En liten en
Afrika. Hur 17 hamnade jag här?
Tänkte bara skriva av mig lite. Ingen behöver läsa för det kommer kanske inte vara så intressant. Blev väl inspirerad av facebookkonversationen.
Jag är i Kapstaden nu. Jag bor här. Har inte varit här mer än en och en halv vecka, vilket är ingenting. Men det känns som en hel evighet - och lite till kanske. Jag har träffat härliga människor och högljudda människor. Läskiga människor och tråkiga människor. Trivs jag? Absolut, det är klart att jag gör. Men det är fortfarande mycket att fixa och lära sig, och det är framför allt jäkligt långt ifrån Fredrik. Att gå från att ha trampat på varandras fötter varje dag i sex månader till att vara två kontinenter och en ekvator ifrån varandra i fem månader är minst sagt omställande. Saknar honom varje sekund i alla fall och önskar att jag kunde dela detta med honom. Men det hade inte varit lika nyttigt för mig då antar jag, så inget ont som inte har något gott med sig. Snart kommer han i alla fall och det ska bli det bästa som hänt i mitt liv tror jag.
Vill jag åka hem? Nej det vill jag inte. Inte hela tiden i alla fall. Men jag vet att jag aldrig skulle göra det, jag antar att det bara är ett sätt för mig att fortfarande känna kontakt med mitt hemma. Nä, om det är något jag vet så är det att den dagen jag väl åker hem kommer jag vara stolt över mig själv som gjorde det här, helt ensam. För det är vad jag är, ensam. Ingen annan har åkt hit helt själv, så det så. Jag är bäst!
Jag saknar mamma och pappa också. Viktor, Petrus, Mandis och Anton med. Plus Stusse. Kan väl slänga in Albin och Vilma också.
Jag ville i alla fall åka hit för att få perspektiv sa jag vid avfärd. Och efter denna korta tid flödar mitt inre av perspektiv vill jag lova. Jisses. Efter ytterligare fem månader måste jag verkligen uppnått mitt mål med resan. Det känns skönt.
Mår jag bra? Ja det gör jag. Vissa stunder bättre vissa stunder sämre. Vissa stunder bäst vissa stunder sämst. Men bra mår jag. Och jag vill verkligen må bra, så jag försöker banne mig se till att jag mår bra. Så idag blir det avfärd till stranden efter skolan. Där ska jag sova!
Kommer detta bli den häftigaste grejen i mitt liv, so far iaf? Såklart. But give me time så ska jag uppskatta det fullt ut!
So long mina vänner. Självklart saknar jag er också! Hoppas ni mår bra och tar hand om Sverige när jag inte är hemma. Läs den andra bloggen och ge mig snälla en liten kommentar. Jag blir så glad då!
Tänkte bara skriva av mig lite. Ingen behöver läsa för det kommer kanske inte vara så intressant. Blev väl inspirerad av facebookkonversationen.
Jag är i Kapstaden nu. Jag bor här. Har inte varit här mer än en och en halv vecka, vilket är ingenting. Men det känns som en hel evighet - och lite till kanske. Jag har träffat härliga människor och högljudda människor. Läskiga människor och tråkiga människor. Trivs jag? Absolut, det är klart att jag gör. Men det är fortfarande mycket att fixa och lära sig, och det är framför allt jäkligt långt ifrån Fredrik. Att gå från att ha trampat på varandras fötter varje dag i sex månader till att vara två kontinenter och en ekvator ifrån varandra i fem månader är minst sagt omställande. Saknar honom varje sekund i alla fall och önskar att jag kunde dela detta med honom. Men det hade inte varit lika nyttigt för mig då antar jag, så inget ont som inte har något gott med sig. Snart kommer han i alla fall och det ska bli det bästa som hänt i mitt liv tror jag.
Vill jag åka hem? Nej det vill jag inte. Inte hela tiden i alla fall. Men jag vet att jag aldrig skulle göra det, jag antar att det bara är ett sätt för mig att fortfarande känna kontakt med mitt hemma. Nä, om det är något jag vet så är det att den dagen jag väl åker hem kommer jag vara stolt över mig själv som gjorde det här, helt ensam. För det är vad jag är, ensam. Ingen annan har åkt hit helt själv, så det så. Jag är bäst!
Jag saknar mamma och pappa också. Viktor, Petrus, Mandis och Anton med. Plus Stusse. Kan väl slänga in Albin och Vilma också.
