A thought
Det är konstigt hur hjärnan fungerar. Att den kan vara så totalt väck vad gäller en sak bara för att bli lika pigg som ett barn på julafton om man istället får något roligt att göra. Därför går det så vansinnigt segt med denna förbannade PM. Det är sannerligen inte den svåraste uppgift jag gjort men det går bara inte ändå. Men jag ska fixa det. Ger mig själv en timme till, sen får det lov att vara klart. För sen ska jag till gymmet och bli grillad av monster-Olga.
Låt mig berätta om henne. Första gången vi skulle gå på pass här i stan var det core som gällde och jag och Pettersson stod snäll och väntade på att instruktören skulle komma och släppa in oss. Det började bli sent så vi började ana att det här opålitliga stockholmarna hade ställt in passet utan att nämna det för oss. Men tillslut kom en till stackare som skulle gå och berättade för oss att instruktören körde spinning-passet innan. Aha. Lugna som filbunkar igen. Så när spinningpasset tog slut kom instruktör och andra svettiga individer in till vår sal. Sagt och gjort. Där och då började det mest vedervärdiga magpass jag någonsin varit med om. Och jag brukar alltid stolt skryta med att "mjölksyra i magen står jag utan problem ut med". Jo, tjena. Efter tio minuter låg vi och kved både jag och miss P. Sen gick Olga på ryggen och jag fick lov att vända mig om vid flera tillfällen för att se om ryggmusklerna hade lossnat och låg kvar på mattan när jag hade satt mig upp. Men de satt kvar, kändes bara inte längre - och hade upphört med all verksamhet. Halvtimmen tog i alla fall slut och vi släpade oss uppför trappen mot omklädningsrummen - halvt döda helt klart. Inte ens halvt levande. Då, tar monster-Olga och går in i det lilla utrustningsrummet som ligger i anslutning till salen och börjar plocka fram bodypump-utrustning. För såklart är det hon som har det passet också, som startar direkt efter coren. Och då kan vi konstatera att hon gjora ALLA core-övningar. Det gjorde inte jag.
Se, nu gick det av bara farten att skriva. Och nu har jag bara 50 minuter kvar.
Låt mig berätta om henne. Första gången vi skulle gå på pass här i stan var det core som gällde och jag och Pettersson stod snäll och väntade på att instruktören skulle komma och släppa in oss. Det började bli sent så vi började ana att det här opålitliga stockholmarna hade ställt in passet utan att nämna det för oss. Men tillslut kom en till stackare som skulle gå och berättade för oss att instruktören körde spinning-passet innan. Aha. Lugna som filbunkar igen. Så när spinningpasset tog slut kom instruktör och andra svettiga individer in till vår sal. Sagt och gjort. Där och då började det mest vedervärdiga magpass jag någonsin varit med om. Och jag brukar alltid stolt skryta med att "mjölksyra i magen står jag utan problem ut med". Jo, tjena. Efter tio minuter låg vi och kved både jag och miss P. Sen gick Olga på ryggen och jag fick lov att vända mig om vid flera tillfällen för att se om ryggmusklerna hade lossnat och låg kvar på mattan när jag hade satt mig upp. Men de satt kvar, kändes bara inte längre - och hade upphört med all verksamhet. Halvtimmen tog i alla fall slut och vi släpade oss uppför trappen mot omklädningsrummen - halvt döda helt klart. Inte ens halvt levande. Då, tar monster-Olga och går in i det lilla utrustningsrummet som ligger i anslutning till salen och börjar plocka fram bodypump-utrustning. För såklart är det hon som har det passet också, som startar direkt efter coren. Och då kan vi konstatera att hon gjora ALLA core-övningar. Det gjorde inte jag.
Se, nu gick det av bara farten att skriva. Och nu har jag bara 50 minuter kvar.
Kommentarer
Trackback
