oklar aktivitet för att sedan sova två timmar (och drömma om saltlakrits). Sen kom pojkvän hem och räddade mig. Så imorgon blir det jobb oavsett vad. Katrinplommon är inhandlade för att få fart på jäkelskapet och om det så krävs tar jag med mig vetekudden och lider mig igenom åtta timmar.
Vad sa doktorn
Mitt besök hos doktorn blev ett sådant där makalöst otajmat besök. Magen skötte sig exemplariskt hela morgonen och någon feber bjöd då rakt inte till när jag var där, vilket slutade med att doktorn gick med på att dubbelkolla för urinvägsinfektion (eftersom jag bönade och bad) och skickade sedan hem mig med de lugnande orden "kanske eventuellt möjligtvis någon form av maginfektion, kan väl hålla i sig i någon dag sådär". Kände mig som sagt som hypokondriker. Men på eftermiddagen började magen strejka igen, så jag är banne mig inte låtsassjuk. Jaja, håller det i sig i flera dagar till skulle jag komma tillbaka, så han var ju inte otrevlig. Så länge går jag igenom en hel värld musik och knaprar finn crisp - och hoppas att lite fibrer ska göra susen.
The trip
Om en vecka packar vi det sista, går och lägger oss i tid och beger oss mot Arlanda sådär okristligt tidigt som man mest bara gör när man ska iväg till just flyg. Färdvägen är utmejslad, GPS:en laddad med karta och en hel del bokat. Dock kvarstår vissa saker, musiken till exempel. Så nu behöver jag uppriktigt er hjälp med musik som passar på en roadtrip. Så om jag säger USA, bil, Kalifornien, sol, kärlek, äventyr, Vegas - vilka låtar säger ni då?
Ringde doktorn
Vi kan väl snabbt konstatera att det var tur att jag ringde den här vårdcentralen för första gången idag för om jag hade varit en frekvent ringande kund hade de nog snabbt diagnositserat mig som hypokondriker när jag babblade upp sisdär 340 symptom på olika sjukdomar som inte alls direkt hör ihop. Men tid fick jag. Nu får jag inte kissa på två och en halv timme...
Ett dopp i det blå
En helg med det mesta har avverkats. Det var strålande väder, Elsa, ett år och fyra månader, var sötare än någonsin, maten var god, sällskapet i övrigt var super, vattnet var varmt, det var dags för bikinipremiär (vilket ni kanske anar) och jag åkte på någon form av magåkomma. Har haft mer eller mindre konstant magknip i två dagar och i bästa försök att vara frisk till resan blir det doktorn imorgon, just to be sure. Men när knipen sätter in är det bara att tänka på lata dagar i träskor och livet flyter sin lilla gång ändå.
06.45
Jag lever
Vi har det underbart underbart underbart. Vi vaknade klockan sju till stegen av världens sötaste ettåring, bra start på dagen. När jag sedan irrade runt ön i löpskorna och fick ihop fyra ochen halv km genom fårhagar, skogsstigar och små fyrhjulingsvägar var dagen redan fulländad vid 08.00. Sen dess har det solats, intagits GT, fikat, spelat boccia förberett efterrätt och bara hängt. Nu väntar snart grill med svamstuvning av nyplockad svamp. Det enda man undrar är varför man inte är här oftare.
Mot paradiset
and beyond.
Förrätt
Jag vet inte om ni vet det om mig, men jag är en total sucker på förrätter. På restaurang är det förrättsmenyn jag kastar mig över först och om den faller mig i smaken skiter jag i resten, vilket mycket väl kan sluta med att jag bara äter förrätter - flera stycken. När jag för ett tag sen skulle bjuda Hanna på middag som betalning för böcker (jo, jag kör naturaversionen) bjöd jag på fem förrätter, inte en enda varmrätt. Däremot mäktade jag med lite underhållning också. Nu har det varit rätt lugnt på jobbet så jag har surfat runt och fastnade på en matblogg som Emma rekommenderade och jag ligger nu i starblocken för att i nära framtid laga det här, det här, det här, det här och det här. Middagsbjudning någon?
Blindstyre
Igår när jag lite smidigt skulle torka svetten ur ansiktet efter löprundan med hjälp av mitt linne hände det som inte får hända - jag drog ur linsen. Jag räddade den och försökte få in den igen, men med mina efter-löpning-skakiga fingrar slutade det hela med att vinden valde att lägga den lilla rackaren på backen där den snabbt som en trotsig treåring gottade ihop sig med både stenar och barr. Så för att försöka bevara den del av synen jag fortfarande har kvar beslöt jag mig för att låta den ligga kvar. Hemfärden på cykel blev sedan en ny upplevelse. Jag vågade inte chansa på att man ser bättre med båda linserna ur så jag behöll den ena och det enda jag kan säga är att det är ett mirakel att jag inte drog rakt in i första bästa lyktstolpe. Jag var på väg att krocka med en aningen vinglig man på cykel då min avstångsbedömning låg lite i bakkant och en bom som helt plötsligt dök upp mitt i vägen var inte min bästa vän.
Men hem kom jag och som tur var hade jag i alla fall ett par linser kvar. Men det känns inte som om jag chansar på att åka på semester med bara ett par ögon, så återigen dags för världens tråkigaste utgift.
