Back in time
Mammas härbre. Helt klart en av de vackraste platserna i världen. Utsikten över ett kritvitt Siljansnäs är inte att leka med. Men det är tydligen inte vattenledningarna här heller. De har nämligen gått i strejk och vägrar ge oss vatten någon annan stans än i duschen, vilket är praktiskt om man ska duscha men inte om man ska göra kaffe.
Detta resulterar i att vi nu, med ett till hälften förfruset ansikte beger oss ner till pappa...
Detta resulterar i att vi nu, med ett till hälften förfruset ansikte beger oss ner till pappa...
Firsts
Dagarna rasar på i ett fasansfullt tempo måste man säga. Snart är det 2010 vilket innebär att jag snart åker till Sydafrika. Det vi sysslar med är att introducera firsts för min kärlek. Alltså första gången saker. Dag ett var det spark på tapeten. Herrn hade aldrig sett en spark live tidigare. Dag två var det mjukbulla och strut/tutull/klats som gällde. Gott var betyget. Idag var det garanterat första dagen i hans liv som han gick upp tidigt en morgon, det var 16 grader ute och han skulle ut och åka skidor, för att avsluta kvällen på hockeymatch. På matchen var det första gången att nynna med i hejarramsorna. Skidorna klarade han med bravur också, lite vingligt ibland, men inte så farligt.
Vyn från granberget var bedårande!
Vyn från granberget var bedårande!
Blg
Kärleken har kommit till dalaland! Det är helt underbart att se honom igen. Planen för dagen var att åka skidor men efter att ha sovit bort halva dagen kom vi fram till att ge mellandagsrean i kupolen en chans när ändå Mariah och Herman skulle dit. Det har dock visat sig att det var mer än kupolen som skulle avhandlas. Sitter just nu på en parkering till swedol, yrkesbutiken för alla i Borlänge och hänger. Nyss har vi varit på sightseeing genom Borlänges industriområde, mys. Nu bär det i alla fall av mot klädbutikerna och en efterlängtad vattenflaska. Men imorn blir det skidor!
För mycket
Mycket tur att julafton bara är en gång om året. Det kan lätt bli för mycket annars. Eller vad säga som 17 timmar och;
Jag är lite trött idag, men sov gott i sann broder-syster stil i tarrsängen. Dagen idag är tillägnad mina kära vänner! Ska bli vansinnigt roligt. Men först ska jag äta lite till, mest godis men en del mat också. Och säga hejdå till bebisen.
Vi ses snart va?!?
- Fyra julklappstillfällen
- En nyfödd bebis
- tre hundar
- Vält julgran
- En mängd julsånger
- Arton personer på middag
- Mängder med godis
- Morgongröt
- En oerhört bestämd liten tomte
- Två tvillingar
- Löpning över gården med köksstolar
- Kladdkaka
- Skötbord
- Trettiotalet rim och oerhört fula paket av Viktor
- Två gånger julevangeliet
- En smitande hund
- Buzz
- Vika servetter
- Någonstans runt fem liter julmust
- Kvällsgröt
- Princesstårta
- Två tvillingar som inte sitter still en sekund
- Bebisspyor
- En vunnen nästrimmer
- Aladdin
- Två hundar som är osams
- Spontanrim
- En enorm resväska
Och som grädden på moset en katt i slagsmål. Fast det var i och för sig idag så det hör ju inte till igår. Men endå.
Jag är lite trött idag, men sov gott i sann broder-syster stil i tarrsängen. Dagen idag är tillägnad mina kära vänner! Ska bli vansinnigt roligt. Men först ska jag äta lite till, mest godis men en del mat också. Och säga hejdå till bebisen.
Vi ses snart va?!?
GOD JUL
Min allra fyndigaste rubrik dagen till ära! Om jag kunde få igång internet på min dator skulle jag tagit ett kort och visat hur en äkta julaftonsmorgon ska se ut utanför fönstret, men på grund av teknikens under och en glömd kamerasladd får ni nöja er mig min beskrivning; underbart! Det ryker ur skorstenar, det är snö, det är kallt så det är frost på träden, det är ljusslingor överallt och det är en gran på insidan av fönstret som kommer med i vyn, om man säger så. Årets mest fullspäckade dag kan alltså börja!
