Johannas...

Hej tv3

Tittade precis på Discovery science om hur de gjorde en matberedare - och blev på ett vips av med min bitterhet över att ha inte gjort något i livet. Insåg att jag hade kunnat hamna på en fabrik och suttit och böjt aliminiumband i en speciell form hela dagarna. Det hade varit botten. Vi konstaterade här att varje arbete som innebär att man har skydd på händerna mot förslitningsskador är ett arbete där man har all rätt att vara bitter. Förutom trädgårdsmästare möjligen, de får ändå ha lite blommor på handskarna.

Likt Rebecca (som jag för övrigt faktiskt verkligen unnar hästridningen) sitter jag här och känner onsdagslycka. För det är vad man känner såhär minuter efter att man klarat en låt på expert för första gången på guitar hero. Men inget gott som inte har nåt ont med sig. Jag mår nu oerhört illa. Hela rummet snurrar på grund av att den där tågrälsen som noterna sitter på går så förbannat fort. Och kockarna på hell's kitchen gungar. Så synd om mig som nu måste vila i soffan =) En annan onsdagslycka är att det regnar och jag som ska/skulle springa.

Nu får det var nog. Jag vet ju att jag mår skit så fort jag läser en resedagbok så från och med nu har jag offentligt lagt ner det. Jag blir bitter och avundsjuk. Och får ångest. Och inte lite så att man kan skratta åt hur knäpp (och söt) jag är (hehe) utan riktig rejäl "hjärtat släpper från sina vener"-ångest och ont i kroppen. Det är ju så mycket jag vill göra och nu har jag snart varit och harvat i Linköping (av alla ställen på jorden) i tre och ett halvt år. Utan några pengar och utan någon tid alls att göra något kul för.

I natt har jag varit hob på "änglar och demoner"-skattjakt i rom. Åkt buss i Siljansnäs. Missat buss i Siljansnäs. Haft pappas tofflor på mig på väg till bussen - och de passade. Ringt runt till div. NHL-stjärnor för att fråga när bussarna gick i Siljansnäs. Varit Knihgt Rider och slagits mot Michael Jackson - om en tjej. Suttit fängslad och samtidigt varit den som befriade mig. Jag har nog sovit också.

Efter en mycket härlig helg med kompisarna Mariah och Maja sitter jag nu här i lägenheten. Det är lite tomt men jag och sambo har sambotid och myser med kycklig och sallad. Nu myser vi inte som ni kan tänkas tro med dessa ingredienser, utan de befinner sig nu i magen och vi sitter och tittar på Roast på Berns. Detta program har nu gjort att jag tappat all tråd och inte vet alls vad jag skulle skriva. Det kan även te sig konstigt att sitta och blogga när man har myskväll, så jag slutar väl helt enkelt. Utan tråd och utan slutkläm, ganska lika som de på tv nu gör titt som tätt.

och läppförstoring såhär på kvällen. Hanses dök upp med lip plumping, vilket på svenska skulle kunna översättas till läpp-pumpning. Detta i sin tur (tillsammans med lite corona, gt och päroncider) har resulterat i detta:

Maja är på besök i Östergötland och hänger och jag planerar att vi ska ta oss ner på stan och köpa ansiktsmasker. Sen blir det hem till soffan och vänner och se ut att vi landat där efter ett tårtkrig. Sen hoppas vi Hansesium tar sig hit från skogarna runt i kring storstan också, så får vi se vad som händer dagen till ära.

Fantasktiskt att en låt av allas vår Bellman passar prima till reklam på 2000-talet. Ni kan få den i Sven-Bertil Taubes tolkning på spotify om ni vill. Annars kan ni se den här.

Jag rakade precis benen. Och titta vad jag hittade under allt hår.

Ibland när skägg går upp före mig tar han med sig telefonen till den nedre våningen och ställer sig sedan i duschen. Jag lägger mig på tvären över hela sängen och tycker inte alltför synd om mig själv. DÅ - visar det sig att han (helt medvetet) inte stängt av alarmet på telefonen. I dessa stunder kan det vara så att jag ibland vill slå honom lite. Men jag gör inte det, utan dundrar ner för trappan, stänger av oljudet och går demonstrativt upp och lägger mig igen. Sen planerar jag en kupp som inkluderar vatten och hans kudde och som ska gå av stapeln ikväll.

