An ordinary day
Hej vad det går. Såhär ser det ut när man sitter i biblioteket med ett högst övertrasserat, och den här gången inte för att jag glömt lämna tillbaka böcker utan för att jag bara har lånat på tok för många. Och för att göra det hela ännu bättre innehåller vissa av böckerna texter skrivna med w när jag tycker det ska vara v. Eller vad sägs om witsord, witnen eller föreskrifwet?
Min "stil"
Var en sväng i några affärer idag och jag satte Fredda på att säga vad jag skulle testa. Efter två minuter i provhytten såg jag ut som - han. Jag kan känna att det inte riktigt håller i längden. I övrigt är jag lost, totalt. Jag har en stil-kris och ojar mig vareviga morgon över garderobens skrala (eller kanske inte skrala, men tråkiga) innehåll. Så nu ska här organiseras. Här skall nät-fönstershoppas och utarbetas en plan för vad jag min nya basgarderob skall innehålla. Om sisådär 50 löner kommer ni se en ny Johanna. Be aware.
På gatan
Idag hade vi lite ärenden på stan efter skola/jobb så vi skulle mötas upp, eftersom vi kommer från olika håll. Smart. Jag var först iväg från min hållplats så jag bestämde plats och av någon anledning tog jag Malmskillnadsgatan. Sen var jag helt klart först på plats och fick stå och vänta i dryga tjugo minuter (förbannade tunnelbanor. Och nu menar jag inte att bara för att jag stod och hängde på just den gatan och såg ut som jag väntade på något/någon/bättre tider så trodde alla att jag hade ett speciellt jobb. Jag menar bara att om det hade varit någon annan gata så hade helt säkert ingen trott det.
Entertainment now
Då var den igång och något sånär fungerande. Bara ett problem, att kontakterna ser ut som jag vet inte vad sedan flytten från den gamla hederliga Sony Ericsson-telefon som så länge varit min trotjänare innan. Så sluttampen av kvällen har jag spenderat genom att skriva om alla, manuellt. Kul. Nja.
I backen
Jag ba: Fredda, kolla vad snyggt jag kan åka snowboard.
Fredda: Ja.
Jag ba: Badunk dunk klonk 'kullerbytta' donk dunk 'ont i nacken'.
Fredda: Ja.
Jag ba: Badunk dunk klonk 'kullerbytta' donk dunk 'ont i nacken'.
Vilse
Vi är på väg till Sälen. Sitter i bilen i detta nu, och vi börjar väl äntligen närma oss. Det efter ett antal felkörningar. Man kan konstatera att gps och människa inte alltid hör ihop. Så jag och svärmor sitter i baksätet och läser karta medan männen sitter i framsätet och lyssnar på ett digitalt fruntimmer mer än the real stuff. Ni fattar att det bara kan sluta på ett sätt, fel. Men nu bör inte så mycket kunna gå fel så kartan är bortlagd och skidåsyket framtaget. Äh, vem försöker jag lura. Godispsyket är framtaget.
South buy ing
Befinner mig återigen i Söderköping hemma hos svärisarna. Karln min är inte här än, han är fast någonstans ute på Östersjön i en stor båt som jag tror brukas kallas finlandsfärja (och ja, han är medveten om att det kan få honom att verka vara en desperat 35-åring). Men han borde vara på väg hit nu snart.
Min plan var att jag skulle ta tillfället i akt och bege mig ut med nya kameran och fotografera detta underverk till stad. Och med fotografera menar jag fotografera helt finesslöst eftersom jag fortfarande inte kan något. Men bara det att man ser på kameraskärmen att bilderna blir så mycket bättre bara med hel-auto-inställningen gör att det spritter i hela kroppen. Senaste dygnet har spenderats med Julia och hon har nog redan sett nog av den där kameran. MEN, det regnar. Av alla ögonblick som regnet kunde ha valt så valde det att köra igång sekunden efter det att vi ätit lunch och jag skulle bege mig ut. Så, nu ligger jag istället i soffan och muttrar. Men det kan ju inte hålla på hur länge som helst.
Min plan var att jag skulle ta tillfället i akt och bege mig ut med nya kameran och fotografera detta underverk till stad. Och med fotografera menar jag fotografera helt finesslöst eftersom jag fortfarande inte kan något. Men bara det att man ser på kameraskärmen att bilderna blir så mycket bättre bara med hel-auto-inställningen gör att det spritter i hela kroppen. Senaste dygnet har spenderats med Julia och hon har nog redan sett nog av den där kameran. MEN, det regnar. Av alla ögonblick som regnet kunde ha valt så valde det att köra igång sekunden efter det att vi ätit lunch och jag skulle bege mig ut. Så, nu ligger jag istället i soffan och muttrar. Men det kan ju inte hålla på hur länge som helst.