Med de orden vill jag önska alla mina nära och kära en riktigt GOD JUL och hoppas ni får en underbar dag i ett underbart vinterlandskap!
ps. Skorsten är väl ändå ett mycket konstigt ord. Hur får man ihop skor och sten till något som ska sitta på taket och ryka. Hade jag vetat att det stavades sådär skumt finns en risk för att jag hade blivit filosof, så det var väl tur att jag upptäckte det nu och inte tidigare.
Med de orden vill jag önska alla mina nära och kära en riktigt GOD JUL och hoppas ni får en underbar dag i ett underbart vinterlandskap!
ps. Skorsten är väl ändå ett mycket konstigt ord. Hur får man ihop skor och sten till något som ska sitta på taket och ryka. Hade jag vetat att det stavades sådär skumt finns en risk för att jag hade blivit filosof, så det var väl tur att jag upptäckte det nu och inte tidigare.
Dan före
Äsch. Kommer inte på något bra att skriva. Det är dagen före julafton, så ni vet. Och jag tror banne mig att jag ligger i fas med allt vad dan före dopparedan står för.
Ser stabilt ut!
- snö. Check
- Kallt. Check (fast kan förvisso ändras tills imorgon)
- julklappsstress. Check
- En sista vända till blg inplanerad. Check
- Juldagen färdigplanerad. Check
- Potatisar skalade. Inte check, men det är planerat till morgondagens förmiddag
- Julklappspapper. Check
- Att tejpen antagligen kommer ta slut. Antagligen check
- Julgran. Check (sen första advent, men pappa och Viktor är ute nu, för säkerhetsskull)
- Inplanerad uppesittarkväll. Check
Ser stabilt ut!
Pappa ringde
Pappa slog en signal och undrade om jag kunde bege mig ner idag och ge ungarna (hans uttryck, inte mitt) mat. "Släng ihop din favorit med kassler" var även det hans uttryck. Han vet inte vad han gav sig in på säger jag. Han ska vara glad om han har några ungar kvar när han kommer hem med ett nytt köksbord idag!
Hemma på Näs
Då var man tillbaka där allting började. Undrar hur det kom sig att just jag skulle bli uppvuxen just här, i denna för utomstående meningslösa håla. Personligen tycker jag det är den vackraste platsen på jorden. Och ja - till och med vackrare än Tällberg...
Allt är bra hemma i alla fall, förutom att gårdagen kanske inte gick helt smärtfri. Viktor hämtade mig på tåget och vi åkte hem till pappa. Efter ett tag åkte sen Viktor till Leksand - med min väska i baksätet på bilen. Den väskan var en ganska stor del av mitt liv kände jag, och speciellt mina godnattrutiner. så han fick vända och köra upp väskan till mamma (där jag tänkte sova) och sen åka tillbaka till Leksand. När jag sedan, efter ett antal timmar, hade förlorat på Monopol så skulle jag bege mig till min mor för att vidta mina godnattrutiner kom jag på att mamma hade babblat om någon nyckel (när jag inte var alltför koncentrerad på vad hon sa, det var skidskytte på tv). Sagt och gjort, Viktor hade nu låst in min väska hos mamma och åkt till Leksand. Så skillnaden från när väskan var i Leksand var inte jättestor.
Då kom vi på att Petrus hade en nyckel. Men vart var Petrus?!? Hos Stefan visste jag, men vart Stefan bor kan man undra. I Västanvik visade det sig - alltså halvvägs till Leksand. När skulle han komma hem då? "Öööh, ja, alltså, jag vet inte, öööh, alltså, men om ingen kan hämta mig så får jag väl sova här". Pust. Jag är trött, har suttit på ett tåg i fem timmar och precis blivit utklassad på Monopol, det spelet i världen som kan göra en på absolut sämst humör. Men det var alltså bara att sätta sig i den andra bilen och hämta en lillbror och en nyckel i Västanvik, ringa den andra lillebrodern och säga att det var lugnt (vilket han i ärlighetens namn inte brydde sig så mycket om). åka och lämna bilen hos far, traska upp till mor (utan långkallingar, eftersom de låg inlåsta på dstinationen) och slutligen gå lägga sig.