Om ni undrar över den konstiga styckesindelningen på inlägg beror det på att mitt kära google chrome av någon anledning inte gillar mina enter enter. Det väljer att tolka det hela som bara enter. vilket är helfel. Men då jag litar på er fantasiförmåga mina kära läsare kan ni väl i tidigare inlägg fantisera ihop var ett mellanrum skall infinna sig mellan raderna. Så lovar jag (så gott en virrig dalkulla kan lova) att göra mitt bästa för att få detta beteende att upphöra i framtiden. Godnatt!

Har spenderat kvällen med att leta stipendier och försöka få ihop något som skulle kunna likna ansökningar till detsamma. Hur övertalar man en okänd person att ge mig 50000 kronor så att jag har råd att roa mig när jag är i Sydafrika? Jag vet inte ens hur jag ska kunna övertala mina föräldrar att jag kanske behöver ett bidrag. "De är kända där nere för sina viner, så jag måste ju vara kulturell och testa - alla" känns inte som rätt väg att gå. Inte heller "jag är rädd för otäcka människor och måste köpa en bil". Eller tror ni det finns någon stiftelse med ändamål att ge pengar till fattiga studenter så att de kan köpa en bil? Men jag ska nog fixa det, jag är ju en fixare. Eller nåt.

Club VeroModa bjöd precis in mig till klubbkväll i Kista. Å, personligt inbjudan, yey. De har verkligen koll på mig och vet att jag skulle till Kista station och hänga precis den kvällen. Så snällt av dem att tänka på mig. Mmmm...

De senaste dagarna har vi vällt i oss plommon i hushållet. Väldigt väldigt gott, men med det mindre önskvärda resultatet att det rapas och pruttas hej vilt i hemmet. Vad sprutar de på sina grödor i Italien egentligen?

Vi tittade faktiskt på top gun igår. Dessvärre åt vi godis också, mycket godis. Ännu värre är att det finns godis kvar. Frukosten är i alla fall avklarad på ett kick framför sexan, rollokola i hela munnen. Men nu ska jag i väg till Pettersson och göra semiarieuppgift till morgondagen. Så för att få lite fart på eländet stängde jag nu av Mr Knight och co och satte på musik och ska börja skriksjunga sönder grannarnas kristallvaser. Kanske klä på mig också.

Förutom att rabbla upp ord som börjar på la (lägger ner efter två) så ska detta inlägg handla om hur fruktansvärt dålig jag är. När jag skulle åka till skolan så började det regna. Det slutade i att jag inte åkte till skolan - alls. Missade därmed tre timmar föreläsning.

Ojojoj, jag tror banne mig vi slog läsarrekord igår. Synd att jag har så kul liv och uppdaterar så roligt en dag som den då. Hoppas ni överlever och återkommer.

Nu ska jag säga några väl valda ord till de lag vi spelat mot i serien i år, och som inte kommer läsa det här. Praktiskt. Jag hatar A-, B- och Farmarlag. Så nu vet ni det. Att spela fotboll i Östergötland är en mycket speciell upplevelse. Div 4, som vi harvat i, är inte riktigt div. 4 utan mer div 2,5 - typ. Bara tre av tio lag kan inte plocka spelare från A-lag eller farmarlag till matcherna. Ni kan sedan gissa vilka lag som ligger i botten av tabellen. Det innebär att av 18 matcher i år har vi spelat ca fem div. 4 matcher, resten har varit mot toppade lag som måste plocka hem de enkla poängen mot de dåliga lagen - vi. Yey. Men vi vann igår i alla fall. Mot ett lag som har sitt A-lag i div. 2. Det var bara det att det var bänknötarna vi fick möte, i och med att deras A-lag spelade match samtidigt och B-laget var ju redan klara för uppflyttning. Men det var i alla fall ett div. 4-möte. Och det var kul!