Jag ville i alla fall åka hit för att få perspektiv sa jag vid avfärd. Och efter denna korta tid flödar mitt inre av perspektiv vill jag lova. Jisses. Efter ytterligare fem månader måste jag verkligen uppnått mitt mål med resan. Det känns skönt.
Mår jag bra? Ja det gör jag. Vissa stunder bättre vissa stunder sämre. Vissa stunder bäst vissa stunder sämst. Men bra mår jag. Och jag vill verkligen må bra, så jag försöker banne mig se till att jag mår bra. Så idag blir det avfärd till stranden efter skolan. Där ska jag sova!
Kommer detta bli den häftigaste grejen i mitt liv, so far iaf? Såklart. But give me time så ska jag uppskatta det fullt ut!
So long mina vänner. Självklart saknar jag er också! Hoppas ni mår bra och tar hand om Sverige när jag inte är hemma. Läs den andra bloggen och ge mig snälla en liten kommentar. Jag blir så glad då!
Kramar
Hur kan man älska någon så mycket
Du är min finaste ängel och jag saknar dig mer än alla ord på alla språk (inklusive de omöjliga klickspråken) kan beskriva! Denna bild vaknar jag upp till varje morgon och blir lika överlycklag varje gång för att jag får vara din.
Bye bye, eller nåt
Nu åker jag, snart. 12 från Linköping, 18.55 från Arlanda och sen spökar tidszonerna med mig så mellanlandningen kan jag inte riktigt redovisa. 11.25, 10.25 svensk tid, imorgon förmiddag landar jag i alla fall på Capetown airport. Så från och med nu är denna bloggen ganska pausad. Det kommer väl bli så att jag är här och skriver ibland också säkert, kan ju inte hålla mig borta. Men annars rekommenderar jag varmt;
för att hålla koll på mig!
So lång mina vänner. Vi ses på andra sidan - kapstadenresan.
för att hålla koll på mig!
So lång mina vänner. Vi ses på andra sidan - kapstadenresan.
Duktiga lilla jag
Jag har städat och är makalöst nöjd över mig själv hur fort det gick och hur rent det blev. Nu ska jag dona lite på datorn och sen bär det av ner till stan för lite inhandling till resan och inför kvällen. Paret från Tranås (Borås) kommer på besök och ska få sig lite mat och pulka(soppåse)åkning i isbanan utanför. Ska bli grymt trevligt!
Titta vad jag hittade
Nu!
Jag anar en möjligt antågande urinvägsinfektion i kroppen min. Utomordentligt dålig tajming om jag får säga det själv. Men Malin gav mig huskuren nummer ett, som hon fått av sjukvårdsupplysningen. Extrem överkonsumtion av C-vitamin. Så jag kör.
Idag
Idag har jag klippt mig. Jippi. Nöjd blev jag också, mer nöjd än vad jag brukar bli av att vara hos frisören. Men det kan vara för att det typ inte är någon skillnad alls. Det va bara ett problem, jag kom dit på fel dag. Hade tydligen bokat tisdag, onsdag den 12:e fanns inte visade det sig. Men hon verkade inte allt för förargad på mig. Nu fick jag klippa mig hos en lärling också, så billigt blev det.
Sen har jag hängt lite hos Malin. Ännu en person man sett för sista gången på dryga fem månader. Det börjar bli lite galet det här. Hemma här är det tvätt och mat på gång i alla fall, och kanske dags för att börja ge sig på att fylla den stooora resväskan.
Sen har jag hängt lite hos Malin. Ännu en person man sett för sista gången på dryga fem månader. Det börjar bli lite galet det här. Hemma här är det tvätt och mat på gång i alla fall, och kanske dags för att börja ge sig på att fylla den stooora resväskan.
Fixa
Jag lyssnar på Disney och pillar bort ccv-nummer. Prima tisdag!
Stolt
Cisci är stolt över sin pojkvän som är med i tv. Jag är stolt över min som häromdagen planterade ihop två blommor nästan helt själv.
Nu står han konstant och pratar med den nya blomman och talar om för den hur duktig den är när den växer. Söt.
Nu står han konstant och pratar med den nya blomman och talar om för den hur duktig den är när den växer. Söt.
Kontroll
Efter bokad flygbiljett fick jag en massa energi och har idag nu fixat massvis med min gamla lägenhet som ska hyras ut igen ju, eftersom Sara tyckte det var en bra idé att flytta nu precis när jag inte hade något annat att fixa. Men jag jobbar på. Så nu är jag översnäll och sitter och försöker se vilken som är den bästa internetlösningen för mina kommande hyresgäster, småflickor från Leksand. Dom är ju inte mer än typ 16 år så jag tänkte väl att jag kunde hjälpa till lite. Synd bara att jag inte fattar ett jota, så nu tar jag nog första bästa.