Väl där tog historien om en katt och Johanna i ett härbre vid, men det historien får förtäljas vid ett annat tillfälle.
Allt är bra hemma i alla fall, förutom att gårdagen kanske inte gick helt smärtfri. Viktor hämtade mig på tåget och vi åkte hem till pappa. Efter ett tag åkte sen Viktor till Leksand - med min väska i baksätet på bilen. Den väskan var en ganska stor del av mitt liv kände jag, och speciellt mina godnattrutiner. så han fick vända och köra upp väskan till mamma (där jag tänkte sova) och sen åka tillbaka till Leksand. När jag sedan, efter ett antal timmar, hade förlorat på Monopol så skulle jag bege mig till min mor för att vidta mina godnattrutiner kom jag på att mamma hade babblat om någon nyckel (när jag inte var alltför koncentrerad på vad hon sa, det var skidskytte på tv). Sagt och gjort, Viktor hade nu låst in min väska hos mamma och åkt till Leksand. Så skillnaden från när väskan var i Leksand var inte jättestor.
Då kom vi på att Petrus hade en nyckel. Men vart var Petrus?!? Hos Stefan visste jag, men vart Stefan bor kan man undra. I Västanvik visade det sig - alltså halvvägs till Leksand. När skulle han komma hem då? "Öööh, ja, alltså, jag vet inte, öööh, alltså, men om ingen kan hämta mig så får jag väl sova här". Pust. Jag är trött, har suttit på ett tåg i fem timmar och precis blivit utklassad på Monopol, det spelet i världen som kan göra en på absolut sämst humör. Men det var alltså bara att sätta sig i den andra bilen och hämta en lillbror och en nyckel i Västanvik, ringa den andra lillebrodern och säga att det var lugnt (vilket han i ärlighetens namn inte brydde sig så mycket om). åka och lämna bilen hos far, traska upp till mor (utan långkallingar, eftersom de låg inlåsta på dstinationen) och slutligen gå lägga sig.
Väl där tog historien om en katt och Johanna i ett härbre vid, men det historien får förtäljas vid ett annat tillfälle.
Fjärde advent
Fjärde advent och färd mot dalaland. Min packning går inte till historien som den mest välplanerade, varken innehållsmässigt eller tidsmässigt. Jag är inte ett dugg klar och har egentligen ingen koll på nåt. Har fått med mig kläderna till juldan i alla fall. Men det känns fortfarande lite konstigt att lämna pojkvän och julig lägenhet. Dessvärre var första adventsljuset för litet dock, men det är i alla fall fyra ljus tända.
Jag vill ha pulkaåkning hemma, så ni vet!
Jag vill ha pulkaåkning hemma, så ni vet!
Sista dagen på slätten
Sitter här i mina mjukisbyxor och tittar på vinterstudion och blir lite sådär uppjagad på svenska folket som klagar på regeringen för SAAB-affären. Men mer än så behöver ni inte stå ut med.
Jag har lite separationsångest också för att åka ifrån min kärlek här hemma, Fredrik alltså. Inte granen, även om jag är rätt förtjust i den också. (Har ni förresten märkt att han har fått växa ifrån pseudonymen skägg? Det har han märkt i alla fall, men jag tyckte han var mogen för det). Jag ska inte vara ifrån honom sådär väldigt länge (en vecka), men det känns som en förvarning för vad som komma skall. Jag åker i alla fall hem imorgon, och jag kommer sakna dig Fredda!
Vacker dag
Jag ville bara säga att det har varit vackert väder idag. På många ställen har jag förstått, men att det sker i linkeboda är en smärre skräll. Som när Charlotte Nilsson vann Eusivion song contest ungefär. Kommer du ihåg det Maja?
Sol, snö, kyla och en sprillans ny iPod har det varit i alla fall.
Sol, snö, kyla och en sprillans ny iPod har det varit i alla fall.
