Done today


Klockan är inte ens ett och jag har hunnit med hur mycket som helst idag. Tagit promenad, plockat blomma, ätit några mål mat, tittat på nyheter, simning och golf och framför allt förstört min frisyr. Fick för mig att plock fram färgpaketet som stått och väntat så länge och tänkte att "det kan väl inte vara så svårt". Well tji fick jag. Det jag har lyckats med är att skaffa mig är en blond utväxt till ett brunt hår, och jag gissar att det hade varit snyggare tvärtom om man nu nödvändigtvis ska ha en utväxt. Jag får väl ta min surt förvärvade lön imorgon och göra nåt åt det...

Nu ska jag i alla fall sätta mig med min uppsats. Det var ju faktiskt därför jag inte åkte till dalaland i helgen.

@ jobbet




Den annars så slående utsikten från jobbet har idag tappat lite i kvalitet. Det är regnigt, blåsigt och dimmigt.. eller helt enkelt grått som f*n. Så idag travade jag, den stickade koftan och barret till arbetet utan problem. Det är ju inte direkt så att man vill ligga på stranden istället.

It could be better


Efter ledig dag igår är det tillbaka på jobbet idag. Och dagen kunde ha fått en bättre start än den att man, väldigt bildligt, drömmer att pojkvännen tokdumpar en. Men han har nu på ett väldigt pedagogiskt sätt förklarat att det bara var en dröm. Men när dagen är klar är jag snart i mål för veckan och då blir det barar fyra veckor kvar till USA.

Förgås


Jag förgås av värmeslag i minilägenheten. Och det hjälper inte att man har en hel bäverpäls på huvudet och är stressad av packning och all annat skit. Vinter någon?

Ett heltidsjobb till


Jag sitter och bråkar med min gamla dator. Den ska säljas till första bästa som erbjuder sig att hämta den och betala en tjuga (hej dryga ut reskassan) men jag vill helst inte att den ska säljas med allt som jag hållt kär i flera år kvar på datorn. Om kungen skulle kunna bli utpressad så ska ni bara veta vad mina bilder skulle kunna medföra, ojoj. Därför har jag nu spenderat två dagar med att försöka tömma skiten. Och jag har inte så mycket att tömma så det egentligen skulle ta två dagar, utan datormakapären är så dålig så den stänger av sig själv om man ger den mer än ett kommando åt gången, alternativt försöker flytta en mapp med fem bilder i, alternativt försöker radera en mapp med två album i. Överhettning säger datordoktorn till pojkvän. Förbannad skit säger jag.

Oväntat

Inte helt oväntat har någon, antagligen en illasinnad trafikgud, valt att stänga av just den på/avfart som vi efter många timmars planering hade bestämt oss för och på så sätt rubbat hela vår tidsplanering. Vad är det med Stockholm och att stänga av vägar precis där jag ska åka? Det enda ljuset i tunneln är att jag nu, den varmaste och mest kvava dagen sedan mannaminne satte mig på rätt sida av tåget, den utan sol. Händer typ en gång på miljonen.

Tricky part


Min mamma befinner sig just nu utomlands på pilgrimsleden mellan Frankrike och Spanien. Hon bokade en flygbiljett, köpte ett par vandringskängor och bar sig av - mer eller mindre. Noll koll och spontan är väl min mamma i ett nötskal. Men när hon skulle ge sig av var hon ändå nervös för EN sak, och det var inte att hon åkte ensam eller inte hade en hembiljett eller att hon inte knappt visste vad hon skulle göra. Nä, det enda hon var nervös över var att hitta rätt flyg på Skavsta. För Skavsta är ju läskigt stort och så.

Lite på samma sätt är Fredda nu vansinnigt nervös inför kvällens resa mot Söderköping. Men han är inte nervös inför att dela E4:an med galna helgtrafikanter som susar fram i 130 eller för att vi riskerar att få göra just detta i ösregn. Nä, han är nervös för att han ska hämta mig på jobbet och således ta sig av nämnda motorväg på rätt ställe, cirka 1 km hemmifrån. Vana Stockholmare som vi är.

Där sommaren börjar


Midsommar i all ära men igår invigdes sommaren på riktigt. Allsång på skansen och morden i midsommer på SVT och Johanna satt bänkad, i alla fall för mordmysterierna (allsången hanns inte med, eftersom jag blev desperat efter glass för att fira med och fick springa fort till ok). Jag kan inte räkna alla sommarkvällar jag har spenderat framför tv:n och kommisarie Barnaby medan det aldrig blir mörkt ute så man efteråt kan gå ut i shorts och andas in lite go pollenluft. Ah. Så nu är det enligt traditionen sommar på rktigt och som ett brev på posten vaknade jag imorse med en lätt morgondepression. Vill vara ledig, ligga vid en sjö, läsa en BRA bok och bara vara. Det hela blev sedan inte bättre när jag insåg att min bikini har gått å blivit för stor, och jag inte har råd med ny.

Down under


Efter morgonens holmgång med skogsspåret drabbades jag av årets i särklass värsta pollenattack. Diverse tabletter och nässpraysduschar har inte hjälpt nämnvärt så just nu är jag aningen däckad. Med andra ord helt slut. Kvällen har spenderats med att packa upp efter helgen och pojkvän har således fått se filmen "zombien och resväskan" i live-version. Om den nu hade funnits.

En lunchrast senare



Bloggar från jobbet. Skulle fixa med nån bild tänkte jag, men paint och jag var lite oense. Så jag fixade en egen. Rätt nöjd om jag får säga det själv. Men nu ska jag iväg och vara trevlig igen.