Idag har jag träffat lite andra människor är Fredda. Det var på tiden faktiskt (inte illa mot han, men efter en och en halv vecka av fyra väggar och en skäggfarbror kan det vara bra att se nåt annat). Var nere på stan och fikade med de enda andra flickorna som är i stan, Malin och fia. Mycket mycket trevligt, så morgondagens planering är ett samtal till Sydafrika (ni vet, sånt där man sysslar med dagligen) och en playdate med Malin.
Och på onsdag ska jag klippa mig, BEHÖVLIGT! För detta spret
är banne mig inte människovärdigt.
Idag har jag träffat lite andra människor är Fredda. Det var på tiden faktiskt (inte illa mot han, men efter en och en halv vecka av fyra väggar och en skäggfarbror kan det vara bra att se nåt annat). Var nere på stan och fikade med de enda andra flickorna som är i stan, Malin och fia. Mycket mycket trevligt, så morgondagens planering är ett samtal till Sydafrika (ni vet, sånt där man sysslar med dagligen) och en playdate med Malin.
Och på onsdag ska jag klippa mig, BEHÖVLIGT! För detta spret
är banne mig inte människovärdigt.
Behöver er hjälp, på riktigt!!
Jag behöver väl inte förklara att jag är en blödig människa återigen. Det har jag väl påvisat tidigare. Därför vet jag att jag kommer grina ögonen ur mig när jag sitter själv på Arlanda och snart ska lyfta, jag kommer sedan fortsätta grina när jag sitter på flyget och kommer antagligen grina när jag kliver av det också. Och ska det grinas så ska det tänker jag. Därför håller jag på att sätta ihop den ultimata "jag är så ensam och övergiven och gråter så jag skakar"-låtlistan. Maintheme är såklart All by myself med Celine Dion men sen har jag inte så många mer. Så kan ni snälla ge mig förslag på tjejiga grinlåtar nu. Detta är alltså viktigt, så det är nästan förbjudet att läsa detta utan att ge mig en låt. Tiden rinner iväg...
Puh
Jag trodde det var utomjordingar som kommit till slätten...
Men det var bara fasligt kallt tydligen.
Men det var bara fasligt kallt tydligen.
Inte bara minus nu i alla fall
Min stora kärlek helade min dator efter miss Gagas (se här) påhopp härom dagen. Dock hann Ladyn in i iPoden innan vi kom på henne, vilket resulterade i att jag igår förstörde datorn en gång till. Och hon är tydligen riktigt riktigt elak den där damen. Så idag blir det en sväng till tornby för att inhandla en hårddisk, för att kunna rädda alla saker jag vill rädda. Jättekul.
Men allt är inte nattsvart. Efter min kollaps igår visade det sig att CSN tyckte tillräckligt synd om mig för att se till att godkänna min ansökan. Så på tisdag blir jag en mycket rik kvinna, på lånade pengar. Men ändå.
Vad gör ni i helgen då?
Men allt är inte nattsvart. Efter min kollaps igår visade det sig att CSN tyckte tillräckligt synd om mig för att se till att godkänna min ansökan. Så på tisdag blir jag en mycket rik kvinna, på lånade pengar. Men ändå.
Vad gör ni i helgen då?
Och det fortsätter
Tanken var ju att den andra bloggen (ikapstaden.blogg.se Jonna) skulle ta hand om resefixet och så, men då den också ska vara till lite mer allmän beskådning får ni mina kära läsare nu höra på mina innersta känslor. Känn er hedrade och, antagligen, uttråkade.
För nu är jag så in i helskotta less på det här! Jag har alltså ingen biljett, inga pengar och ingenstans att bo. Hon som ska hjälpa mig med boendet är inte inne på kontoret och hennes sekreterare låter som hon ska somna vilket sekund som helst i telefonen, så jag hyser inga större förhoppningar att mina meddelanden ska nå Ms Debra Lamson direkt. Så det blir väl att bo på svindyrt hotell. Vilket leder till nästa del. Inga pengar! Har nu pratat med CSN tre gånger på fyra dagar. Fått reda på att min ansökan är fläckfri och att det inte ska vara några problem alls, det är bara så att en handläggare ska få upp ärendet. Det kan ta till nästa fredag på grund av två till tre veckors handläggningstid (men enligt mina efterforskningar har de idag haft tretton helgfria dagar på sig att fixa det hela, så jag ger den till på tisdag - max). Nästa fredag är det två dagar kvar till avfärd och lite sent att fixa flygbiljett, om jag får säga det själv. Kontentan av det hela är att jag inte har någonstans att bo och jag kommer inte dit. Fint. Det kommer bli ett sjukt bra halvår det här, hängandes på Arlanda. För dit kommer jag i alla fall.