Weddingplaner
Sprutan är tagen så nu sitter jag och väntar på febern.
Sen var det så att när jag var ute häromdagen och gick så funderade jag en del. Och som vanligt beter sig inte min hjärna alla gånger som vanliga människors hjärnor fungerar, så det jag gick och funderade på var bröllopstal. Och när jag väl var framme vid promenadens mål hade jag funderat ut ett tal till Hedlunds bröllop. Den enda haken med det hela är att Linda måste gifta sig först i kompisgänget för att talet ska fungera. Så då var det bestämt! Bara så ni vet allihop (och framför allt Linda då kanske).
Sprutdags
Nuni, nu ska jag snart åka till US och ta svininfluensaspruta. Jag är egentligen jätteosugen på att få ont i armen och feber, men hellre det än att råka däcka vid ankomst till Sydafrika!
Vardagshjältar
Vill härmed tacka Simon på konsum det grövsta för att han räddade vår filmkväll. Vi hade nämligen plockat ihop något som skulle kunna kallas the hall of fame av plockgodispåsar, och i farten även roffat åt oss en juiceförpackning, konsum. Vid vårt anländande till kassan var klockan prick 22.00. Då har vi glömt plånboken hemma (att Fredda, innan vi gick utanför dörren, frågade om jag hade plånbok ska vi inte prata så högt om va). Tusen hemska tankar for genom mitt huvud i stil med film utan godis, inget godis men ändå film, ingen film, sänkt sockernivå, gräl och så vidare...
Men då, mitt i kaoset i mitt huvud steg Simon fram. Jag skulle vilja presentera Simon på något väldigt främjande sätt, men det jag kan säga är att han heter Simon och jobbar på Konsum. Fredda sprang hem för att hämta plånboken (vi fick tillåtelse) men någon gång under Freddas löptur lessnade nog Simon och kom på att han ville hem så han betalade vårt godis - och juicen. Ur egen kassa. Gav mig växel och sa att vi skulle ta det någon annan dag. Någon annan dag. Finns det sådana personer? Och det var ju inte direkt livsnödvändig föda han betalade för. Eller i alla fall inte livsnödvändigt objektivt sett kanske. Jag är så lycklig över att ha träffat denna människa så jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Eller det vet jag visst, till soffan och äta godis!
Att använda kylskåpspoesi
Han kanske inte har helt rätt alla gånger, men han är i alla fall söt.
Ny handväska
När jag var ute senast på stan passade jag på att inviga min nya handväska.
Den hänger så fint på min arm. I den har jag allt jag behöver, högklackat, smink, handskar, mössa.
Den hänger så fint på min arm. I den har jag allt jag behöver, högklackat, smink, handskar, mössa.
Avskedsfika
Igår var det samling en samling av folk hemma hos Lantz och fikade. Denna samling bestod av den del av min klass som jag umgås med och som fortfarande befinner sig på orten. Det var en härlig liten skara som bjöd upp till ett fikaknytkalas av sällan skådad rang (glöggchokladbollar, saffransgifflar, choklad, pepparkakor, tiramisu, saffranslängd - you name it). Riktigt trevligt hade vi det, men sen skulle jag gå hem och då blev det värre. Vissa av de där människorna kommer jag kanske aldrig mer se, det är bara att inse det. Vissa av dem kommer jag dock garanterat se, men inte på sådär ett halvår eller mer. Julia till exempel. Nästan så det blev lite tårar och så. Men det kan också ha varit av sockeröverdosen.
Det kommer gå fort i alla fall.
Dagen har börjat bra. Lite fil och musli, fick reda på att det är skidskytte om en timme och några kolor så att sockerbalansen återställs. Fram till skidskyttet ska jag göra lite seriös julklappsefterforskning på nätet tror jag.
Det kommer gå fort i alla fall.
Dagen har börjat bra. Lite fil och musli, fick reda på att det är skidskytte om en timme och några kolor så att sockerbalansen återställs. Fram till skidskyttet ska jag göra lite seriös julklappsefterforskning på nätet tror jag.