Mitt namn är Johanna Matilda. Min kusins namn är nu bestämt till Matilda Hanna. Det känns som om någon har satt standarden för den tjejen. Och jag gillar det. Så nu måste jag åka till Stockholm och hälsa på också.

Vårt avlopp lever rövare. Det kluckar och rinner och luktar illa vid speciella tillfällen. Ett sådant speciellt tillfälle var 03.15 i natt. I brist på dörrar till våra rum i lägenheten betydde det att det var mycket omöjligt att sova. Efter konferens i sovrummet kom vi fram till att den enda lösningen var öronproppar. Så i med dem. Sen har jag i och för sig sovit, så jag har inte så mycket att klaga på egentligen. Mer än att jag tycker att det är kul att klaga.

Fredagskväll. Mumma. Det betyder helg. Tydligen också att man blivit gammal. För det blir inget ut på stan eller ett glas rödvin eller något i den stilen. Nej nej. Nu drar jag på min ljudbok och storstädar. Sen ska jag äta mat och plantera blommor. Ni har säkert hört detta förut, men jag blir lika förvånad varenda gång själv, och då måste jag ju dela med mig av detta till er.

Har man varit förskyld en gång ska man inte behöva bli föskyld veckan efter igen. Jag sitter här och snörvlar och har ett huvud tungt som soffan. Ska städa är tanken och sen åka till skolan. Men vi får väl se hur det blir med det mesta. Jag orkar inte. Vara sjuk alltså. När ska ljudböcker börja finnas på spotify? Den dagen kan jag tänka mig att vara heldäckad, men inte nu!

Blev inget uppdaterande igår, Jag hade fullt upp med att plugga (!!!), lyssna på abba och sjunga högt (med hörlurar på, mitt i skäggs idol-tittande), sminka mig till drag-queen/goth och behandla mitt stela lår med vetekudde. Jösses vilken upptagen människa jag är.
Nu är jag på väg till skolan igen. Ska träna ikväll så för att undvika att dra på mig ytterligare en bristning funderar jag på att ta med mig vetekudden och värma i nån micro där. Smart Lundin, smart!

Div. 4 damfotboll, Östergötland. Finn ett fel.

Jag har bakat bröd idag. Och gissa hur mäkta imponerad jag var när jag kollade skafferiet innan handlingen innan baket. Det enda jag saknade var jäst. Vilka resurser! Väl genom baket brände jag inte en bulle. Framsteg. Sen skulle de paketeras och då förstod jag varför allt gått så smidigt innan. Inte en enda - eller jo, EN - fryspåse. Man kommer inte så långt med det när 35 bullar ska in i frysen. Så jag tog en hemköpspåse. Fick dock för mig att de melanvarma bullarna frigjort någon giftig gas från plastpåsen så jag panikade och väckte grannen, mutade henne med min enda egna påsa bröd och snodde henned fryspåserulle.

Jag har idag fått en kusin. En liten flicka. Hon heter ingenting än, men det gör inget. Hon är min kusin ändå!

Jag kan inte koka ris. Och jag kan uppenbarligen verkligen inte koka ris halv åtta på morgonen. Synd för mig att jag inte hinner göra rent spisen nu...

Som jag sa i morse är det två år idag. Kanske lite haltande och så, men två år sen första kyssen i alla fall. Det ska firas stort och på äkta studentmanér. Då tänker ni kanske rödvin och finmiddag, trots att det är mitt i veckan och jag har föreläsning åtta imorgon. Kanske en liten fest till och med. Men icke då. Vi har beslutat oss för att inta blogpudding och bacon vid 17.00, sen gå på studentbio (billigt på vardagar), Ingloriuos bastards 18.30 varpå vi sedan planerar att lägga oss i tid. Grattis till oss älskling!

