Johannas...

Dags för skidor igen. Nu ska här klistervallas och sen ska det bussas till spåret (som jag förhoppningsvis finns) och köras gärnet med världens stelaste träningsvärksben. Önska mig för guds skulle lycka till nu!

Sitter på jobbet och laddar för träning i eftermiddag. Kan ni förstå vilken seriös människa jag blivit om jag till och med ser till att komma tidigare till jobbet för att kunna gå tidigare - för att hinna med ett visst pass. Jag känner inte igen mig själv. Kan det vara herr Vasa som flåsar mig i nacken om det där förbannade skidloppet mån tro. Eller är det så att jag efter blotta 26 år äntligen har förstått att den årliga "beach xxxx" inte fungerar speciellt bra om man börjar mitt i juli. Eller kan det måhända vara så att snygginen, as in min pojkvän, kommer vara där och jag omöjligt kan gå med på att få stryk i antal träningsdagar per vecka. Jo, så är det nog. Smart har ju aldrig varit min starka sida.

Nu är jag arg. Jag har taggat sedan i söndags för skidturen jag skulle ta i eftermiddag. Då går det och blir plusgrader. Det är ju för kattsingen inget vasaloppsväder ute, det är mer passande för utemöbler och frukostintag på balkongen imorgon. Och jag vet att ni är en hel drös folk där ute som suktar efter vår och sommar, shorts och ballerina och jag ÄR fortfarande en av er, efter 26:e februari. Nu har jag inte tid med sånt. Nu vill jag bara åka skidor.

Snabbt samtal till mamma där vi försökte sia väder och vind, snöndjup och snökvalitet. För nu är det dags för skidpremiär. Outfit på.

Haft träningsuppläggs-samtal med mamman. En plan börjar utkristaliseras med skidutprovning, barmarksträning, snöpremiär, intervaller, läger osv. Latisimus (??) och rumpan skall tränas och skidsajter skall granskas för att hitta de snyggaste pjäxorna. Jag har precis plöjt alla skidskyttebloggar, skidåkningsbloggar och tog slalomåkarnas i bara farten. Det kommer gå som smör det här...

Inte lika duktig som Maja, men det är en start.