35 kvm kärlek
Jag är tillbaka i Linköping, sur som ett bi. Eller det kanske är arg som ett bi. Skit samma. Vad ska jag vara här för kan man ju fråga sig, när båda han med stort H och den stora tv:n är i storstan. Skulle jag inte hitta något bra svar i stil med slutföra min utbildning kan jag alltid konstatera att det är en hel del kvar att packa så...
Flytten gick bra i alla fall. Förutom att vi körde väldigt fel och att vi inte har någon hiss på det nya stället (men väldigt mycket grejer fortfarande) och att vi började hela flytten med att få vår granne här på slätten att vilja skjuta sig själv (efter en snäll fråga om flytt där mitt svar fick det att låta som om det var en stor, fet och bitter separation på gång där jag heeelt klart vad den bittrare parten. Hon slank in i hissen kvickare än lille skutt hoppade när vulkanen var på väg att explodera, och jag kan svära på att jag såg henne stå och paniktrycka på knappen för att dörren skulle stängas). Det var också kul när vi skulle flytta Freddas attiraljer (som var betydligt fler än väntat) från den lägenhet han bott i nu en månad till den nya, klockan halv tolv en lördagkväll - på tunnelbanan. Vi hamnade mitt i en cirkel av människor som alla hade en vinflaska/ölflaska/burk med okänt innehåll i handen och tolv cm klackar på fötterna. Vi hade en resväska modell gigantisk och sex påsar i händerna - och gympakläder på kroppen. Och inget att hålla oss i (cirkeln tog upp väggarna) så vi, och packningen, flög mest runt.
Men till syvende och sist kom vi på plats och det är inget annat än 35 kvm kärlek. Bara vi får upp en vägg och tapetserar om kommer det bli så nära på perfekt som en billig, för liten, hyresetta kan bli. Vi lär också skaffa ett till täcke. Bilder kommer sen, när jag har några.
Efter sisådär 60 mil bilkörning på två dagar ska jag nu ta min tekopp och titta på film på min lilla tv. Sen ska jag sova, ny kurs börjar imorgon igen.
Flytten gick bra i alla fall. Förutom att vi körde väldigt fel och att vi inte har någon hiss på det nya stället (men väldigt mycket grejer fortfarande) och att vi började hela flytten med att få vår granne här på slätten att vilja skjuta sig själv (efter en snäll fråga om flytt där mitt svar fick det att låta som om det var en stor, fet och bitter separation på gång där jag heeelt klart vad den bittrare parten. Hon slank in i hissen kvickare än lille skutt hoppade när vulkanen var på väg att explodera, och jag kan svära på att jag såg henne stå och paniktrycka på knappen för att dörren skulle stängas). Det var också kul när vi skulle flytta Freddas attiraljer (som var betydligt fler än väntat) från den lägenhet han bott i nu en månad till den nya, klockan halv tolv en lördagkväll - på tunnelbanan. Vi hamnade mitt i en cirkel av människor som alla hade en vinflaska/ölflaska/burk med okänt innehåll i handen och tolv cm klackar på fötterna. Vi hade en resväska modell gigantisk och sex påsar i händerna - och gympakläder på kroppen. Och inget att hålla oss i (cirkeln tog upp väggarna) så vi, och packningen, flög mest runt.
Men till syvende och sist kom vi på plats och det är inget annat än 35 kvm kärlek. Bara vi får upp en vägg och tapetserar om kommer det bli så nära på perfekt som en billig, för liten, hyresetta kan bli. Vi lär också skaffa ett till täcke. Bilder kommer sen, när jag har några.
Efter sisådär 60 mil bilkörning på två dagar ska jag nu ta min tekopp och titta på film på min lilla tv. Sen ska jag sova, ny kurs börjar imorgon igen.
Kommentarer
Trackback
