Johannas...

Så har vi då avklarat fotografiska museet i Stockholm. Och med avklarat menar jag varit där en av många gånger. Mitt mål var utställningen intended consequences (som jag skrivit om tidigare) och efter den så orkade vi inte riktigt ta in något mer, så vi ska tillbaka (om inte annat så för att köpa den här som plansch). Intended consequences var allt jag hade hoppats på och lite till. Bilderna var fantastiska, men det var inte riktigt de som utställningen ÄR, om ni fattar. Det som var bäst, och absolut värst, var berättelserna till varje bild. Kvinnor som först fått se hela sin familj dödas för att sedan bli våldtagna av ibland okänt antal män och lämnade gravida och utstötta. De må ha överlevt folkmordet i Rwanda men med ärr som inte går att föreställa sig. I brist på näsdukar kämpade jag för att hålla tårarna tillbaka för att i nästa sekund bli kokande förbannad. Något som jag tycker alla som har chansen i alla fall ska gå på, om inte bara för att få en rejäl ögonöppnare för oss skyddade nordbor.