Tandläkaren
Idag är en sådan där otäck dag, som inträffar någon gång per år. Eller vartannat år om man har tur. Jag ska besöka tandläkaren. Om de vill att jag ska komma tillbaka och laga någonting får jag helt enkelt be dem dra någon annan stans, för det skulle totalt förstöra mina planer på iPod-inköp. Så därför, och lite på grund av det är rätt trist och ligga där, kan vi väl alla hålla tummarna för att det går bra. Jag har i alla fall använt tandtråd nu på morgonen.
Socker
Nu är klockan kvart i åtta, och jag har ännu inte ätit mat idag. Jag har dock ätit socker, massvis med socker. Lite kola, lite choklad, lite lussebullar. Tjao, vad huset bjöd på helt enkelt. Nu står dock makaroner och bacon på menyn, och jag blir serverad. Vilken dag. Sitter här och smågråter till biggest loser gör jag också!
Bakdag
Idag ska det bakas. Ska till Malin med ingredienserna och sätta igång snart. Lite lusebullar, pepparkakor, choklad, kola. Vem vet vad det kan tänkas bli. Att det blir trevligt är det dock ingen tvekan om. Sen kanske det blir lite julklappsshopping också. Måste bara få tag på de som ska ha klapparna och fråga vad de kan tänkas vilja ha. Min kreativitet är lika med minus 15. Och det är lågt. Det är alltså under noll, som är jättelågt bara det. Det är nästan så att min brist på kreativitet förstör julklappshandeln för alla andra runt omkring mig. Så illa är det. Men det ska nog lösa sig hoppas jag. Krisar det får jag göra julkransar till hela släkten!
Har ni nåt bra recept på nåt gott att baka kan ni väl ringa och meddela mig under dagen!
Har ni nåt bra recept på nåt gott att baka kan ni väl ringa och meddela mig under dagen!
Inte bra, inte bra alls
Igår konstaterade vi att jag har börjat apa efter skäggherrens dåliga humor vad gäller att bli låtsassur och omöjlig att ha att göra med. Idag sitter jag här på övervåningen och lyssnar på Muse. Jag tror jag har försvunnit. Jag tror jag har blivit Fredrik. Jag ska därför nu omedelbart bege mig ner i källaren och ta fram den enda barbiedockan jag har med mig till Linkeboda. Bara för säkerhets skull.
Fullt ös, isch
En ny dag full av möjligheter. Herrn ska studera och har besök här så jag planerar att lämna dem med lite manlig egentid framför datorerna och åka ner på stan och köpa, eller i alla fall leta, julklappar. Jag vet att jag klagar varje år, men det är ju så många som ska ha. Och vare år efter att jag har klagat får jag så dåligt samvete och måste tala om att jag älskar dem allihopa lika mycket och känner mig så lyckligt lottad för min stora familj. Så jag gör inget annorlunda i år utan kör samma gamla veva.
Men innan det bär iväg ska det bloggdesignas lite, letas lite recept och tittas på ett glee-avsnitt tror jag.
PS Jul
Fredda har lärt mig lite photoshop. Titta vad fint vi har knapat ihop!
Glad Lucia
Här sitter vi i vårt lilla näste och firar lucia och tredje advent med utsikt över New York - den gamla goda tiden. Inte alla som får sin 13 december på det viset. Snart är det jul. Ha en underbar söndag allihopa!
Bajs
Min hyresgäst tyckte det var en bra ide att komma på att hon skulle flytta.Typiskt! Då måste jag hitta en ny. Det blev väl för mycket utan MTV.
Nädå, men lite bitter blev jag nu, medan jag sitter här framför vinterstudion och myser.
Vet ni någon som vill ha en lägenhet i Linköping, let me know.
För att utveckla
Dagen min började segt. Gårdagen satt i så jag kom inte igång förrän bra sent, och på tapeten stod att fixa visumansökan. Det var tvång på att skicka iväg den idag. Ett problem uppstod dock i min planering, som gick ut på att få tag på mamma så jag kunde få låna pengar, och därefter bege mig till skolan för diverse kopiering och till banken för diverse betalningar. Sedan skulle skiten iväg, för att tala ren svenska. Problemet var den gamla, goda, ädla sporten skidskytte. Eftersom ett rejs skulle köras vid två sköt jag fram mina planer lite. Hade ju inget annat planerat för kvällen, mer än en eventuell bio (med de behöver ju inte börja förrän nio, det skulle jag hinna).
