Rösträtt
Efter en alldeles ljuvlig middag har jag nu lyssnat på herr Reinfelt i partiledarutfrågningen. Jag tycker det här med valet är väldigt intressant jag. Jag gillar att lyssna på vad de säger, och framför allt vad de inte säger. Hur de vill göra och hur de vill att de andra inte ska få göra det.
Lyssnade också klart på P3 dokumentär världen om Nelson Mandelas kamp mot apartheid i Sydafrika igår. Den fick mig att tänka (ännu mer än tidigare) hur viktigt det är att vi röstar. Även om man inte bryr sig eller inte är intresserad att sätta sig in i vad politikerna säger så måste vi rösta - om inte annat så för de människor där ute som kämpar för rätten att rösta. Eller för möjligheten att rösta i ett säkert, icke korrupt val (jaja, alla politiker är korrupta eller ljuger, bla bla, men ni fattar). Så snälla folket, gå och rösta - om det så ska vara blankt. Vi har ju för sjutton demokrati i vårt land! I dokumentären var det en person som berättade hur det var valdagen 1994 när de svarta i Sydafrika fick rösta för första gången. Han försökte beskriva en obeskrivbar glädje som alla människor kände (trots att de stod i kö typ tio timmar, men det är de ju vana vid i och för sig). Han försökte beskriva den obeskrivbara känsla av att se en 90-årig dam rösta för första gången... Han lyckades faktiskt rätt bra, jag började ju (såklart) nästan grina ute i löpspåret. Så snälla mina 20 läsare, lova mig att ni röstar!
Lyssnade också klart på P3 dokumentär världen om Nelson Mandelas kamp mot apartheid i Sydafrika igår. Den fick mig att tänka (ännu mer än tidigare) hur viktigt det är att vi röstar. Även om man inte bryr sig eller inte är intresserad att sätta sig in i vad politikerna säger så måste vi rösta - om inte annat så för de människor där ute som kämpar för rätten att rösta. Eller för möjligheten att rösta i ett säkert, icke korrupt val (jaja, alla politiker är korrupta eller ljuger, bla bla, men ni fattar). Så snälla folket, gå och rösta - om det så ska vara blankt. Vi har ju för sjutton demokrati i vårt land! I dokumentären var det en person som berättade hur det var valdagen 1994 när de svarta i Sydafrika fick rösta för första gången. Han försökte beskriva en obeskrivbar glädje som alla människor kände (trots att de stod i kö typ tio timmar, men det är de ju vana vid i och för sig). Han försökte beskriva den obeskrivbara känsla av att se en 90-årig dam rösta för första gången... Han lyckades faktiskt rätt bra, jag började ju (såklart) nästan grina ute i löpspåret. Så snälla mina 20 läsare, lova mig att ni röstar!
Kommentarer
Trackback
