Paranoia

Idag var en sådan där morgon när jag stängde av väckarklockan säkert femton gånger. Det som krävdes för att jag tillslut skulle slå upp mina brun/grön/grå var att jag drömde om min uppsatshandledare. Han var arg - och vips så var jag klarvaken och stationerad framför datorn. Paraniod? Jag? Aldrig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0