Hem kom i alla fall pojkvän och frågade hur det gick med mitt donande. Jo tack bra tyckte jag, medan jag pillade lite i naveln och konstaterade att vissa norrbaggarna skjuter alldeles för bra i den där ädla sporten. När är du klar då, undrade han. Sen, svarade jag, jag åker efter skidskyttet. Hans nästa fråga förvånade mig dock något; var har vi paketsnöre? Men tänkte inte mer på det.
Några slags glädjeuttryck följde.
Jag öppnade paketet (som var ett kuvert med en liten bit paketsnöre på, taget från en av paketen som ligger under granen). Ytterligare glädjetjut, eftersom han hade fixat finfina platser till Lars Winnerbäck-konserten ikväll. Utsåld konsert hade jag hört. Å så glad jag blev. Sen blev jag utkörd ur lägenheten, eftersom jag ju fortfarande hade en del att göra.
Så jag tog Linköping runt på cykel i rekordfall och fick iväg mitt brev till ambassaden. Sen kom jag hem, fick i mig lite pizza, duschade och hamnade i en taxi ut mot Cloetta.
Där satt jag sedan och mös för hela livet i två och en halv timme. Underbart! Tack älskling, det var det bästa jag kunde ha fått! Den här kvällen tar jag med mig till Sydafrika och den tänker jag leva på i fem månader. Älskar dig!
Hem kom i alla fall pojkvän och frågade hur det gick med mitt donande. Jo tack bra tyckte jag, medan jag pillade lite i naveln och konstaterade att vissa norrbaggarna skjuter alldeles för bra i den där ädla sporten. När är du klar då, undrade han. Sen, svarade jag, jag åker efter skidskyttet. Hans nästa fråga förvånade mig dock något; var har vi paketsnöre? Men tänkte inte mer på det.
Sagt och gjort, skidskyttet tog slut och norrbaggen vann. Svenskarna kom inte alls så bra, om det är någon som är intresserad. Men vi har hoppet uppe inför morgondagens jaktstart ändå. Men jag hade väl ändå inte så bråttom iväg, seg som jag var. Då sitter en pojkvän helt plötsligt vid köksbordet med en pilimarisk uppsyn och kläcker den alltför sällan förekommande frasen "jag har en liten julklapp till dig här, som du nog måste öppna nu".
Några slags glädjeuttryck följde.
Jag öppnade paketet (som var ett kuvert med en liten bit paketsnöre på, taget från en av paketen som ligger under granen). Ytterligare glädjetjut, eftersom han hade fixat finfina platser till Lars Winnerbäck-konserten ikväll. Utsåld konsert hade jag hört. Å så glad jag blev. Sen blev jag utkörd ur lägenheten, eftersom jag ju fortfarande hade en del att göra.
Så jag tog Linköping runt på cykel i rekordfall och fick iväg mitt brev till ambassaden. Sen kom jag hem, fick i mig lite pizza, duschade och hamnade i en taxi ut mot Cloetta.
Där satt jag sedan och mös för hela livet i två och en halv timme. Underbart! Tack älskling, det var det bästa jag kunde ha fått! Den här kvällen tar jag med mig till Sydafrika och den tänker jag leva på i fem månader. Älskar dig!
Snabblogg
Snabbloggar på iphonen när jag sitter i en taxi. Jovisst, för min alldeles egna och bästa älskling har gett mig julklapp idag; Lasse w på Cloetta center!!! Så dit ska vi nu, nån slags logebiljett och allt. Jag är så glad, och kär!
Hemmaplan
Jag är tillbaka på hemmaplan. Dagen har spenderats genom att först sova väldigt länge. Inte för att vara så, men jag antar att man sover bättre i en säng än på en tvåsitssoffa. Sen pratade jag med Sydafrikanska ambassaden och hoppas på att jag fick fram mitt budskap. Därefter brände jag pengar på stan. Linser, passfoto och läkarintyg - och ett par shorts till kvällen. Men mest viktiga saker.