If you aim for the tree tops
Med blicken riktad i skyn för att lura psyket att det inte är så jobbigt intog jag återigen spåret under kvällen, och som ett huj gick det. Jag som aldrig tidigare löptränat och som inte ens varit i närheten att palla mer än fem km (men som i ärlighetens namn knappt aldrig har sprungit ens så långt) spurtade nu runt en "kortrunda" på sex km utan att flåset mådde dåligt över huvudtaget. Och för mig som formligen älskar resultat är det en gudagåva, att jag märker förändring direkt. Annars finns det en risk för att jag ger upp. Men nu är det som att kroppen älskar mig och suger i sig varende sekund av rörelse den får - samtidigt som den muttrar och undrar vad jag egentligen har sysslat med sista åren.
Kvällen har sedan spenderats framför How I met your mother som vi just nu är totalt insnöade på. Och med totalt menar jag då totalt.
It's a beautiful day
Idag är en sådan där bra dag. Morgonpromenaden gick galant, jag är fortfarande hög av glädje över hur många som orkade svara på mitt bedjande om uppmuntran, det är 13 ynka dagar kvar till äventyr, det finns så mycket bra folk i världen som ställer upp för andra människor, solen lyser och värmer och imorgon åker vi mot familjehäng i skärgårdsmiljö. Visst, jag jobbar så det kunde såklart vara bättre, men det är bara 7½ dag kvar och varje minut jag spenderar här kommer jag med glädje ta igen i ett köpcentrum i USA. Och till kvällen blir det löptur samt att jag återigen får hänga med världens bästa människa, pojkvän. Jag har det inte alltför tokigt jag inte.
Ett varv i bygden
Mätt och glad
Även denna dag förärades med en härlig tur på söder. En god pizza och en ännu godare rabarberglass intogs med underbart sällskap. Och gudars så trevligt det var att prata igenom livet som gått sedan 2006 när vi båda harvade på Hemköp i Farsta. Det får vi göra om. Inte Hemköp då, utan sitta och snacka...
(under tiden fungerar den där osynliga gilla-knappen fortfarande alldeles utmärkt underbara ni)
From before
Insåg att jag sportade någon form av amish-look idag med heltäckande svart på kroppen och en oklar flätkonstellation i håret. Men det kunde vara värre, med lite god fantasi kan man ändå nästan få stilen till att vara sådär modern "native American" kanske. Men när jag på rasten fann mig själv sitta och laga en jacka som ser ut att vara gjord av en potatissäck från farmors källare med nål och tråd - då insåg jag att min status i Las Vegas kan komma att bli en rätt tveksam historia. Jag är lite osäker på om de ger de finaste rummen till 1800-talsmänniskor?
Datenight
God morgen allihopa everybody. För den nionde sista gången denna sommar har jag knatat iväg till jobbet för att bränna av några timmar i telefonen. Gårdagens hypokondri har lagt sig en aning och jag har återfått träningspepp och livsglädje. Får dock se hur det blir med spåret idag för efter jobbet ska jag på dejt. Och med långklänning dagen till ära förstår ni att det inte är vilken dejt som helst. Nepp, det är dejt med Sofie som jag jobbade med förra gången jag bodde i Stockholm. Vi har väl inte setts på sidådär tre år så det ska bli riktigt kul. Och vackert väder är det också.
Tvärtom fast annorlunda
Dagens planerade träningspass gick i stöpet när jag två timmar innan arbetsdagen var slut var övertygad om att jag var på vippen att bli dödssjuk. Väl hemma var vi båda två väldigt trötta och orkade inte göra mat. Lösningen på den ekvationen var tydligen att åka in till stan och ta en pasta på Vapiano - vilket någonstans måste räknas som total motsats till träningspass och en kycklingwok med lågt kolhydratinnehåll (som var den planerade måltiden). Det hela slutade dock att vi blev så pass pigga så vi orkade med att knata södermalm runt och titta på de underbara gamla husen och kullerstensgatorna samt den ännu vackrare utsikten. Nu sover jag dock sittande så det blir en tidig kväll.
Gilla
Hörrni gott folk. Ni är ändå några stycken som tittar in här varje dag. Jag vet inte om det är för att ni känner någon form av sympati för denna vilsna dalkulla och hennes händelserika liv eller om ni faktiskt gillar det ni läser/ser. Och anledningen till att jag inte vet är för att ni knappt aldrig kommenterar. Nu förstår jag att ni inte har nåt att säga alla gånger, det finns ju ändå begränsat med kommentarer att ge till en bild med pinjenötter i en panna. Men just därför inför vi nu en ny grej på bloggen - den osynliga gilla-knappen. Själva funktionen känner ni högst antagligen igen från facebook och andra bloggar med en mer sofistikerad webdesigner än jag bakom rodret - nämligen att man lite anonymt kan uppskatta personen utan att vara begåvad med ordets kraft. Men knappen itself är osynlig.
So here's what we do. Om ni gillar nåt jag skriver, tycker att en bild blev bra eller bara vill uppmuntra mig aningens lite när jag sitter här på jobbet - tryck på 'kommentarer', lämna fält för avsändare och allt sånt där blankt (om ni vill) och skriv 'gilla' som kommentar. Så vet jag.
Please
Det stundar en helhelg i skärgården, så kroppen; jag vill inte bli sjuk!