God morgon. Typ. Jag har ont i hela kroppen dagen till ära. Dagen som för övrigt är min och Skäggs tvåårs dag. Igår spelade jag fotboll. Det är det som gör ont - inte två år alltså. Matchen var det värsta jag varit med om kan jag säga. Riktig grismatch med en publik som man trodde bara förekom på derbyn i La liga, eller nån annans superliga. De buade, psykade, hånade osv. Deras ledare lika så. Domare var en tvärhand hög och vågade inte blåsa för någonting, så resultatet för vårt lag blev två personer skadade samt skråmor på de resterande 9 på planen. Själv besitter jag ett snyggt biceps blåmärke och revor (ser ut att komma från dobbad) på båda underarmarna. Resultatet för deras lag var att de mest var förbannade - och grinade. Sen var de 14 år hela bunten också. 1-1 blev det tillslut, efter många om och men.

Idag har jag och min kärlek varit på utflykt - till Malmslätt. Där har vi tittat på JAS 39 Gripen och lite andra flygfarkoster och flygplan. Det var kanske inte min idé men vi hade en underbar dag på slätterna. JAS:en var också makalöst cool faktiskt. Inte när den stod still, för då fattade jag ingenting om charmen med det hela. Men när den flög gick det sjukt fort och lät så det gjorde ont i hjärtat - och resten av inälvorna där i kring. Häftigt var det.

Återigen sitter jag här i soffan en morgon/förmiddag och tar inte tag i mig själv alls. Solen skiner ute så jag borde gå ut och läsa inkomstskattelagen, vilket jag nog ska göra. Men först ska jag sysselsätta mig med hemlig aktivitet. Eftersom min kära pojkvän ibland gillar att spionera på mig när han är i skolan (skoj älskling) så håller jag tyst. Spännande va?!? Men medan jag är mitt vanliga slöa jag tittar jag på Våra bästa år. Ännu mer spännande!

För första gången är jag redo.

Jag avskyr idol. Jag kan vara den enda på denna jord, men jag klarar det inte. Det är så jobbigt att titta på, det är så överdrivet, ingen lyckas ju ändå och Peter Jihde ska hålla sig till sport. Även fast jag typ inte klarar av honom där heller. Och nu ska man få lov att stå ut med Idol-feber i landet och varende tidning och nyhetssändning ska handla om det där. Pust. Så, nu har jag sagt det. Ge mig schlager eller nåt.

En av världens stora frågor - ska jag stanna uppe och titta på Söderling i natt?!?

Sen jag vaknade och klockan var 09.09 090909 har jag gjort följande. Tagit en tupplur (kostar ju på att vara vaken länge), lyssnat på alla låtar jag i stort sätt kan komma på på spotify, tittat på Smallville, läst alla bloggar, tittat noga på alla mina vänner facebookar, fått slut på fyndiga internetsidor att titta på, gjort slut på ofyndiga sidor med, tagot kort på mig själv och sedan raderat dem osv. Nu ger jag upp. Nu måste jag nog faktiskt läsa lite.

Roligare än så har jag inte. Ska plugga när jag vet om Michael Knight lyckas frita gisslan och när jag botat trötthetsillamåendet.

Jag vann!

Ikväll har jag varit på fotbollsträning. Det kan ses som lite överambitiöst att lägga 4,5 timmar en tisdagskväll för att åka tur och retur Motala för ett nedflyttningshotat lag i fyran. Men jag antar att jag bara är en mycket ambitiös och trogen dam. Skitkul var det i alla fall idag så det blir nog några timmar på torsdag också. Nu sitter jag återigen framför tennis och tackar US Opens arrangörer för att turneringen inte håller på mer än två veckor. Jag tror min karl hade kunnat tänkas lämna mig då...

Jag tog sovmorgon idag och passade på att drömma att jag och Jonna hade bränt vårt hår. Jag tror det var av solen och det var mörkrött, hade halvlossnat och var jäkligt stripigt. Och inte alls speciellt snyggt. Nu är jag nöjd över att vara vaken faktiskt. Ska nog diska för att fira.

Vi har numera belysning i vardagsrummet - den vänstra kvadratmetrarna av lägenheten alltså. Weii. Familjen händig var namnet!