Kacka pappsäck
Paret ute i god tid packar. Som sagt stundar en vistelse i sälen nästa vecka tillsammans med karlns familj och planen är att vi ska vara färdigpackade till imorgonbitti. Och det var ju helt klart lättare sagt än gjort. Det här med packning till fjällsemester var ju inte riktigt som att packa för två månader i sydostasien - om man säger så. Varje plagg tenderar att ta upp lite med plats den här gången. Men vi jobbar på. Det börjar faktiskt se riktigt bra ut måste jag säga.
Japp, det ni ser är speciell skadeståndsrätt II, bra bok.
Nu är det bara det värsta kvar, toalettartiklarna. Därav två fortfarande rätt tomma väskor.
Ps. Gammal kamera arbetar fortfarande. Så ni vet.
Japp, det ni ser är speciell skadeståndsrätt II, bra bok.
Nu är det bara det värsta kvar, toalettartiklarna. Därav två fortfarande rätt tomma väskor.
Ps. Gammal kamera arbetar fortfarande. Så ni vet.
Kim
Calle Schulman (vars blogg ni skall klicka in på för att stödja barn i Uganda) hade en "bild" på den blivande dottern han fått fram genom att korsa bilder på mamma och pappa. Så jag fick lov att testa. Så låt mig introducera Kim (tjänsten meddelade inte vilket kön det skulle bli, så vi helgarderade dagen till ära), vårt blivande barn.
Det lutar åt att det inte blir några små knoddar gjorda av oss.
Det lutar åt att det inte blir några små knoddar gjorda av oss.
En liten omröstning
Jag tänkte vi kunde ha en röstning. På en skala 1 till 10 där 1 är "inte alls" och tio är "jisses, extremt mycket" undrar jag:
Hur mycket syns finnen på pannan?
Jag ger mig själv en stark 9,5.
Hur mycket syns finnen på pannan?
Jag ger mig själv en stark 9,5.
Kulturmiss
Detta mötte mig precis på twitter:
och jag lovar att jag precis dog en liten bit. Jag inser nu att jag måste börja läsa alla kulturdelar på alla tidningar i den här stan för jag kan inte hålla på och missa sådana här saker i fortsättningen, för jag kände att det kunde bli svårt att hinna dit på en minut som jag hade behövt. Jag kan ärligt säga att detta är något jag hade velat gå på lika gärna som jag ville gå på Kristina från Duvemåla på den tiden det begav sig. Alltså tio år sedan. Och jag grämer mig fortfarande över den missen så ni kan gissa hur förbannad jag är just nu. Jag har ju som sagt blivit en afrika-sucker på senaste och just folkmorden i Rwanda var något jag läste mycket om medan jag var där. Men det är ju i alla fall en utställning kvar att se och läsa, vilken jag ska ta mig iväg till omgående.
På ämnet kan jag i alla fall tipsa om två filmer, sometimes in april och hotel Rwanda. Inget att se om man känner sig lite skör men garanterat ett uppvaknande om man tycker livet är skit.
och jag lovar att jag precis dog en liten bit. Jag inser nu att jag måste börja läsa alla kulturdelar på alla tidningar i den här stan för jag kan inte hålla på och missa sådana här saker i fortsättningen, för jag kände att det kunde bli svårt att hinna dit på en minut som jag hade behövt. Jag kan ärligt säga att detta är något jag hade velat gå på lika gärna som jag ville gå på Kristina från Duvemåla på den tiden det begav sig. Alltså tio år sedan. Och jag grämer mig fortfarande över den missen så ni kan gissa hur förbannad jag är just nu. Jag har ju som sagt blivit en afrika-sucker på senaste och just folkmorden i Rwanda var något jag läste mycket om medan jag var där. Men det är ju i alla fall en utställning kvar att se och läsa, vilken jag ska ta mig iväg till omgående.
På ämnet kan jag i alla fall tipsa om två filmer, sometimes in april och hotel Rwanda. Inget att se om man känner sig lite skör men garanterat ett uppvaknande om man tycker livet är skit.
En bulle med kardemumma
Det verkar som om Johanna, söttand, Lundin kommer bli utan semla denna fettisdag. Man skulle ju kunna råda bot på detta genom att ta sig utanför dörren och åka och köpa en, men så mycket shabrak tänker jag inte ställa till med för en ica-semla, och något konditori vet var inte ens var jag kan finna. Plus att jag har lovat mig själv att inte göra av med en krona denna vecka, efter att (den högst försmädliga) skulden på biblioteket betalades igår. Jag har till och med lyckats motstå frestelsen att sno några enkronor ur myntburken och (ändå) ta mig till ica för att inhandla jäst och baka semlor. Istället har jag smällt i mig fem minipraliner ur en minichokladask samt en passionfruktstryffel från Åre Chokladfabrik som jag fick i födelsedagspresent. Nya tag var det.
Röda hund
Med finnar i hela ansiktet är jag på väg mot jobbet. Herregud var har hänt med mitt ansikte. Från en finne i månaden till två nya varje morgon. Men jag antar att den någorlunda trista sanningen är att denna kropp inte låter sig luras till att tro att choklad är en fullgod middag. Eller att tårta är en ny "metod" att få "en välmående kropp på åtta veckor - med magrutor". Förbannade hud att vara smart. Så i god tisdags-anda får jag väl börja ta tag i mig själv nu då.