Det är då nu man kan fråga sina föräldrar om ett lån, vilket säkert går bra. Det renderar dock i att jag får så dåligt samvete så att jag ligger och grinar i soffan i en halvtimme, bölandes "jag vill ju stå på egna ben". Det är sant. Fråga min pojkvän.
Sammanfattningsvis är det alltså så att jag vill att allt ska fixa sig. Och det sjuka är att jag vet att det kan vända på en femöring. Får jag bara ett mail av Debra så löser sig nog det. Får jag bara ett besked från CSN har jag en flygbiljett paxad som är perfekt. Så det är inte så långt borta, det bara känns som om det är tusen mil kvar.
För nu är jag så in i helskotta less på det här! Jag har alltså ingen biljett, inga pengar och ingenstans att bo. Hon som ska hjälpa mig med boendet är inte inne på kontoret och hennes sekreterare låter som hon ska somna vilket sekund som helst i telefonen, så jag hyser inga större förhoppningar att mina meddelanden ska nå Ms Debra Lamson direkt. Så det blir väl att bo på svindyrt hotell. Vilket leder till nästa del. Inga pengar! Har nu pratat med CSN tre gånger på fyra dagar. Fått reda på att min ansökan är fläckfri och att det inte ska vara några problem alls, det är bara så att en handläggare ska få upp ärendet. Det kan ta till nästa fredag på grund av två till tre veckors handläggningstid (men enligt mina efterforskningar har de idag haft tretton helgfria dagar på sig att fixa det hela, så jag ger den till på tisdag - max). Nästa fredag är det två dagar kvar till avfärd och lite sent att fixa flygbiljett, om jag får säga det själv. Kontentan av det hela är att jag inte har någonstans att bo och jag kommer inte dit. Fint. Det kommer bli ett sjukt bra halvår det här, hängandes på Arlanda. För dit kommer jag i alla fall.
Det är då nu man kan fråga sina föräldrar om ett lån, vilket säkert går bra. Det renderar dock i att jag får så dåligt samvete så att jag ligger och grinar i soffan i en halvtimme, bölandes "jag vill ju stå på egna ben". Det är sant. Fråga min pojkvän.
Sammanfattningsvis är det alltså så att jag vill att allt ska fixa sig. Och det sjuka är att jag vet att det kan vända på en femöring. Får jag bara ett mail av Debra så löser sig nog det. Får jag bara ett besked från CSN har jag en flygbiljett paxad som är perfekt. Så det är inte så långt borta, det bara känns som om det är tusen mil kvar.
Nu går ingenting rätt
Fortfarande inget svar från CSN, istället en trasig dator. Freddas dator däremot är hel så jag kan fortfarande blogga. Men Lady gaga har i någon form av hämndaktion, efter att jag försökt sneaka till mig hennes album utan att betala, sett till att min dator numera är stolt virusbärare. Så jag beger mig ner på stan medan min andra halva snällt sitter vid min dator och försöker övertala miss Gaga att jag egentligen är en snäll människa och att jag inte är förtjänt av hennes ilska.
100106
Det blev en pulkatur och ja, resten säger väl sig självt.
Tröja: modellens privata, Åhlens tror jag
Tröja: modellens privata, Åhlens tror jag
Långkallingar: häng, ca 10 år gamla
Strumpor: Ett par i raden av alla i lådan
Frisyr: otvättad rak
Konsten att
Nästan rikskändis! I alla fall hyllad som en?
Dagen har varit en uppvisning i konsten att inte göra någonting. Och jag gillar det. Röd dag it is, som man säger. Svärföräldrarna var i och för sig på besök, med de lagade maten så inte ens då behövde jag göra något vettigt. Nu är klockan åtta och jag är godissugen. Och eftersom man inte kan få tag på godis utan att gå utanför dörren, och eftersom jag inte varit utanför dörren idag stundar det en promenad med kärleken. Eller kanske en sväng i pulkabacken med några soppåsar.
