Plugga hemma
Idag har jag plugga hemma-dag. Tidigt imorse bunkrade jag mig i soffan, satt tv:n på ljudlös och satt datorn i knät - redo för att läsa uppsats och rättsfall om entreprenad. Taggad till tårna, det var så ambitionen sprutade ur öronen.
Då brakade någon form av helvete löst. Jag har nämligen ett dagis precis nedanför balkongen. Barnen började snällt dagen med att leka hunddagis, för det är ju så mycket roligare än vanligt dagis. När hundimitationerna började lägga sig togs tydligen något enhetligt beslut om att dagens utomhuslek skulle ackompanieras av melodifestivalskivan. Sagt och gjort. Barnen där nere hoppade runt till 'in the club' och 'elektrisk' för fullt. Efter ett tag började jag dock ändå känna mig lite tillfreds med det hela, tänkte att Eric Saade måste ju komma snart. Men antagligen (tydligen) är det kanske inte okej att låta barn sjunga om att de vill bli populära för att de trånar efter tjejer (som de vill idka en speciell sorts umgänge med) så när det började närma sig körde dom om låtarna de precis kört. Alltså blev det Danny och den där unga tjejen en gång till, och en gång till, och en gång till. När jag sedan tänkte att någon form av gräns var nådd började syrenen från bygget på andra sidan stora vägen här borta ljuda, vilket innebär att de ska spränga. Sprängningar innebär i sin tur att mitt hus skakar.
Någonstans där tog jag pluggpaus och har väl inte riktigt avslutat den ännu.
En nu tom gård, de är nog inne på lunch.
Vår på balkongen.
Då brakade någon form av helvete löst. Jag har nämligen ett dagis precis nedanför balkongen. Barnen började snällt dagen med att leka hunddagis, för det är ju så mycket roligare än vanligt dagis. När hundimitationerna började lägga sig togs tydligen något enhetligt beslut om att dagens utomhuslek skulle ackompanieras av melodifestivalskivan. Sagt och gjort. Barnen där nere hoppade runt till 'in the club' och 'elektrisk' för fullt. Efter ett tag började jag dock ändå känna mig lite tillfreds med det hela, tänkte att Eric Saade måste ju komma snart. Men antagligen (tydligen) är det kanske inte okej att låta barn sjunga om att de vill bli populära för att de trånar efter tjejer (som de vill idka en speciell sorts umgänge med) så när det började närma sig körde dom om låtarna de precis kört. Alltså blev det Danny och den där unga tjejen en gång till, och en gång till, och en gång till. När jag sedan tänkte att någon form av gräns var nådd började syrenen från bygget på andra sidan stora vägen här borta ljuda, vilket innebär att de ska spränga. Sprängningar innebär i sin tur att mitt hus skakar.
Någonstans där tog jag pluggpaus och har väl inte riktigt avslutat den ännu.
En nu tom gård, de är nog inne på lunch.
Vår på balkongen.
Kommentarer
Trackback