Ikväll är det i alla fall julsittning. Jag ska gå dig och representera det äldre gardet, de där som varit med på alla dessa sittningar en miljon år typ. Sen måste jag ju hålla koll på hur Jur6 klarar sig. Näääää, jag ska ju dit för att äta julmat!!! Så ha en trevlig kväll mina vänner!!!
Pausar i soffan
Sitter och hänger i Joannas lägenhet. De som hör hemma i stan (Linda och Joanna alltså) är i skolan så jag passade på att titta lite på våra bästa år.
Igår var vi på coren (Kåren, men de ska väl vara speciella här, nerå) och gjorde musikquiz och lyssnade på Tomas Järvheden. Riktigt trevligt var det. Joanna svarade väl på 95% av frågorna, och jag satte den enda frågan jag faktiskt skulle kunna - sportfrågan. Ett poäng till mig! Järvheden var roligare än jag trodde, absolut. Rätt rå, men roligt var det.
Kvällen avslutades med glögg, choklad, yatzy och kasta gris hemma hos Linda och Fredrik. Nu har jag bara lite hänga på stan kvar innan jag åker hem efter en mycket mycket trevlig vistelse i gnällbältets huvudstad.
På väg mot Örebro
Jovisst hörrni. Planeringen ligger på topp. Jag har faktiskt kollat när jag ska åka, men så mycket mer än det har jag verkligen inte gjort, och jag åker och en halvtimme. Jag måste alltså klä mig, äta frukost och framför allt packa. Jag drömde om en massa snygga plagg jag hade i garderoben (där jag bodde i ett stort hus mitt i skogen ensam med min pappa, som var alkoholist). Alla de hade jag gärna packat ner. Men när jag väl satte på mig den hade de sin larmbricka kvar, så jag antar att det betyder att jag aldrig har köpt dem. Dumt. De var ju skitsnygga! Men nu är det bara att sätta fart.
Kom på att jag även drömde att Rebecca fick mig att börja grina med hjälp av en makalöst äcklig spindel. Det var inte snällt alls! Jag satt i ett hörn av balkongen (i samma stora hus) och skakade av skräckblandad gråt. Suck.
Kom på att jag även drömde att Rebecca fick mig att börja grina med hjälp av en makalöst äcklig spindel. Det var inte snällt alls! Jag satt i ett hörn av balkongen (i samma stora hus) och skakade av skräckblandad gråt. Suck.
Örebro
Ni får stå ut med lite hippande hoppande i mitt bloggande nu. Ska väl så sakta försöka ta mig över till Kapstadenbloggen, men än så länge lever jag Sverigeliv och det livet vill jag inte dela med mig av lika mycket. Så därför kör vi dubbelt, med en snygg fadening till den andra bloggen. Ni fattar.
Imorgon bär det i alla fall av till Örebro. Fick för mig att man kunde ju ta sig ut på någon liten tripp när man är ledig. Örebro blev valet efter alla erbjudanden på grund av en kombination av hög koncentration av vänner, en kort och billig resa, nyhetsvärde. Ni fattar igen. Men det ska bli jättekul och se vad Örebro har att erbjuda en snötom december.
Men först måste vi tvätta här hemma.
Imorgon bär det i alla fall av till Örebro. Fick för mig att man kunde ju ta sig ut på någon liten tripp när man är ledig. Örebro blev valet efter alla erbjudanden på grund av en kombination av hög koncentration av vänner, en kort och billig resa, nyhetsvärde. Ni fattar igen. Men det ska bli jättekul och se vad Örebro har att erbjuda en snötom december.
Men först måste vi tvätta här hemma.
The other side
Söndag morgon
Jag sitter här i soffan och tittar återigen på Vinterstudion. Det är skidskyttestafett. Livet är banne mig underbart ibland. Det var underbart igår också. Vi bestämde oss för att fira livet och gå ut och äta. Därefter gick vi hem och dansade vals. För att undvika att en och annan tå gick sönder så hade vi till och med en koreografi. Nu har pösmunken vaknat och tagit sig ner från övervåningen, så nu ska vi ta och äta lite frukost.
