The best side of me

Som ni säkert märkt går mitt humör i femveckors-intervaller, med betydelsen att jag var femte vecka är bitter, bittrare och bittrast. När den veckan kommer är jag totalt oförmögen att göra annat än att tjata om hur miserabelt mitt liv är. Och nej, det har ingenting mens och göra, det är kursslut. Idag är sista dagen på kursen vilket gör att idag når jag min bitterhetspik. Hela morgonen har jag nu gått och laddat för att detta kommer bli den värsta dagen i mitt liv. Och ni kan aldrig ana hur mycket belägg jag har för den teorin. men att klockan ringde halv sex borde trä in er på rätt spår. Att tåget som ska ta mig till linköping går innan klockan blivit sju likaså. Och att min väska väger 95 kilo och att jag ska gå med den genom halva stan när jag kommer fram gör inte det hela bättre. Det finns mer, men jag ska inte tråka ut er. Nu kommer vi till t-centralen också så jag lär gå av. Hörs på andra sidan berget av bitter Johanna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0