03.59

caption

Inre kamp


Efter en natt i ett kokande sovrum med vansinnigt bra formulerade uppsatsmeningar i drömmen vaknade jag strålande glad och spurtade upp ur sängen. Eller nä, det var kanske precis det jag inte gjorde. Jag tog mig upp men liknade mest en gammal säck potatis som legat i pappas källare och blivit sådär lagom möglig. Sen tog jag mig till hallen innan jag fick vända igen på grund av fruktansvärt illamående. När jag är trött har jag en lucka på ungefär 50 sekunder från uppstigning innan jag måste ha fått i mig frukost. Annars är det kört. Men eftersom jag inte har tid att sova bort magproblemet befinner jag mig i detta nu i soffan, i fosterställning, och försöker blidka mitt inre med att sakta med säkert sörpla i mig lite fil. God morgon!

It aint over 'till


Fem minuter innan läggdags igår tog jag mig en titt i spegeln och såg det här. Och jag kände igen vad jag såg, för det är banne mig inte första gången. Jag står helt rakt och avslappnat men det går väl ändå att hitta vissa sneda element i bilden. Helt sjukt. Vi tog en kort promenad till OK för att köpa glass och jag fick klättra upp för trottoarkanterna med hjälp av pojkvän för att inte råka rubba nackens position. Det gjorde ont då. Men som ett mirakel (nåja, värktabletter och en sju helsikes till envishet) har jag sovit bra inatt och nu är det bättre. Som belöning för det får jag skriva uppsats. Vilken lycka.

Ä tar stopp


Här sitter jag och ugglar i en lägenhet som håller en stadig temp på ca 95 grader och bär halsduk. Vaknade imorse med nackspärren från en mindre härlig plats dit syndande människor kommer efter döden. Det gör mycket ont och jag har en svängradie på cirkus fem centimeter, allt lite lutande åt vänster. Jag har hittat en vinkel som tillåter mig att titta på datorn skapligt obehindrat, men så mycket mer än så får jag inte till. Det går verkligen, verkligen så bra för mig just nu. Bjuder till och med på en smiley :)

Min tvättstuga

Idag hände det. Det där som jag bara har läst om på internet förut. Någon snodde vår tvättid. Dock visade det sig rätt fort att vi fortfarande lever i vår "alla älskar varandra och tar hand om varandra"-bondevärld och inte alls är så anpassade till de hårda Stockholmska klimatet - för vi började ränna runt bland grannarna för att hitta boven i dramat för att snällt be honom ta sin tvätt och sticka och brinna. De två grannar vi testade var dock inte skyldiga, men vänliga nog att tala om för oss att maskingerna går att snabbspola samt att "här slänger man ut kläder om nån har chansat - alla gör så". Så sagt och gjort, vi slängde ut den chansande grannens kläder och tog över herreaväldet över tvättstugat. Stolta som tuppar.

Inga bara ben


Jag har insett att jag kommer vara blekast i kvarteret i år igen, men det hindrar mig inte ifrån att visa upp det och ta mig en tur in till stan för att köpa guidebok (glömde't igår) och möta upp karln min för diverse presentshopping (till ettåring, desvärre inte till mig). Till detta occasion hämtade jag upp sommarskor och jackor från förrådet och fick mig ett litet välbehövligt lyckorus. Hade glömt bort flera av dyrgriparna där nere.

Uppsatspaus




Det är lunchdags och medan cannellonin blir varm i ugnen pissar jag på uppsatsen och dansar runt lägenheten iförd surfshorts. För jovars, folk snackar ju om att det är sommarvärme ute, men eftersom jag inte kommer ut förrän i juni så gör jag mitt bästa för att fixa sommar innanför de fyra väggarna. Dansar runt till Roxette gör jag också, hipp som jag är.

Saker som är... ni vet

För ett år (jaja, och tre dagar) sedan gjorde jag detta. Och nu sitter jag här med denna utsikt och dagens matsäck totalt uppäten.


Ni kan ju fatta att man får cravings.

Sån förbannad koll man har

Såhär gick min morgon till. Sängen var på tok för skön så jag låg kvar lite länge, jag gick upp och började göra mig i ordning, valde ut vilka böcker som skulle få följa med till skolan (13 st blev det), packade matsäck (tre "mål", ingen kurrande mage ska få komma emellan mig och min uppsats idag), packade dator, packade vattenflaska, servetter, bestick och tuggummin, fick för 17 till och med med mig träningskläder och travade iväg mot tunnelbanan. Nöjd som få med mig själv för min organiserade och genomtänkte packning.

Kommer fram till universitetet, tar fram grejerna och ser - jag har datorn med mig, jag har sladden till datorn med mig men jag har banne mig inte med mig min dator. Jag har med mig karlns dator. Och så vitt jag vet har jag inte skrivit och sparat uppsatsen på den. Så jo, jag fick med mig mat och mellanmål för en hel bataljon men jag fick inte med mig uppsatsen.


Innehåll

Swoppade runt lite på bloggar för inspiration och välmåendets skull och insåg att det är banne mig svårt att blogga när man har en shoppingbudget på -500 i månaden (kreditkort i Sydafrika, I say no more), klipper sig en gång per år (men då jäklar bloggas det om'et) och har top-model kvaliteter som endast klår en daggmasks posing-talanger. Kvar blir då, tja filma när jag skriver uppsats kanske. Men min röst gör sig inte på tv den heller.

Så kvar har vi alltså en bitter Johanna i mjukisar, otvättat hår och sittandes på stol på en kudde för att nå upp till bordet. Men det är la inte fy skam det heller.


Grannar.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0