Eller jag tänkte väl inte kontra, tänkte mer fylla i med historier om möten med kineser. Mr sillburk ska väl inte behöva dra lasset ensam för det finns en hel del utbytesstudenter här i stan med. Igår sålde vi ett bord till en. Han bodde i Lambohov, i runda slängar 4-5 km härifrån, men kom ursprungligen från Kina, i runda slängar långt bort alltså. Det var skäggherrens gamla skrivbord, som inte alls var litet (fick ju lov att få plats dator på det) och inte lätt (manligt, eller nåt). Köparen (kinesen alltså) skulle komma och hämta bordet hos oss sa han. Skägg som är en snäll pojke ringde dock upp kinesen och frågade om han hade bil eller så. Nejdå, han skulle ta det på cykeln sa han. Skägg menade att det var nog en smärre omöjlighet, men kunde kanske fungera om han tog med sig en eller två starka kompisar. Kinesen skulle försöka få tag på någon.

Idag klär jag mig i svarta påsar under ögonen. Föreläsning klockan åtta borde kollektivt skrotas tycker jag.

Om jag och skägg var med i Löjliga familjen hade vi med all säkerhet varit famljen händig. Jo visst. Mitt nya mellannamn är äntligen hemma. Vi började dagen med att bege oss till K-Rauta. Bara där var vi väl utanför våra ramar. Vi tänkte inte bara utanför boxen, utan var mer och snurrade någonstans i närheten av Jupiter med våra tankegångar. Väl där fick vi tag på det vi tyckte vi behövde och begav oss hem. Skägg fick stanna ute vid lekplatsen och köra finsnickeri medan jag gick in och började måla (med samma väggfärg vi har målat allt i lägenheten med). När Julia sen hade anlänt blev hon vittne (jo, dessvärre finns det sådana) till kanske inte världens mest strukturerade inredarna. Men, efter lite omborrningar, fuskborrningar med för liten borr och ett kvitto till att göra bänkskivan rak med står nu vårt fina kontor färdigt på övervåningen. Där har nu herrn hållt till och pluggat under kvällen medan jag och Julia tittade på film. Finding neverland. Se den!

Första gången jag ska lägga mig själv i lägenheten. Det känns väldigt tomt här. Kommer du hem snart?!?

Jag har varit på kalas nu ikväll. Antar att ni hört det förut. Festerifest kallas det. Antar att ni har hört det förut också. Jag antar även att jag någonstans runt den här tiden på året men för två år sedan skrev om att vi ordnade en, just, festerifest. Ikväll var jag som gammal festerist därför hedersgäst på årets upplaga - men opeppad. Så det vi gjorde var mest att ta det lugnt.

Denna dag har varit en vanlig dag på många sätt. Jag vaknade, tog en dusch, åt frukost, åkte till skolan, gjorde hemtenta, åt matlåda, gick på föreläsning och cyklade hem i regnet. För det regnade idag. Så skojigt va. Kul liv.

Planera en eventuell Kinaresa?

Bioänka igen. Så vad ska man så hitta på?

Jag var ute och sprang igår. På 60-metersbanan på skolgården utanför huset. Men jag sprang i alla fall mer än en gång. Sen sprang jag fort också och gjorde utfallssteg. Sen blev jag illamående och gick in. Idag är jag förskyld...

Jo, jag har ju tjatat om att få gå på bröllop. Men ni behöver ju inte göra det alla dagar. Men 25 november i år verkar bokat för Hanses, jag är på!

Varmt så det förslår i Linköping idag. Men vad hjälper det när man sitter innomhus, överhopad med skatterätt och ångest för att man inte rör lite på fläsket. De kommande dagarna har jag i alla fal lkomplettering till en hemtenta, en hemtenta till, minimi 50 sidor att läsa och övningsuppgifter som jag bara måste göra för att förstå någonting. Plus det sitter jag här som sagt med kärlekshandtag som går att greppa på fem meters avstånd och vill verkligen göra nåt åt det. Och plus igen så försöker jag pussla med pengar och tid för att se om man kan komma iväg till Kina, kanske. Men det är inte mycket att pussla med, i vart fall inte när det gäller pengar. Så nu skulle man kunna tro att mitt liv är kaos och suger och alla andra supernegativalativ. Men icke då. Det har varit bra mycket värre. Jag mår istället ganska bra tycker jag. Så ni vet!