Äventyrsbad och bio
Igår tog jag och min karl oss ner på stan med fullpackade väskor. Målet var att ge vågmaskinerna på simhallen en match, vilket vi också lyckades med. Det var dock inte så svårt, de där vågorna var bra mycket mäktigare när man var sju år märkte vi. Därefter dog vi i soffan innan det var dags för bio. Fick med mig herrn på New moon, vilket var en film som personifierade min mörkräddhet ganska väl. Resultatet av det blev att jag hela natten drömt om Anna Anka. Logiken flödar. Det var i alla fall en väldigt trevlig och händelserik dag i min lediga tillvaro.
Idag dock började det som jag längtat efter hur länge som helst känns det som; Vinterstudion. När jag slog upp ögonen i morse efter min tiotimmars date med Mrs Anka kändes det som julafton när man var liten. Helt pirrig i kroppen och kunde omöjligt somna om. Så jag tittade på ett avsnitt Glee medan herr Skägg sov, och sen var det dags. Varenda helg fram tills jag åker är räddad!
Idag dock började det som jag längtat efter hur länge som helst känns det som; Vinterstudion. När jag slog upp ögonen i morse efter min tiotimmars date med Mrs Anka kändes det som julafton när man var liten. Helt pirrig i kroppen och kunde omöjligt somna om. Så jag tittade på ett avsnitt Glee medan herr Skägg sov, och sen var det dags. Varenda helg fram tills jag åker är räddad!
Knäck
Vi har bakat knäck här hemma. Oj så det gick. Jag rörde i grytan och Fredrik ploppade mandlar ur skalet. Sen skulle vi hälla upp smeten i formarna. Jag åstadkom detta:
Fredda åstadkom detta:
Jag har vaccinerat mig idag. Men inte mot den där överskattade svininfluensan (den kön var alldeles för lång när vi försökte härom dagen) utan mot nåt annat skit. Hepatit och Polio tror jag. Duktiga jag!
Fredda åstadkom detta:
Jag har vaccinerat mig idag. Men inte mot den där överskattade svininfluensan (den kön var alldeles för lång när vi försökte härom dagen) utan mot nåt annat skit. Hepatit och Polio tror jag. Duktiga jag!
Glee
Jag har precis varit i skolan (?!?). Jag var där i fem minuter och sålde dessa gamla trotjänare.
Två (!!!) år sedan tog de mig igenom fastighetsrätten, roligaste kursen på programmet. Och i våras fixade de en prima C-uppsats. Känner mig nästan lite rörd.
Men skit i det. Nu ska jag ägna mig åt mänsklighetens räddning till den lediga hemmafrun. Glee. Musik, dans och då och då ett glatt ansikte. Perfekt underhållning när karln inte är hemma. Att rekommendera!
Två (!!!) år sedan tog de mig igenom fastighetsrätten, roligaste kursen på programmet. Och i våras fixade de en prima C-uppsats. Känner mig nästan lite rörd.
Men skit i det. Nu ska jag ägna mig åt mänsklighetens räddning till den lediga hemmafrun. Glee. Musik, dans och då och då ett glatt ansikte. Perfekt underhållning när karln inte är hemma. Att rekommendera!
Jag kör
Jag gör ju ändå inget vettigt. Så på med joggingbrallorna (tighta) och ut och kör bara.
Maken till smickrande bild hörrni. Haha.
Maken till smickrande bild hörrni. Haha.
-
Det är minusgrader ute. Och jag som tänkte ut och springa. Minus innebär väl att det är farligt för lungorna att springa va? Då kanske jag måste stanna inne. Eller så tar jag och åker ner på stan. Jobbigt det här med att vara ledig...faktiskt.
Mamma
Min kära älskade mor ligger på operationsbordet idag. Det är foten och förhoppningsvis inget allvarligt, men vi kan väl alla ändå tänka lite på mamma. Bara för säkerhetsskull!
The other side