Nu börjar vi
Back to reality. Jag ska pallra mig iväg till skolan för att göra rätt för mig - betala av skulden på lånekortet. Och låna en himlans massa böcker igen. Kul. Sen stundar någon form av shoe-shopping, vilket känns betydligt roligare. Sen ska vi se om jag kan få hit lite folk så vi kan äta upp tårtresterna från gårdagen. Det känns nämligen inte så bra att de ligger i kylskåpet och bara väntar. Karaktär är ju inte mitt andranamn direkt. Tur då att dagen skall avslutas på gymmet.
Verkligheten var det ja.
Verkligheten var det ja.
En sista minuten
Jag har nu tagit plats på tåget mot Linköping och lyckades ro åt mig tågets sämsta plats, alla kategorier. Fyr-säte utan bord till skydd för de morgonfeta låren, vilet betyder inget bord till min frukost, gång-plats och ett icke fällbart säte. Och som om det inte vore nog är jag supernervös inför dagens uppgift, övertala min grupp om att mitt uppsatsämne fungerar. Eller framförallt övertala handledaren. Jag som tänkte sova hela vägen. Kommer ju aldrig gå.
Home alone
Här är man själv hemma och firar med en hejdundrans middag. Den stavas godis och ni kan få receptet om ni vill, bara att fråga. Jag borde packa för jag ska ge mig av okristligt tidigt imorgonbitti igen, Linköping kallar, men det blir liksom inte av. Jag skulle vilja ha en bra serie att titta på under tiden, men min dator passar inte in i tv:n och jag vågar inte ladda hem något på karlns dator (don't push it, som man brukar säga). Så jag antar att det får bli några avsnitt vänner och lite slöpackning. Jag har i alla fall tänt ljus för att mysa till det.
(Förresten, vilka konstiga människor det är med i Sveriges värsta bilförare)
(Förresten, vilka konstiga människor det är med i Sveriges värsta bilförare)
Arga lappen
Idag var dagen då jag för frösta gången författade en anonym 'arg lapp' för mina medmänniskor att beskåda. Körde det säkra före det osäkra och började lapp-kariären i alla lappars vagga, tvättstugan. Vi tycker nämligen att det är ohyffsat att lämna högar med oanvänt tvättmedel i tvättmedelsfacket i tvättmaskinen. Jag menar, vem vet vad de andra typerna i huset använder för tvättmedel - kan ju vara frätande syra i. Bäst att ta det säkra före det osäkra liksom.
I kass skepnad
Jag var på jobbet idag men fick ge upp i förtid. I typ två veckor nu har jag känt mig sliten och varit kraftlös, sovit mer än jag någonsin gjort men ändå varit tröttare än jag någonsin varit. Tillslut idag närmade sig kroppen något som kan kallas feber, utan att faktiskt vara feber. Jag låg nog på stabila 37,0, men det kändes i alla fall som jag hade 37,5. Tog det som ett tecken och åkte hem och förberedde mig för sjukdom genom soffliggande.
Men det kom inget. Jag kände mig rätt fräsch. Till och med hungrig (eller i alla fall sugen). Ända till jag gick ner till tvättstugan. Oklart om det var den psykiska effekten tvätt har eller om det var trapporna upp till lägenheten igen, men nu är jag i alla fall redo att gå och lägga mig.
Host host.
Men det kom inget. Jag kände mig rätt fräsch. Till och med hungrig (eller i alla fall sugen). Ända till jag gick ner till tvättstugan. Oklart om det var den psykiska effekten tvätt har eller om det var trapporna upp till lägenheten igen, men nu är jag i alla fall redo att gå och lägga mig.
Host host.
På så dåligt humör
Here we go again. Ekorrhjulet snurrar på och det är dags för tvätt igen. Detta fruktansvärdhetsgöra. Prio ett när jag flyttar till något nytt och större (svårt att flytta till något mindre) är egen tvättstuga så man kan tvätta när man vill, en maskin åt gången, och sen slippa stresstorka och ändå få lov att ha hela det två kvadratmeter stora badrummet. Nä, ge mig en tvättmaskin och jag kommer bli den lyckligaste kvinnan på jorden.
Jag fyller förresten år snart ju. En ny topp på önskelistan kanske.
Jag fyller förresten år snart ju. En ny topp på önskelistan kanske.
PM0
God morgon. Idag klockan tolv skall första inlämning av uppsats ske. Det ska vara sisådär en sida långt och endast vara en presentation av ämnet. Detta borde jag varit klar med för ungefär en månad sedan, men det är jag inte. Jag har inte börjat. Tänkte göra det nu. Har till och med tagit eftermiddagspass på jobbet (som är det segaste man kan syssla med) för att kunna spurta klart nu på förmiddagen. Så långt allt väl. DÅ ser man att skid-vm börjar precis när jag ska börja jobba. När ska det börja löna sig att vara student egentligen??