Jag ger mig
Överaskad är bara förnamnet. Filmen var skitbra!
Bio
Familjen biobesökare (vi alltså, på grund av ett konstant flöde av gratisbiljetter från svärföräldrar) (observera att jag verkligen inte klagar) ska gå på bio ikväll. Vi tänkte se Sherlock Holmes men det var en aning fullt, så aningen motsträvigt ska vi nu se Avatar. Den där filmen som minst en per dag hyllar på Facebook ni vet, men som jag ändå är rätt skeptisk till. Fast å andra sidan är jag ju disney-freak så lite overklighet kan väl knappast skada. Godis blir det i alla fall.
Så håll utkik efter betygssättning på fb...inte. Så ni vet.
Så håll utkik efter betygssättning på fb...inte. Så ni vet.
Till Jonna
iKapstaden.blogg.se
Du är så lat Jonna! =)
Du är så lat Jonna! =)
Humor
Star wars på tv. De hade översatt R2D2 till Artooo-Detooo i texten. Det tyckte jag var kul. Men det kan vara för att jag har en sån där dag där det jag gör annars inte är speciellt kul alls i övrigt. Eller så var det helt enkelt jättekul.
Maken till produktiv jag är dock. Nästan lite rädd för mig själv.
JVM
Jag ska nu försöka se på reprisen av nattens semifinal. Utan att få reda på resultatet. Jag vet inte om ni har sett det avsnittet av How I met your mother när de inte ska få reda på resultatet i Super Ball, precis så känner jag mig i alla fall. Jag fick Fredda att titta på JVM-bloggen för att lista ut när reprisen skulle börja och han fick även meddela om det stod något om det hela på blogg.se:s framsida. Det gjorde det inte och enligt mina efterforskningar skall reprisen börja om två minuter och jag litar stenhårt på att sjunde himmelen inte kommer avslöja något tills dess.
Under tiden ska jag skriva listor. Ja, oj vad listor jag ska skriva!
Under tiden ska jag skriva listor. Ja, oj vad listor jag ska skriva!
Hemma igen
Jag är i Linköping igen. Två veckor kvar till avfärd, and counting. Känner att det är nu det börjar. Antar att denna blogg för tillfället kommer fadea ut lite, som man skulle säga på svengelska. Mer plats för den andra bloggen. När jag väl har tagit tag i mitt liv och börjat fixa.
Men än så länge kan jag säga att det är superskönt att hänga hemma i lägenheten igen. Det är skönt att veta att man har detta att komma hem till sen igen! Och i detta måste jag ju inkludera en kärlek som sitter borta vid matbordet.
Nu; Project Runway och lite svampsoppa kanske...
Men än så länge kan jag säga att det är superskönt att hänga hemma i lägenheten igen. Det är skönt att veta att man har detta att komma hem till sen igen! Och i detta måste jag ju inkludera en kärlek som sitter borta vid matbordet.
Nu; Project Runway och lite svampsoppa kanske...
Happy new
Ett nytt år är här igen. 2010. Det blir fler och fler år man har levat. Kvällen då det nya året firades in var mycket trevlig. Maten var god och sällskapet var bedårande. Sångrösterna däremot var väl lite av blandad kvalitet, men det var lite det som gjorde grejen!
Året 2010 kommer bli jätteläskigt, men jättekul också hoppas jag.
Idag och igår har det väl inte blivit alltför många knop gjorda. Sovit och myst och varit en sväng till Beckson och Adde och spelat spel. Tagit farväl av damerna Caroline och Julia som nu sitter på flyget på väg till staterna för ett halvårs vistelse. Så konstigt det kan bli ibland.
Imorgon bär det av till Linköping igen. En helt underbar julvistelse i Dalarna har det varit. Mycket fina bilder att ta med mig av hemmet när jag bär av mot långt bort.
Kul inlägg...
Året 2010 kommer bli jätteläskigt, men jättekul också hoppas jag.
Idag och igår har det väl inte blivit alltför många knop gjorda. Sovit och myst och varit en sväng till Beckson och Adde och spelat spel. Tagit farväl av damerna Caroline och Julia som nu sitter på flyget på väg till staterna för ett halvårs vistelse. Så konstigt det kan bli ibland.
Imorgon bär det av till Linköping igen. En helt underbar julvistelse i Dalarna har det varit. Mycket fina bilder att ta med mig av hemmet när jag bär av mot långt bort.
Kul inlägg...
