Johannas...

Varldens fulaste ko står nu i min hall. Det ligger både blod (faktiskt), svett  (en annig iaf) och tårar (nja) bakom det hela så jag börjar känna en samhörighet med spektaklet, moderskänslor typ. Jag hoppas han får ner oss säkert för backen i alla fall. Döpt han har vi gjort också, Mr rabbit is his name. MEn nu måste jag dammsuga. Alex har slängt stift från häftapparaten över hela golvet...