Dag 16, min första kyss

Å herre gud. Jag kommer faktiskt ihåg den.

Jag var inte en sån där tjej som hade 14 pojkvänner (samtidigt) under lågstadiet. (Jag var istället den som sprang med 'fråga chans-lapparna' åt Mariah). Därav hade jag nog faktiskt inte ens pussat en kille förrän i sexan. Utanför sockis. Skoldisko.

Jag var ett mycket långt barn. Sen stannade jag plötsligt. Jag har, ärligt, vuxit ungefär en centimeter sen femman och är därför omvuxen av de flesta. Men i sexan hade de inte kommit om mig än, och definitivt inte killarna. Därför var jag väl sådär tre decimeter längre än kyssoffret. Jag hade även glasögon (högst osnygga saker, anser fortfarande att optikern blåste mig när han sa att de såg bra ut). Så när det väl var dags började jag väl med att böja huvudet till en 90 graders vinkel i nacken. På så sätt hamnade glasögonen liksom ovanför själva munmötet, vilket orsakade grov dimma på glaset i den varma vårkvällen, varpå jag helt enkelt avbryter och säger: "*fniss* det immar igen *fniss**fniss*". Maken till romantisk kommentar får man ju leta efter.

Hur det var har jag absolut ingen aning om! Jag minns bara dimman.

Kommentarer
Postat av: Mariah

But hello, vem vad det som du kysste? :-)

2010-12-09 @ 08:59:57
Postat av: cisci

vem, vem, vem??? fick uppleva detta dimmiga och fnissiga tillfälle med dig. :)

2010-12-10 @ 21:01:01
Postat av: Johanna

Brodin såklart :) Var ju värsta paret på den tiden.

2010-12-10 @ 23:16:56
URL: http://jlu.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0