Johannas...

På  något sätt hamnade jag och Sara här igen med en masas musik framför oss i ett försök att hitta den bästa baladen. Denna gång är vinnaren solklar så nu sitter jag här med våta kinder efter ett antal tårar lämnat mina ögon för att ta vägen ner mot halsen - och passera den farliga passagen över kinden där risken är stor att de dör av en elak hand som sveper iväg dem. Gudars skymning vad jag önskar att jag sjöng som Celine Dion och att jag fick stå på en scen och vråla ut My herat will go on. Men det får jag inte, jag får däremot gå på organisationsteori-seminarium imorgon. Kul för mig!